Studio - Landskapsplanering
Kursbeskrivning
Syftet med kursen är att du ska utveckla dina kunskaper och färdigheter i landskapsanalys samt får grundläggande kunskaper om fysisk planering och stadsbyggnad. Du får även grundläggande kunskaper om samhällets lagar, regler och mål för en långsiktigt hållbar utveckling samt regionala skillnader i landskapet.
Kursen är upplagd kring ett obligatoriskt projektarbete i studioform där mindre studentgrupper besöker och gör landskapsanalyser av olika tätorter runt om i landet. En övning som bland annat möjliggör jämförelser av hur olika förutsättningar i landskapet påverkar både människors möjligheter att leva och bruka landskapet och hur förutsättningarna påverkar vegetation och växtanvändning.
Behörighetskrav
Kursfakta
- Kursnamn
- Studio - Landskapsplanering
- Engelsk kursnamn
- Studio - Landscape planning
- Nivå
- Grundnivå (G2F)
- Huvudområde
- Landskapsarkitektur
- högskolepoäng
- 15.0 hp
- Studietakt
- 100 %
- Studieort
- Uppsala
- Undervisningsform
- Campusbaserad undervisning
- Anmälningskod
- SLU-10180
- Kurskod
- LK0419
- Kursspråk
- Svenska
- Ingår i utbildnings-program
-
Landskapsarkitektprogrammet - Uppsala
- Ges som fristående kurs
- Nej
- Kursavgift
-
Kursavgift, endast för medborgare utanför EU, EES, och Schweiz
87150 SEK
Varmt välkomna till kursen om landskapsplanering!
Måndag 31 augusti kl.9.00 börjar kursen i Lennart Kennes sal.
Obligatorisk närvaro för att få viktig kursinformation och gruppindelning mm.
I den här kursen kommer ni introduceras till landskapsplanering i föreläsningar och litteratur samt göra ett projekt i grupp om ca. fem studenter som innebär att metodiskt arbeta med landskapsanalys i relation till en utmaning, frågeställning som ni själva med lärarhandledning formulerar. Det här gör ni en mindre kommun någonstans i landet. Varje grupp får en egen kommun att arbeta med och besöka.
Resan till en kommun är planerad med två övernattningar (där det behövs). Kursen betalar för resa och två övernattningar (mer info kommer). Gruppindelning och lottning av kommun sker första dagen på kursen.
Planering och schemaläggning pågår.
Ett preliminärt schema når du via "Schema i TimeEdit" här på kurshemsidan.
En litteraturlista finns på kurshemsidan under fliken "Litteraturlista".
Vi önskar er en solig och avkopplande sommar!
Kursledningsteamet
LK0419, Studio - Landskapsplanering, 15.0 Hp
Skriv ut kursplan
Kursplan
Nivå
Grundnivå (G2F)
Huvudområde
Landskapsarkitektur
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Kursspråk
Svenska
Behörighetskrav
Mål
Syftet med kursen är att studenten utvecklar kunskaper och färdigheter i landskapsanalys samt får grundläggande kunskaper om fysisk planering och stadsbyggnad. Syftet är också att ge studenterna grundläggande kunskaper om samhällets lagar, regler och mål för en långsiktigt hållbar utveckling samt regionala skillnader i landskapet.
Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- ge exempel på regionala skillnader i landskapet som påverkar människors förutsättningar att leva och verka i olika delar av landet
- redogöra för samspelet mellan en tätort och det omgivande landskapets strukturer och funktioner
- redogöra för några stadsbyggnadsteorier som ligger till grund för landskapsplanering
- förklara betydelsen av att genomföra en landskapsanalys inför en förändrad markanvändning
- diskutera och exemplifiera hur olika aktörer har möjlighet att påverka landskapsplanering i processer och skeden som styrs av samhällsmål, lagar och regler samt planerings- och miljölagstiftning.
Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- metodiskt söka och sammanställa geografisk och annan information relevant för genomförandet av en landskapsanalys
- metodiskt beskriva ett landskaps förutsättningar och känslighet för en förändrad mark- och vattenanvändning
- motivera en förändrad mark- och vattenanvändning ur ett landskaps- och planeringsperspektiv.
Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- formulera frågor relevanta för landskapsplanering kopplat till samhällets mål för långsiktigt hållbar utveckling
- diskutera och problematisera ett urval värderingar och intressen som påverkar landskapsplanering ur ett nationellt och internationellt perspektiv.
Innehåll
Kursen är upplagd kring ett obligatoriskt projektarbete i studioform där studenterna i mindre grupper besöker och gör landskapsanalyser av olika tätorter runt om i landet. En övning som bland annat möjliggör jämförelser av hur olika förutsättningar i landskapet påverkar både människors möjligheter att leva och bruka landskapet och hur förutsättningarna påverkar vegetation och växtanvändning.
Studenterna utgår i sitt arbete från en given metod men introduceras även till andra beprövade metoder relevanta för analys av landskapet. Utifrån en förändring av mark- och vattenanvändning i en svensk tätort beskriver och analyserar de landskapets förutsättningar. Uppgiften kan skifta från år till år och utgår exempelvis från lokalisering av bostäder, rekreation, energiförsörjning etc. Fokus ligger på att beskriva, bedöma och presentera landskapets förutsättningar att visa på avvägningar mellan olika aktuella anspråk. Aspekter som studeras är landskapets biofysiska egenskaper, strukturer och funktioner, även kulturella och sociala särdrag för orten. Studenterna redovisar resultatet gruppvis i text och bild samt muntligt. I en individuell skrivövning ska studenten göra jämförelser och ställa frågor relevanta för landskapsplanering.
I samband med projektarbetet introduceras ett metodiskt arbete med kartlager som verktyg för att söka, sammanställa och värdera geografisk information i en landskapsanalys.
Till projektarbetet infogas teoridelar som examineras i seminarier och med individuella skrivövningar. Teoridelarna behandlar stadsbyggnadsteori utifrån historia, ideologier och värderingar samt fysisk planering med samhällets mål, lagar och regler.
Stadsbyggnadshistoria behandlas i litteraturstudier och föreläsningar. Den svenska stadsutvecklingen sätts i samband med strömningar och idéer i samhället i Sverige och internationellt. Staden som system i landskapet studeras d v s samspelet mellan omgivande landskap, trafiksystem, bebyggelse- och blågrön struktur. Förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling av olika typer av städer belyses.
Studenterna introduceras till svensk lagstiftning som styr och reglerar kommunernas fysiska planering, såsom plan- och bygglagen, miljöbalken och kulturmiljölagen. Syften med lagstiftningen diskuteras likväl som planprocessen och dess olika parter.
I föreläsningar, texter och obligatoriska seminarier diskuterar studenterna olika värderingar och intressen i relation till övergripande globala, nationella och lokala samhällsmål om långsiktigt hållbar utveckling. Etiska perspektiv lyfts, samt utifrån- och inifrånperspektiv diskuteras i relation till förändring av landskapet.
Kursen ger 15 färdighetstränande poäng.
Examinationsformer
Kursen innehåller teoridelar som examineras med individuella skriftliga övningsuppgifter och seminarier. Tillämpad landskapsplanering examineras med grupparbete i projektform och individuell skriftlig övning. För godkänd kurs krävs godkända skriftliga övningsuppgifter och grupparbete samt godkänt deltagande i obligatoriskt projektarbete, seminarier och studieresa.
Ansvarig institution eller motsvarande
Institutionen för stad och land
Kompletterande uppgifter
Ingår i utbildnings-program
- Landskapsarkitektprogrammet - Uppsala
Moduluppsättning
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Landskapsplanering – teori och värderingar | 5.0 | 0006 |
| Tillämpad landskapsanalys | 10.0 | 0004 |
Kursen ersätter
Delar av LK0232, LK0109 och LK0168. LK0349.
Övrig information
Förkunskapskrav 5 hp markvetenskap ges av kursen LK0292 Introduktion till landskapsarkitektur samt geologi och hydrologi, alternativt MV0213/MV0224 Marken som växtplats och växtkännedom 3.
Studieresa ingår i kursen och kostnader presenteras senast 4 veckor innan kurstart.
Obligatorisk litteratur
Seminarium 1 om Landskap som arena för planering:
Seminariet fokuserar på olika idéer om landskapet som ett ramverk för integrerad planering, från den stora klassikern inom landskapsplanering (McHarg) till nutida exempel. Idén om landskapet som integrerande är konstant, men vad som integreras och hur skiljer sig – liksom idén om planering. Ett tips är att börja med den lättlästa rapporten från Länsstyrelsen i Skåne: den kan göra det enklare att greppa vad Scott et al och Opdam et al diskuterar.
McHarg, I L. 1971. “Design with nature”. National history press. (kapitel X – Y). mcharg-ian.-design-with-nature.pdf | Are.naSummary: Design With Nature - PDFCOFFEE.COM
Scott, Alister., Kirby, Matthew., Hardman, Michael. 2025. “Unlocking peri-urban planning potential through a landscape lens”, i Qviström, M (red) A research agenda for landscape studies of planning. Elgar.
Paul Opdam, Judith Westerink, Claire Vos & Barry de Vries. 2015. “The role and evolution of boundary concepts in transdisciplinary landscape planning”, Planning Theory & Practice, 16:1, 63-78, DOI: 10.1080/14649357.2014.997786
Exempel att diskutera:
https://landscapes.global/guide/intro/
Länsstyrelsen i Skåne. 2009. Landskapet som mål och medel. www…
\
Seminarium 2: Om planering och rätten till landskapet
Seminariet lyfter planering som en demokratisk process, men också landskapets roll i en demokrati. Vad har vi för rätt till landskapet? Vems landskap? Hur påverkar det planeringen?
Menatti, L. 2017. “Landscape: from common good to human right. International Journal of the Commons”, 11(2), 641–683.
Löf, A., Butler, A., Österlin, C. & Boström, M. 2025. “Contested borders of fire and reindeer”, Journal of Landscape Architecture, 20, 88-97.
Castán Broto, Vanesa. 2025. ”Energy landscapes and the transition to sustainable energy”, i Qviström, M (red) A research agenda for landscape studies of planning. Elgar.
\
Övrig obligatorisk litteratur
Arnstein, S. R. 1969. “A Ladder Of Citizen Participation”, Journal of the American Institute of Planners, 35(4), 216–224.
Bjärstig, T, & Thellbro, C. 2019.” Deltagande planering – underlättar det samråd och utställning av en ny översiktsplan?” Plan, 1-2, 53-56.
Forsberg, G. (red.) (2019) Samhällsplaneringens teori och praktik. Liber, Första upplagan. Finns tillgänglig vid SLU-biblioteket.
Kapitel 1: Samhällsplaneringens förutsättningar och villkor: områden, nivåer, gränser. Gunnel Forsberg
Kapitel 4: Samhällsplaneringens nyckelverktyg och arbetsformer. Lennart Tonell
Kapitel 8: Hållbarhetsaspekter i den fysiska planeringen. Marie Stenseke
Kapitel 10: Verkligheten bakom modellen. Lennart Tonell
Kapitel 26: Ärrbildningar i landskapet. Anna Storm
Holmes, R. 2020. ”The problem with solutions”, Places journal: https://placesjournal.org/article/the-problem-with-solutions/?cn-reloaded=1&cn-reloaded=1
Qviström, M. & Josefsson, S. 2026. Fysisk planering på landsbygderna.
Rittel, H., Webber, M. 1973. “Dilemmas in a General Theory of Planning”, Policy Sciences, 4, 155 – 169.
Stahlschmidt, P., Swaffield, S., Primdahl, J., & Nellemann, V. (2017). Landscape Analysis: Investigating the potentials of space and place. Routledge. Finns på Canvas. Kap 1 – 2.
\
Övrig referenslitteratur
Berglund, U., et al. 2011. Om landskap och landskapsanalys för väg och järnväg – ett kunskapsunderlag med fokus på begrepp och exempel. Rapport nr 1/2011, Institutionen för stad och land. Finns på Canvas.
Cruz, C. M. 2026. “Unpacking the eclectic approach: close accounts of landscape analysis”, Landscape Research, 1–13. https://doi.org/10.1080/01426397.2025.2580343
Kidd, S. 2018. “Landscape planning: reflections on the past, directions for the future”, i: P Howard, I Thompson, E Waterton, M Atha (red): Routledge companion to landscape studies, second edition. Routledge, sid 534 – 551.
Noborn, T., Schibbye, B., Wade, E., Björckebaum, M., Lanemo, E., Askling, J., & Kindvall, O. (2017). Landskapet är arenan–Integrerad landskapskaraktärsanalys, en metodbeskrivning. Trafikverket, 2017
Qviström, M. 2024. ”Landskap: en arena för hållbar planering?”, i: Arora-Johnsson, S., Waldenström, C., Sandström, E (red) Hållbarhetens dimensioner. Verbal, pp. 199 – 212.
Qviström, M. 2013. “Searching for an open future: planning history as a means of peri-urban landscape analysis”, Journal of Environmental Planning and Management, 56(10), 1549–1569.
Reinar, D. A., & Westerlind, A. M. 2009. Kulturmiljöanalys: en vägledning för användning av DIVE. Riksantikvarieämbetet. Finns på Canvas.
Zachrisson, A., Bjärstig, T., Thellbro, C., Neumann, W., & Svensson, J. 2021. ”Participatory comprehensive planning to handle competing land-use priorities in the sparsely populated rural context”, Journal of Rural Studies, 88, 1-13. https://doi.org/https://doi.org/10.1016/j.jrurstud.2021.09.031
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/
https://rm.coe.int/CoERMPublicCommonSearchServices/DisplayDCTMContent?documentId=09000016802f3fbe
Europeiska landskapskonventionen
https://rm.coe.int/CoERMPublicCommonSearchServices/DisplayDCTMContent?documentId=09000016802f3fbe
läsår 2025/2026
Studio - Landskapsplanering (LK0419-10135)
2025-10-26 - 2025-11-16
läsår 2024/2025
Studio - Landskapsplanering (LK0419-10152)
2024-10-24 - 2024-11-14
läsår 2023/2024
Studio - Landskapsplanering (LK0419-10184)
2023-10-23 - 2023-11-13
läsår 2022/2023
Studio - Landskapsplanering (LK0419-10043)
2022-10-24 - 2022-11-14
Kontakt
- Kursledare
-
Mattias Qviström
Amalia Engström - Examinator
- Mattias Qviström