Produktionsmetoder med ökad risk för växtnäringsförluster
Senast ändrad: 03 oktober 2023
Några produktionsmetoder som nästan enbart används i ekologisk produktion kan medföra en förhöjd risk för växtnäringsförluster. Gröngödslingsgrödor med mycket baljväxter, som inte skördas utan odlas för att brukas ner i jorden och förse marken med kväve och organiskt material, kan ge stora kväveförluster. Kvävefixeringen som sker vid odling av gröngödsling med baljväxter är dock ett viktigt bidrag till kväveförsörjning och till markens bördighet, speciellt i odlingssystem utan djurhållning. Lantbrukaren kan minska risken för kväveförluster genom olika odlingsåtgärder såsom att anpassa jordbearbetningen och att odla fånggrödor efter odlingssäsongen. Att hålla djur ute en stor del av året som bidrar till djurens välfärd kan samtidigt orsaka ökad risk för förluster av växtnäring. Utegrisar kan exempelvis orsaka kväveförluster vid utfodringsplatser och när grisarna bökar på åkermark. Men det handlar om en begränsad del av arealen på grisgårdarna, vilket medför att bökningen inte har så stor inverkan på ekogrisproduktionens totala kväveförluster.
Gröngödslingsgrödor
Kvävefixerande baljväxter odlas både i konventionellt och ekologiskt lantbruk, men mer i ekolantbruket där biologisk kvävefixering är viktigt för att få in nytt kväve i odlingssystemet. Större delen av kvävefixeringen kommer från flerårig klöver som samodlas med gräs (vall) och skördas till djurfoder. Men på en del ekogårdar utan djur och i odlingssystem med frilandsgrönsaker odlas också rena gröngödslingsgrödor, ofta ettåriga klöverblandningar som inte skördas utan plöjs ned för att tillföra kväve till jorden. Bland annat från svenska fältförsök finns exempel på att gröngödslingsgrödor gett stora förluster av kväve [Ref 1].
Aktuell forskning pekar dock på att utformningen av växtföljder och andra odlingsmetoder kan minimera kväveförlusterna efter baljväxter, till exempel genom att undvika nedplöjning under sensommar och tidig höst, och att ha fånggrödor i växtföljden efter en nedplöjd baljväxtgröda [Ref 2][Ref 3][Ref 4].
Vid odling av ekologiska grönsaker på friland är det vanligt med gröngödslingsgrödor i växtföljden. Att bygga upp en god markbördighet är speciellt viktigt i produktionen av ekologiska grönsaker. Odlar man kulturer med lång växtsäsong, till exempel vitkål, efter gröngödslingen är läckagerisken inte så stor eftersom kålen fortsätter att ta upp växtnäring under hela kulturtiden, en bit in på hösten. I övrigt är odlingsmetoder som nämns i stycket ovan lika viktiga i grönsaksodlingen som vid odling av jordbruksgrödor som till exempel spannmål.
Utegrisar
I Sverige och många andra länder har ekologiska grisar tillgång till utevistelse, ofta på åkermark som är bevuxen med gräs och klöver som de både kan beta och böka upp [Ref 5]. Det kan leda till kväveförluster både från den uppbökade växtligheten, från grisarnas gödsel och från kväverikt foderspill vid utfodringsplatser [Ref 6][Ref 7]. Men det handlar om en begränsad del av arealen på grisgårdarna, vilket medför att bökningen inte har så stor inverkan på ekogrisproduktionens totala kväveförluster. Läs mer om grisar i ekologisk produktion.
Få studier har jämfört risk för kväveförluster i system med ekologiska utegrisar med konventionell grisproduktion vilket gör slutsatser osäkra. Studierna visar dock mindre kväveförluster i ekoproduktionen räknat per hektar, och jämförbara eller större räknat per kg griskött [Ref 8][Ref 9][Ref 10][Ref 11]. Det är samma relationer som i jämförelser av ekologiskt/konventionellt för andra köttslag [Ref 11].
Referenser
1. G Torstensson et al 2006. "Nutrient Use Efficiencies and Leaching of Organic and Conventional Cropping Systems in Sweden", Agronomy Journal 98:603-615. https://doi.org/10.2134/agronj2005.0224
2. Askegaard M, Olesen JE, Rasmussen IA, Kristensen K, 2011. Nitrate leaching from organic arable crop rotations is mostly determined by autumn field management. Agriculture, Ecosystems & Environment 142(3-4):149-160. https://doi.org/10.1016/j.agee.2011.04.014
3. Plaza-Bonilla D, Nolot J-M, Raffaillac D, Justes E (2015) Cover crops mitigate nitrate leaching in cropping systems including grain legumes: field evidence and model simulations. Agric Ecosyst Environ 212:1–12. https://doi.org/10.1016/j.agee.2015.06.014
4. S Hansen et al 2019. "Reviews and syntheses: Review of causes and sources of N2O emissions and NO3 leaching from organic arable crop rotations", Biogeosciences 16:2795-2819. https://doi.org/10.5194/bg-16-2795-2019
5. Früh B, Bochicchio D, Edwards S, Hegelund L, Leeb C, Sundrum A, Werne S, Wiberg S, Prunier A (2014) Description of organic pig production in Europe. Organic Agriculture 4(2):83-92. https://doi.org/10.1007/s13165-013-0056-9
6. E Salomon et al 2007. "Outdoor pig fattening at two Swedish organic farms. Spatial and temporal load of nutrients and potential environmental impact", Agriculture, Ecosystems and Environment 121:407-418. https://doi.org/10.1016/j.agee.2006.11.017
7. J Eriksen et al 2002. "The fate of nitrogen in outdoor pig production", Agronomie 22:863-867. https://doi.org/10.1051/agro:2002045
8. B Carlsson et al 2009. Livscykelanalys (LCA) av svenskt ekologiskt griskött, SIK-rapport 798 2009, SIK Institutet för livsmedel och bioteknik. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:943583/FULLTEXT01.pdf
9. C Basset-Mens et al 2006. "Implications of Uncertainty and Variability in the Life Cycle Assessment of Pig Production Systems", The International Journal of Life Cycle Assessment 11(5):298-304. https://doi.org/10.1065/lca2005.08.219
10. N Halberg et al 2010. "Impact of organic pig production systems on CO2 emission, C sequestration and nitrate pollution", Agronomy for Sustainable Development 30:721-731. https://doi.org/10.1051/agro/2010006
11. B Landquist et al 2016. Litteraturstudie av miljöpåverkan från konventionellt och ekologiskt producerade livsmedel. Fokus på studier utförda med livscykelanalysmetodik, Rapport 2-2016, Livsmedelsverket. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2016/miljopaverkan-fran-konventionellt-och-ekologiskt-producerade-livsmedel-nr-2-2016.pdf