Skog och trä
Skogsbruket och dess förädlingsindustrier är en av Sveriges viktigaste exportnäringar. Alltmer av avverkningsresterna, t.ex. grenar, toppar och stubbar, används som biobränsle. Skogen fungerar som en kolsänka, eftersom den tar upp och binder in koldioxid medan den växer. Men skogen är också livsrum för många vilda djur och växter, och en plats för jakt, rekreation och friluftsliv.
Vid SLU bedriver vi forskning om skogens olika roller och om hur vi ska kunna ta tillvara dess möjligheter, både ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Några områden är skogshushållning, biologi, ekologi, mark, miljö, trävetenskap och skogsekonomi. I Riksskogstaxeringen rapporterar SLU årligen om tillväxt, utveckling och miljöförändringar i Sveriges skogar. Detta arbete ingår i miljöanalysprogrammet Skog, som vidareutvecklar SLU:s roll som kompetenscentrum för svensk och internationell skoglig miljöanalys.
Alm- och askbestånd 30 år senare
En stor del av alm- och askbestånden i södra Sverige har under de senaste 30 åren drabbats hårt av två införda svampsjukdomar, almsjukan och askskottsjukan. Jörg Brunet, professor på SLU, har
Föryngring och konkurrens i fattig tallskog
Hjälper stora träd sina närliggande avkommor att klara sig? Frågan har varit grundstenen i en populärvetenskaplig bild av skogen som ett sammankopplat nätverk i hjälpsam symbios. Men i svenska
SLU svarar på frågor om granbarkborre
Torrt och varmt väder har gynnat granbarkborrarna och denna lilla insekt har därför varit i fokus de senaste åren. SLU har under lång tid samarbetat med myndigheter och markägare för att försöka
Så fungerar Sveriges klimatrapportering för markanvändning och skogsbruk
Hur fungerar Sveriges klimatrapportering till FN och EU för markanvändnings- och skogssektorn? Vad är SLU:s roll i rapporteringen? Hur mycket utsläpp respektive upptag bidrog skog och mark till under
Trädens naturliga näringsfixare påverkas negativt av kalhuggning
Mykorrhizasvampar, och särskild gruppen spindlingar, hjälper träden att bryta ned organiskt material i näringsfattiga marker. Dessvärre tyder nya forskningsresultat på att spindlingar kan vara extra
Risk för större problem med stormskador i ett förändrat klimat
Trots älgar, granbarkborrar och rötsvampar är skador till följd av vind troligen den största enskilda förlustkällan för europeiskt skogsbruk. En lång rad färska artiklar undersöker hur sådana skador
Erfarenheter av hyggesfri skogsskötsel och omföring till hyggesfritt
Intresset för skogsskötsel och skogens brukande är stort. Många undrar över vilka alternativa skogsbrukssystem som finns och hur man kan gå från trakthyggesbruk till hyggesfritt. En viktig del i att
Skogsdata 2017
2017 års officiella statistik från Riksskogstaxeringen visar att Sveriges skogar blir allt tätare och virkesrikare. Samtidigt har vegetationstäckningen av såväl bottenskiktsarter (mossor och lavar)
Ingen motståndskraft mot aggressiv al-Phytophthora
En ny avhandling från SLU beskriver en orolig framtid för klibbal i Sverige. Den aggressiva formen av Phytophthora på al spås sprida sig norrut om vintrarna blir mildare. Eftersom träden inte tycks
Nytt i Kunskapsbanken: Erfarenheter
Många undrar över vilka alternativa skogsbrukssystem som finns och hur man kan gå från trakthyggesbruk till hyggesfritt. Uppdatera dig på kunskapsläget med Emma Holmströms översiktsartikel i
Markens kolförråd påverkas inte av markberedning
Leder markberedning till ett minskat kolförråd i marken? Nej, inte enligt de åtskilliga studier som forskaren Monika Strömgren och hennes kollegor publicerat. Nu har även en metastudie bekräftat
Det finns hjälpmedel för skogliga målkonflikter
Det finns en mängd olika värden, möjligheter och mål med skog och skogsbruk. Men det finns också hjälpmedel som gör det möjligt att testa sig fram till vilka skötselmetoder som passar de mål