Animalieproduktion - idisslare
Kursbeskrivning
Kursens mål är att ge studenten fördjupade kunskaper om produktionssystem med idisslare, främst nötkreatur, får och ren, baserat på förhållanden och produktionsförutsättningar i Sverige. Studenten tränas i att lösa problem och formulera rekommendationer för utfodring, avel och skötsel av idisslare i olika produktionssystem.
Behörighetskrav
90 hp
60 hp husdjursvetenskap eller biologi
10 hp djurfysiologi
10 hp djurnutrition och fodervetenskap
10 hp biokemi
5 hp cellbiologi
5 hp avel
Kursfakta
- Kursnamn
- Animalieproduktion - idisslare
- Engelsk kursnamn
- Ruminant production
- Nivå
- Grundnivå (G2F)
- Huvudområde
- Husdjursvetenskap, Lantbruksvetenskap
- högskolepoäng
- 15.0 hp
- Studietakt
- 100 %
- Studieort
- Uppsala
- Undervisningsform
- Campusbaserad undervisning
- Anmälningskod
- SLU-20151
- Kurskod
- HV0210
- Kursspråk
- Svenska
- Ingår i utbildnings-program
-
Djur och hållbarhet (kandidat)Agronomprogrammet djur
- Ges som fristående kurs
- Ja
- Kursavgift
- 45010 SEK
HV0210, Animalieproduktion - idisslare, 15.0 Hp
Skriv ut kursplan
Kursplan
Fastställd av: PN-VH, 2024-04-23
Giltig från och med : Hösttermin 2025 (2025-09-01)
Nivå
Grundnivå (G2F)
Huvudområde
Husdjursvetenskap, Lantbruksvetenskap
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Kursspråk
Svenska
Behörighetskrav
90 hp
60 hp husdjursvetenskap eller biologi
10 hp djurfysiologi
10 hp djurnutrition och fodervetenskap
10 hp biokemi
5 hp cellbiologi
5 hp avel
Mål
Kursens mål är att ge studenten fördjupade kunskaper om produktionssystem med idisslare, främst nötkreatur, får och ren, baserat på förhållanden och produktionsförutsättningar i Sverige. Studenten tränas i att lösa problem och formulera rekommendationer för utfodring, avel och skötsel av idisslare i olika produktionssystem.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- redogöra för idisslarnas betydelse för livsmedelsförsörjning och det omgivande samhället samt trender för framtida produktion och djurhållning med huvudsakligt fokus på Sverige, men med en global utblick,
- analysera produktionssystem med idisslare med avseende på effektivitet, lönsamhetsfaktorer, reproduktion, djurhälsa och djurskydd,
- formulera utfodringsrekommendationer till idisslare med utgångspunkt från djurens behov, metabolism, tillgängliga fodermedel och ekonomiska förutsättningar,
- formulera skötselåtgärder i olika produktionssystem till idisslare samt visa kännedom om relevanta produktionsnyckeltal och föreslå lämpliga anpassningar i olika situationer,
- redovisa och diskutera möjligheter till genetiskt framsteg i egenskaper som är viktiga för produktion, reproduktion och hälsa hos idisslare,
- redogöra för avelsmål och utformningen av avelsprogram för idisslare,
- översiktligt redogöra för åtgärder för förebyggande hälsovård och smittskydd och rutiner vid djurhantering för att främja djurhälsa och djurvälfärd,
- översiktligt redogöra för faktorer som påverkar slutprodukternas kvalitetsegenskaper,
- redovisa djurflöden samt de vanligaste formerna av inhysningssystem och tekniska lösningar som finns inom olika produktionssystem för idisslare,
- känna till vilka aktörer inom näringen och i samhället som påverkar förutsättningarna för idisslarproduktion,
- översiktligt redogöra för produktionssystemens långsiktiga hållbarhet med avseende på miljö-mässig, social och ekonomisk hållbarhet samt ge exempel på möjliga förbättringsåtgärder,
- reflektera över egna kunskaper och sitt eget utvecklingsbehov inom området animalieproduktion*.*
Innehåll
Ämnesmässigt innehåll
Kursen behandlar produktion av mjölk och kött samt andra varor och tjänster från idisslare, med betoning på långsiktig hållbarhet i produktionssystemet samt effektivitet, djurhälsa, djurskydd, fertilitet, inhysning, teknik, ekonomi och effekter på miljön. Kursen behandlar produktionssystem med idisslare i Sverige i relation till andra länder. I kursen behandlas djurslagen i relation till produktionens betydelse i näringen och samhällsekonomin. Detta innebär att tonvikten kommer att ligga på produktion av kött och mjölk från nötkreatur. Kursen berör dock även produktion med andra idisslare som förekommer i Sverige, främst ren och får.
Genomförande
Kursen utnyttjar olika undervisningsformer för att främja studenternas lärande och diskussioner genom föreläsningar, övningar, studentaktiverande undervisning och studieresor.
I kursen fokuseras på följande generella kompetenser: problemlösning, analys och kritiskt tänkande.
Följande moment är obligatoriska: övningar, fallstudier, seminarier, grupparbeten och studiebesök.
Examinationsformer
Godkänd skriftliga och muntlig examination. Godkänt deltagande i obligatoriska moment.
Ansvarig institution eller motsvarande
Institutionen för tillämpad husdjursvetenskap och välfärd
Kompletterande uppgifter
Ingår i utbildnings-program
- Djur och hållbarhet (kandidat)
- Agronomprogrammet djur
Moduluppsättning
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Mjölkkor - avel, skötsel och utfodring | 4.0 | 0002 |
| Renskötsel | 1.5 | 0101 |
| Nötkött – avel, skötsel och utfodring | 3.0 | 0102 |
| Får – avel, skötsel och utfodring | 1.5 | 0103 |
| Sluttentamen | 5.0 | 0104 |
Kursen ersätter
HV0061, LB0046, HV0158
Övrig information
Kostnader i samband med studiebesök kan förekomma.
En vecka av kursen är förlagd till Skara. Den veckan består av föreläsningar och studiebesök som är obligatoriska för kursen. Transporten till och från Skara ordnar studenterna själva med privata bilar och samåkning. Två av veckans studiebesök sker på vägen till Skara samt på vägen från Skara.
Förkunskapskravet om 10 hp djurfysiologi kan uppfyllas genom godkänd kurs HV0204/HV0223 Husdjurens fysiologi och histologi eller HV0157 Djurens biologi 3 - fysiologi.
Behörighetskravet om 10 hp djurnutrition och fodervetenskap kan uppfyllas genom godkänd kurs HV0205/HV0208/HV0219 Fodervetenskap och husdjurens näringslära 15 hp eller HV0130/BI1411 Djurens utfodring 7,5 hp tillsammans med HV0129 Djurens nutrition 7,5 hp.
Behörighetskravet om 10 hp biokemi kan uppfyllas genom godkänd kurs BI1390 Biokemi och intermediär ämnesomsättning eller HV0120 Djurens biologi 1 - biokemi.
Behörighetskravet om 5 hp cellbiologi kan uppfyllas genom godkänd kurs BI1391 Molekylär cellbiologi och mikrobiologi eller HV0133 Djurens biologi 2 - cellen.
Behörighetskravet om 5 hp avel kan uppfyllas genom godkänd kurs BI1413 Genetik och avel, HV0206/HV0222 Husdjurens genetik och avel, HV0131 Avel 1 eller HV0132 Avel 2.
Animalieproduktion – Idisslare HV0210
Tidsperiod: 2025-11-03 – 2026-01-18
Litteraturlista
Litteraturlistan består av titlar på obligatorisk litteratur och frivillig litteratur samt länkar till webbsidor som är viktiga att känna till. Litteraturlistan finns även i Canvas och vissa artiklar eller bokkapitel ligger där länkade i listan som PDF eller webbsida eftersom systemet på kurshemsidan har begränsningar.
VIKTIGT! Litteraturlistan är indelad i kapitel enligt djurslag/modul och för varje djurslag finns både obligatorisk och frivillig litteratur. Läs därför noga igenom hela listan.
Obligatoriska kursböcker för hela kursen
Denna lista innehåller de böcker som är obligatoriska för kursen samt tips på hur böckerna kan anskaffas. Förutom böckerna i denna lista, finns även obligatoriska enskilda kapitel i andra böcker, men dessa kommer ni åt enkelt via länkar längre ner i litteraturlistan.
Horstkotte, Holand, Kumpula, & Moen, 2022:
Reindeer Husbandry and Global Environmental Change: Pastoralism in Fennoscandia (1st ed.). Routledge. https://doi.org/10.4324/9781003118565
Kan laddas ner fritt via länken.
Hessle & Jamieson, 2020:
Nötkött(ISBN 9789151957302).
Kan köpas av kursledningen för 225 kr, betalas via Swish till Anna Jamieson 1234149845. Märk betalningen med "bok".
Nilsson, 2017:
Mjölkkor (ISBN 978-91-639-2958-8) ny upplaga 2017.
Boken kostar 350 kr inkl moms. Om ni beställer alla/flera tillsammans kan ni få rabatt på fraktkostnaden. Beställs på denna mailadress: bmmbok@gmail.com.
Phillips, 2018:
Principles of Cattle Production
Finns t.ex. på Bokus, även som e-bok.
Lawrence, Fowler and Novakofski, 2012 (ISBN 9781780641249) (3rd edition):
Growth of Farm Animals
Sjödin, Eggertsen, Hammarberg, Danell, Näsholm, Barck, Green, Waller, Hansson, Persson, Kumm, 2007:
Finns att beställas på t.ex. Adlibris.
\
Renskötsel - Obligatorisk läsning och läsanvisningar
Horstkotte, T., Holand, Ø., Kumpula, J., & Moen, J. (Eds.). (2022). Reindeer Husbandry and Global Environmental Change: Pastoralism in Fennoscandia. Routledge. https://doi.org/10.4324/9781003118565
Läsanvisningar: Läs framförallt kapitel 1, 3, 4, 10 och 14 (s. 269–274).
Populärvetenskaplig publikation utav vissa kapitel från boken ovan:
Åhman, Holand & Hannu (2023) "Förutsättningar och utmaningar för renskötseln i Norge, Sverige och Finland", Rangifer Report No 16 https://septentrio.uit.no/index.php/rangifer/article/view/7348/7798
Renskötsel i Sverige:
http://www.sapmi.se/
http://www.samer.se/
https://sametinget.se/rennaringen-sverige* - Statistik över renantal, slakt osv. finns under ”Statistik rennäring”.*
De stora rovdjurens effekter på annat vilt och tamren – Sidan 132–153:
https://pdf.sapmi.se/wp-content/uploads/2018/12/De-stora-rovdjurens-effekter.pdf
Råd och rekommendationer vid utfodring av renar
PDF: https://slu-se.instructure.com/courses/2504/files/folder/Litteratur?preview=310974
Kan också hämtas från sametingets hemsida - https://www.sametinget.se/119710*under *”Relaterat” till höger på sidan.
\
Renskötsel - Frivillig fördjupning och intressanta länkar
- Renskötsel i världen:
EALAT Reindeer herders voice: http://hdl.handle.net/11374/47
http://reindeerherding.org/ - Du hittar många vetenskapliga artiklar i tidskriften Rangifer, som är specialiserad på renar (inklusive caribou, som är samma art fast vilda i Nordamerika) och renskötsel: http://septentrio.uit.no/index.php/rangifer under “Archives”.
Allmänt, Nötkött och Mjölkkor – Obligatorisk läsning och läsanvisningar
Phillips, 2018:
Principles of Cattle Production
Läsanvisningar:
- Chapter 1. The development of the World´s Cattle Production Systems
- Chapter 3. Growth and milk production
- Chapter 4. Nutrient Requirements (and Metabolic Diseases) OBS! andra ekvationer än 4.1 - 4.9 används i Sverige. Istället för sidorna om mineraler och vitaminer (56-68) läs scannade sidor med information om kalvningsförlamning, trumsjuka, våmacidos, beteskramp och acetonemi (Hypocalcemia, Bloat, Rumen Acidosis, Grass Tetany and Ketosis) från boken Physiology of Domestic Animals av Sjaastad et al.
- Chapter 5. Cattle feeding
- Chapter 7. Breeding and reproduction (OBS! Skillnader i svensk avelsvärdering - se föreläsningar)
- Chapter 8. Housing and environment for cattle
- Chapter 12. The Future Role and Practice of Cattle Farming
- Övriga kapitel är frivillig läsning
Hessle & Jamieson, 2020:
Nötkött
Nilsson, 2017:
Mjölkkor
Lawrence, Fowler and Novakofski, 2012:
Growth of Farm Animals
Sjaastad et al., 2016:
Physiology of Domestic Animals
Läsanvisningar: Utvalda sidor om metaboliska sjukdomar. Finns bakom länken.
Volden et al., 2011:
NorFor - The Nordic Feed Evaluation System
Läsanvisningar: Kapitel 1–3. Finns bakom länken.
Rekommenderad bok (inte obligatorisk)
Simms, 1998:
Genetic Improvement of Cattle and Sheep
Finns på t.ex. Adlibris.
Läsanvisningar:
- Chapter 1 'The Origin of today's livestock breeds (s. 1–6)
- Chapter 6 'Dairy cattle breeding' (s. 196–252)
- Chapter 7 'Beef cattle breeding' (s. 253–299)
- Chapter 9 'New technologies' (s. 347–357)
Allmänt, Nötkött och Mjölkkor – Frivillig fördjupning och intressanta länkar
Hållbarhetsaspekter
- Managos et al., 2025. Considering greenhouse gas emissions from feed production in diet formulation for dairy cows as a means of reducing the carbon footprint - ScienceDirect
- Krizsan et al., 2021:
Sustainability aspects of milk production in Sweden
- Hristov et al., 2013:
Mitigation of methane and nitrous oxide emissions from animal operations: I. A review of enteric methane mitigation options - Ahlgren et al. 2024:
Climate and biodiversity impact of beef and lamb production – a case study in Sweden. Agricultural Systems 219, 104047.
- Hessle. & Danielsson, 2024:
Cattle population required for favorable conservation status of management-dependent semi-natural grasslands and forests, and associated increase in enteric methane emissions. Journal for Nature Conservation 78, 126571, https://doi.org/10.1016/j.jnc.2024.126571.
Genetik nötkreatur
- Oltenacu and Broom 2010:
Genetic selection - Boichard, D. & Brochard, M. 2012:
New phenotypes for new breeding goals in dairy cattle - Meuwissen et al., 2016:
Genomic selection - Nordic Cattle Genetic Evaluation 2021:
NAV routine genetic evaluation of Dairy Cattle – data and genetic models, 11th edition. - Eriksson, S et al., 2021:
Different beef breed sires used for crossbreeding with Swedish dairy cows – effects on calving performance and carcass traits.
Näringslära för nötkreatur
- Gidlund et al., 2015:
Soybean meal or canola meal to dairy cows
Växande nötkreatur
- Hessle et al., 2024:
Beef production systems with dairy x beef heifers based on forage and semi-natural grassland. Acta Agriculturae Scandinavica Section A – Animal Science http://dx.doi.org/10.1080/09064702.2024.2305366.
Ekonomi i nötköttsproduktion
- Holmström et al., 2018:
Merging Small Scattered Pastures into Large Pasture-Forest Mosaics Can Improve Profitability in Swedish Suckler-Based Beef Production - Holmström et al., 2021:
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1617138121000571 - Holmström et al., 2023:
https://doi.org/10.1080/09064702.2023.2245400 - Holmström et al., 2025
In a changing world – an economical comparison between traditional and wet-and-drought resistant grasses in Swedish cattle production under different weather scenarios. Animals 15, 295, doi.org/10.3390/ani15030295.
Övrig intressant läsning
- Hessle et al., 2011:
Alternative production systems for male Charolais cross-bred cattle using semi-natural grasslands - Karlsson et al., 2018:
Replacing human-edible feed ingredients with by-products - Von Keyserlingk et al 2009:
The welfare of dairy cattle—Key concepts and the role of science - Kumm, K-I., Hessle, A. 2020:
Economic comparison between pasture-based beef production and afforestation of abandoned land in Swedish forest districts. Land 9 (2), 42, doi:10.3390/land9020042. - Soberon et al., 2012:
Preweaning milk replacer intake and effects on long-term productivity of dairy calves. - Tofastrud, M., Hessle, A., Rekdal, Y., Zimmermann, B. 2020:
Weight gain of free-ranging beef cattle grazing in the boreal forest of south-eastern Norway. Livestock Science 233, 103955. - Grant and Ferretto, 2018:
Silage intake. - Jardstedt. 2019:
Roughage feeding to suckler cows during winter – intake, utilization and energy status during pregnancy. - Colovic, 2019:
Plant food by-products as feed: Characteristics, possibilities, environmental benefits, and negative sides. - Benchaar, 2020:
Frequency of diet delivery to dairy cows: Effect on nutrient digestion, rumen fermentation, methane production, nitrogen utilization, and milk production. - Berglund 2008:
Genetic improvement of dairy cows reproductive performance. - Philipsson & Lindhé, 2003:
Experiences of including reproductive performance and health traits in Scandinavian breeding. - Jonas & de Koning, 2015:
Genomic selection. - B. Berglund, 2019:
Mjölkkoavel med helhetssyn. Svensk Veterinärtidning nr 5. Volym 79, s. 22–25. - Sundberg, T. et al., 2010:
Genotype by environment interaction of Swedish dairy cows in organic and conventional production systems. - Alarik och Hansson, 2009:
Avel i ekologiska besättningar. - FAO, 2013:
Tackling climate change through livestock. - Garnett, 2017:
Grazed and confused. - Växa Sverige - Husdjursstatistik nötkreatur:
Husdjursstatistik 2025 https://vxa.qbank.se/mb/?h=c7a1d64e698d8df91094699ba3ffd110&p=dccda36951e6721097a93eae5c593859&display=feature&s=name&d=desc
- Feedipedia - fodertabeller på engelska från FAO:
https://www.feedipedia.org/ - Fodertabeller och näringsbehov:
- Fodertabeller idisslare THV SLU:
http://www2.freefarm.se/fodertabell/fodtab.pl?djur=ko - Rolf Spörndly, Rapport 257, Institutionen för husdjurens utfodring och vård, SLU, Uppsala:
Fodertabeller för idisslare 2003. - Slaktstatistik:
http://www.gardochdjurhalsan.se/sv/not/kunskapsbank/statistik/slaktstatistik/ - Jordbruksverket:
http://www.jordbruksverket.se/ - Lantbrukarnas riksförbund LRF:
https://www.lrf.se/ - The Interbull Centre:
http://www.interbull.org/index - Djurskyddsbestämmelser nötkreatur:
- https://webbutiken.jordbruksverket.se/sv/artiklar/jo185.html
Får - Obligatorisk läsning och läsanvisningar
Sjödin, E., Eggertsen, J., Hammarberg, K_E., Danell, Ö., Näsholm, A., Barck, S., Green, D., Waller, A., Hansson, I., Persson, S., Kumm, K-I., 2007: Får.
Läsanvisningar:
- Svenska produktionssystem beskrivna utifrån lamningstidpunkt: s. 102–104
- Fårraser i Sverige samt Avel och olika hjälpmedel: s. 20–27 och 46–58
- Ullkunskap: s. 218–223
- Lamm- och fårskinn: s. 229–230, 232–235
- Kött och mjölk: s. 205 ff (avsnitten Slaktmognad och slaktutbyte, Slaktkroppen samt Lammköttets kvalitet)
- Sjukdomar: s. 138–144 & 149–151 (parasiter), 152–161 (utfodringssjukdomar, ngt om infektionssjukdomar), 163–164 (M/V), 166–169 (juver, klövar), 171 (orf).
- Fårskötselns lönsamhet s. 238–242
Övergripande
Carlsson, A., Stengärde, L.
Fåråret. https://pub.epsilon.slu.se/38294/1/carlsson-a-et-al-20250828.pdf
Avel
Jansson, A-C. 2012:
Det mesta du behöver veta om BLUP avelsvärdering
Hur den svenska avelsvärderingen går till.
SF hemsida 2020-09:
Om rasindex. Nytt i svensk fåravel är de index som nu finns för flera raser.* *
Vid intresse, se också artikel i Fårskötsel nr 6 2020 för mer information.
Produktionsekonomi
Artikel Fårskötsel 2/2025 av Karin Granström och Birgit Fag om "Vägar till lönsammare lammproduktion"
Fårpodden avsnitt 17, om lönsamma lamm. https://faravelsforbundet.se/17-farpodden-om-lonsamma-lamm/
Utfodring och bete
Cannas, A. 2002:
Feeding of lactating ewes (ur Dairy Sheep Feeding and Nutrition (ed. Pulina), s. 123–128) Jämförelser mellan kor och får.
Rassu, S.P.G et al. 2002:
Nutrition and reproduction (ur Dairy Sheep Feeding and Nutrition (ed. Pulina), s 167-178) Bland annat om flushing och om när tackan/fostret är som känsligast.
Treacher, T.T., Caja, G. 2002:
Nutrition during lactation (ur Sheep Nutrition (ed. Freer and Dove), s 213, 217-223) Bland annat om olika faktorer som kan påverka tackans mjölkproduktion.
Bengtsson, M., Stengärde, L. 2018:
Hullbedömning av får. samt film om hullbedömning https://youtu.be/ozq_QEI0C-0 (Gård och Djurhälsan)
Byggnader, beteende
RISE 2024
Stallbyggnader för får – EN INTRODUKTION https://www.ri.se/sites/default/files/2024-10/Tillg_anp_RISE%20Stallbyggnader%20fo%CC%88r%20fa%CC%8Ar.pdf
Meiner, M., Thomsson, A., Bernes, G., Ascárd, K., Jeppsson, K-H. 2009:
Byggnader och inhysningssystem för lammproduktion. (Rapport 2009:10 Fakulteten för LTJ, Alnarp. Läs sid 16–17, 19-23, 26-30, 33-35. Övrigt frivilligt) Information om byggnadslösningar och inredning för får, särskilt för större besättningar.
Bernes, G., Jeppson, K-H. 2015:
Vinterlamning i oisolerade fårstallar. (Rapport 2015:2 från inst. för norrländsk jordbruksvetenskap. Läs sid 12-14, 18–19 samt 46-47, resten frivilligt) *Rapport från studier av lamning i kyla. *
Länkar för hjälp vid foderstatsberäkningar för lamm och får
Spörndly, 2003:
Fodertabeller för idisslare Får. SLU, Inst f husdjurens utfodring och vård. (Rapport 257, s 24–25) eller sidan 68 i boken ”Får”. Siffror för foderstatberäkningar till tackor, getter och killingar.
Får – Frivillig fördjupning och intressanta länkar
- Pulina, G., Nudda, A. 2002:
Milk production (Ur Dairy sheep feeding and nutrition, s. 11–12). Kort om fårmjölkens egenskaper. - Fag, B:
Fårens beteende, sid 6:1 – 6:3. (Ur Lönsam lammproduktion, HS i Jönköpings län) Bra att veta om fårs beteende. - Jönsson, M. 2014:
Hur är lönsamheten hos verkliga lammgårdar? (Fårskötsel nr 5, 20–22) Exempel som visar hur förhållandena kan skilja mellan olika gårdar. - Karlsson, K. 2019: Vinterlammsproduktion - lönar det sig? Examensarbete avancerad nivå, SLU (SLU.se). Beskrivning av vinterlammsproduktion av vårfödda lamm med ekonomiska beräkningar.
- Svenska Djurhälsovården:
Fotröta hos får. Denna sjukdom nämns inte i Får-boken, men är ett problem som är viktigt att vara medveten om. - National Sheep Association: UK Sheep Farming (https://www.nationalsheep.org.uk/for-the-public/culture/uk-sheep-farming/ från Internet aug. 2023) Kort inblick i hur den viktiga fårnäringen i Storbritannien är organiserad.
- Jordbruksverket 2016:
Djurhälsa och smittskydd samt Djurskydd (ur Mervärden i svensk produktion av får och lamm).* Fördelar med svensk produktion.* - Fag, B. 2018:
Korsningsavel i vårlammsproduktionen. (Hushållningssällskapet Jönköping) - De Wit, E. 2012:
Bästa tipset när du ska slaktmognadsbedöma dina lamm (Fårskötsel nr 6, sid 21) Praktiska tips om slaktmognadsbedömning. - Lammlyftet 2021: Nås via länken: https://slu-se.instructure.com/courses/1985. Digitalt utbildningsmaterial om Meat Standard Sweden lamm (MSS lamm) och hur nå de kvalitetsparametrar som ingår i standarden.
- Ur Gård- och Djurhälsans Kunskapsbank:
Får-arkiv - Gård & Djurhälsan (gardochdjurhalsan.se). - Första lammhjälpen. Del 1: Ta hand om dina risklamm - Gård & Djurhälsan (gardochdjurhalsan.se).
- Första lammhjälpen. Del 2: Sondmatning av råmjölk till nyfödda lamm - Gård & Djurhälsan (gardochdjurhalsan.se).
- Första lammhjälpen. Del 3: Omhändertagande av nedkylda lamm - Gård & Djurhälsan (gardochdjurhalsan.se).
- Bra norsk information om fårhälsovård finns här: https://www.animalia.no/no/Dyr/sauehelsenett/#
liksom i denna bok: Synnøve Vatn, Lisbeth Hektoen, Ola Nafstad:
Helse og velferd hos sau (finns att köpa på Adlibris).
läsår 2025/2026
Animalieproduktion - idisslare (HV0210-20100)
2026-01-11 - 2026-02-01
läsår 2024/2025
Animalieproduktion - idisslare (HV0210-20078)
2025-01-12 - 2025-02-02
läsår 2023/2024
Animalieproduktion - idisslare (HV0210-20016)
2024-01-07 - 2024-01-28
Kontakt
- Kursledare
- Petra Fant
- Kursadmin
- thv-utbildningsadministration@slu.se
- Examinator
- Mikaela Lindberg