Ur SLU:s kunskapsbank

SLU svarar på frågor om granbarkborre

Senast ändrad: 15 mars 2021
Foto av granbarkborre

Torrt och varmt väder har gynnat granbarkborrarna och denna lilla insekt har därför varit i fokus de senaste åren. SLU har under lång tid samarbetat med myndigheter och markägare för att försöka hitta effektiva sätt att hantera granbarkborren. Här hittar du svar på några vanliga frågor om granbarkborrar och kontaktpersoner på SLU.

SLU forskar för att förstå granbarkborrarna bättre, hitta nya metoder för att upptäcka angrepp och planera för skog som är mer motståndskraftig. Inom miljöövervakningen följer vi hur populationen och angreppen varierar mellan år och utvecklar nya metoder för att följa granbarkborrarna bland annat med hjälp av fjärranalys. Det är utifrån dessa erfarenheter SLU svarar på frågor.

Varför finns det så många granbarkborrar nu?

Det beror på det svåra torråret 2018. Det var för det första väldigt varmt, så en del av barkborrarna hann med två generationer. Det är inte så vanligt här i Sverige, men händer varje år söderut i Europa. För det andra var det väldigt torrt. När den andra generationen svärmade var därför granarna svårt torkstressade, och kunde inte försvara sig mot barkborrarna på det sätt som de gör om de är fullt vitala. Detta gjorde att väldigt många granar dödades 2018, och att det samtidigt också gick väldigt bra för barkborrarna – dvs de kunde föröka sig väldigt bra i de dödade träden. Därför fick vi höga populationer av granbarkborrar till svärmningen våren 2019. Detta i samband med att granarna inte riktigt tycktes ha hunnit återhämta sig efter torkan året innan gjorde att härjningen ökade i omfattning till 2019, trots att vädret var bra (ur granskogsägarnas synvinkel). Under 2020 har skadorna legat på ungefär samma nivå som under 2019.

Vad påverkar hur stora angreppen blir nästa år?

Det är främst tre faktorer som avgör hur stora angreppen blir nästa år: (1) hur vädret blir, (2) hur många barkborrar det finns och (3) hur vitala träden är. Vädret är den viktigaste faktorn. Torrt och varmt gynnar barkborrarna, motsatsen gynnar granarna. Hur många barkborrar det finns beror på deras förökningsframgång, om den varit låg kan man förvänta sig lägre risk för skador under den kommande säsongen. Förökningsframgången är något som vi följer på SLU.
Ett problem är att det är svårt att hinna få ut merparten av alla angripna träd i tid när det är väldigt stora angrepp som det varit under de senaste åren. Det är viktigt att påpeka att alla utbrott hittills i Sverige har upphört efter några år när skogen återhämtat sig och alltså långt innan all granskog har dödats.

Fakta skog: Var är risken störst för att granbarkborre ska döda träd?

Hur stora blir angreppen i framtiden?

Det mesta tyder på att risken för skador kommer att öka i framtiden på grund av klimatförändringen. Högre sommartemperatur ökar andelen av barkborrarna som hinner med två generationer samtidigt som risken ökar för att träden blir torkstressade. Varmare vintrar minskar tjälen och ökar därmed risken för stora stormfällningar som kan utlösa barkborreutbrott.

På SLU tar vi fram skogliga framtidsanalyser tillsammans med Skogsstyrelsen genom att data från Riksskogstaxeringens provytor skrivs fram med det skogliga prognosverktyget Heureka. Analyserna ligger sedan till grund för politiska och strategiska beslut om skogen. För fem år sen när SLU senast tog fram framtidsanalyser så fanns klimatförändringar med som en del av scenarierna. Den här omgången ska SLU undersöka om det går att integrera mer information om den troliga utvecklingen för granbarkborre.

Det skogliga analysverktyget Heureka

Hur kan markägaren skydda sin granskog?

Under ett pågående utbrott är det viktigt att regelbundet se över sin skog under sommaren för angrepp av granbarkborre. Risken för angrepp är störst i bestånd där det varit angrepp under föregående år och i äldre volymrika granbestånd. Man kan här ta hjälp av de riskkartor som finns på skogsstyrelsens hemsida. Grupper av angripna träd bör sedan helst avverkas, och transporteras ut ur skogen, under sommaren innan den nya generationen av barkborrar har börjat lämna träden. En tidig avverkning kan också rädda en stor del av virkesvärdet av de angripna träden. Om man har äldre bestånd med betydande angrepp kan det vara klokt att avverka hela beståndet för att rädda virkesvärdet av de träd som ännu inte angripits. I äldre bestånd utan skador bör man undvika gallringar eller att skapa luckor och kanter under utbrott eftersom det kan öka risken för angrepp.

Efter stora stormfällningar är det viktigt att upparbeta (avverka och forsla bort) de stormfällda träden innan barkborrarna förökat sig i dem. På lång sikt är det viktigaste att anlägga och sköta sin granskog så att den blir så motståndskraftig som möjligt mot stormar och torka i ett framtida klimat.

Hur effektiva är fällor för att minska skadorna?

I en feromonbetad fälla kan man fånga många tusen granbarkborrar under en säsong. Men frågan är om detta leder till minskade skador på skogen och framförallt om åtgärden är kostnadseffektiv. Det har gjorts flera stora studier under de senaste 20 åren för att studera om man med hjälp av feromonbetade fällor kan minska risken för angrepp på utsatta beståndskanter av gran. De flesta av dessa har inte kunnat påvisa någon skillnad i mängd angripna träd mellan beståndskanter med eller utan fällor. Däremot är fällor utmärkta för att övervaka svärmningen under säsongen och mellan år.

Vilken roll spelar granbarkborren i naturen?

Granbarkborren är en art som hör hemma i Sverige och har en roll i skogens naturliga dynamik. Granbarkborren har även en positiv inverkan på biologisk mångfald åtminstone så länge angreppen inte blir alltför stora. Till exempel finns det mer än 140 arter av insekter som lever som rovdjur, svampätare eller avfallsarbetare i barkborrars gångsystem. När barkborrarna lämnar träden efter ett år kommer ännu fler andra organismer som lever den döda veden ända tills stocken är helt nedmurken. Dessutom uppstår det luckor i beståndet, vilket är bra för växter och djur som gillar soliga lägen.

Hur påverkas granbarkborrar av naturvårdsbrännningar och andra naturvårdsåtgärder?

Naturvårdsåtgärder som görs för att öka den biologiska mångfalden kan innebära en något ökad risk för skogsskador orsakade av barkborrar, enligt forskning från SLU och Skogforsk. Fem år efter naturvårdsbränning eller luckhuggning kunde forskarna se att risken för skador ökar lokalt, antingen på kortare eller längre sikt beroende på typ av åtgärd. Förekomsten av nyligen avverkade kalhyggen i närområdet ökar också risken. I studien ingår olika typer av barkborrar, bland annat granbarkborre.

Liten risk för ökade barkborreskador efter naturvårdsåtgärder i skog

Vad gäller för naturreservat?

Reservaten har liten betydelse för att driva att granbarkborreutbrott. Detta eftersom de utgör en så liten del av den totala granskogen, och de flesta granbarkborrar därmed föds i skogar utanför reservat. Däremot så ökar risken för angrepp i närområdet (upp till någon kilometer) när stora mängder granar dödas på en plats. Därför läggs en hel del resurser på att försöka minska borrarnas förökning i reservat som drabbats hårt av granbarkborrar.

Skyddade områden och risk för angrepp av granbarkborre, Fakta skog

Vad forskar ekologerna på SLU om för att minska angreppen?

Ekologer på SLU har under lång tid studerat vad som styr granbarkborrens populationsdynamik (dvs. fluktuationerna i antal över tid). För tillfället pågår forskning om varför granbarkborreutbrott uppkommer efter varma och torra somrar. En annan viktig fråga är vilken typ av bestånd som är mest motståndskraftiga mot angrepp av granbarkborre och varför, till exempel olika typer av blandbestånd jämfört med rena granbestånd. De viktigaste på lång sikt är att vi anlägger granbestånd som är så motståndskraftiga som möjligt mot granbarkborre i ett förändrat klimat. Om vi inte lyckas med detta så finns det inga bekämpningsåtgärder som kan rädda skogen.

Data från miljöövervakningen har stor betydelse för forskningen. De långa tidsserierna är viktiga för att kunna förstå det som händer i dag och vilka scenarier som är troliga i framtiden.

Granbarkborren - biologi, skador och forskning

Hur kan man använda fjärranalys för att få överblick och hitta döda och skadade träd?

Det är svårt att hitta enstaka granbarkborredödade träd från marken i större skogsområden. Ett sätt att få en bättre överblick är att nyttja fjärranalys och tidsserier av satellitbilder. Skogsstyrelsen har i samverkan med Sveaskog och IT-företaget Sogeti utvecklat en öppen tjänst som underlättar skillnadsanalys (nya bilder jämförs med äldre) av satellitbilder för att hitta mindre områden av misstänkt granbarkborreangripen skog. Tekniken för förändringsanalys i satellitbilder är inte ny, men det är först nyligen då Sentinel 2-satelliterna, som är en del av det Europeiska Copernicus-programmet, började leverera frekvent information över samma område som metoden har kunnat tillämpas i större skala för analys av skogsskador.

Information från fjärranalys kan även användas för att ta fram heltäckande kartprodukter som visar var det är störst risk för nya angrepp. Ett exempel är den riskindexkarta för granbarkborreangrepp som har tagits fram genom att kombinera flera olika kartunderlag, bland annat trädslagsinformation från SLU skogskarta och volymuppgifter från skogliga grunddata.

Man har störst chans att hitta enskilda skadadeträd om man arbetar med mycket högupplösta data, från t.ex. drönare.

Skoglig fjärranalys 

Går det att upptäcka tidiga angrepp av granbarkborre via fjärranalys?

Vid fjärranalys används olika sensorer för att läsa av förändringar i vegetationen. Tekniken utvecklas snabbt och det kommer hela tiden nya sensorer som producerar en mängd ny information – och därmed kan bidra till bättre metoder.

Just nu pågår forskning om fjärranalysmetoder för att hitta skog och träd med nedsatt vitalitet men där träden ännu inte är döda. Detta görs bland annat genom att använda tidsserier av satellitbilder, och genom att kombinera satellitbilder med radardata samt med fältobservationer av kända angrepp av granbarkborre.

Kartor som visar hur risken för skador av granbarkborre.

Exempel på karta med uppskattningar av angrepp - länk till större bild.
Av Langning Huo, SLU

Skoglig fjärranalys 

Hur följer SLU skadorna och antalet granbarkborrar inom (fortlöpande) miljöanalys?

Skogsstyrelsen och SLU följer populationsutvecklingen för granbarkborre på ett antal platser i södra Sverige genom att sätta ut fällor med feromoner på hyggen. Samma typ av information samlas även in i våra grannländer så forskningen om granbarkborre är internationell. Under ett stort utbrott blir det extra tydligt hur viktigt det är att det finns långa tidsserier som kan användas inom forskningen. Programmet har nyligen lagt till fler områden längre norrut för att på sikt studera hur ett varmare klimat påverkar granbarkborren.

Via programmet Nationell Riktad Skogskadeinventering (NRS) kan SLU årligen följa upp och presentera information om olika slags skador på regional nivå. NRS tar fram information om en skadas status och omfattning, så att operativa beslut kan fattas, t ex om bekämpningsåtgärder. Årets inventeringskampanj (finansieras av Skogsstyrelsen) avser skador orsakade av granbarkborre och genomförs på ett urval av Riksskogstaxeringens provytor i Götaland och Svealand. Resultatet av den riktade skadeinventeringen används inte bara av myndigheter och skogsnäring utan genererar även data till fortsatt forskning. 

Alla som rör sig i skog och mark kan rapportera skador av granbarkborrar till Skogsskada. Det är ett verktyg för att identifiera och rapportera skogsskador på nätet. Rapporterna används för att beskriva skadeläget i landet och det är därför angeläget att användarna rapporterar observationer av olika skador. 

Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 

Rapporter från Nationell Riktad Skogsskadeinventering

Skogsskada 

Hur bidrar SLU till samverkan om granbarkborre?

De stora angreppen av granbarkborre under senare år har gjort att flera SLU:are har ägnat mycket tid åt att förse Skogsstyrelsen med aktuell vetenskaplig kunskap som stöd för övervakning och bekämpning gällande granbarkborrar. SLU:s forskare och miljöanalytiker hjälper även många skogsbolag och andra markägare med frågor om vad den samlade forskningen vet och inte vet om granbarkborren. SLU och Skogsstyrelsen har samverkat kring granbarkborre och andra skogsskador under lång tid. Flera av SLU:s experter är representerade i Centrala Skogsskyddskommitten (CSK), som är Skogsstyrelsens rådgivande organ och referensforum för skador på skog.

Samverkan mellan Skogsstyrelsen och SLU med koppling till granbarkborre

Granbarkborreprojektet Stoppa borrarna

Skogsstyrelsen - Skogliga konsekvensanalyser

Skogsstyrelsen - Centrala skogsskyddskommittén

Nationellt skogsdatalabb

Och så den viktigaste frågan av alla – hur många varv runt jorden skulle de granbarkborrarna i den svenska skogen räcka om de stod på rad?

Just nu ligger miljontals granbarkborrar och väntar på våren. Om de ställde sig på en lång rad skulle de uppskattningsvis kunna räcka tre varv runt jorden. (uträkning inför Scifest 2019, en vetenskapsfestival för skolor och allmänhet)

Och en annan viktig fråga: Idag pratas det mycket om att vi ska äta mera insekter. Går det att äta granbarkborrar?

Se svaret här:

Mattias bjuder på barkborrar som snacks | SVT Nyheter.

 

 

Stort område med många döda granar. Flygbild.
Granskog med angrepp av granbarkborre. Foto: Kjell Molin
Mönster av gångar i veden från granbarkborre.
Barkprov från gran dödad av granbarkborre. Varje granbarkborrehona gnager ut en modergång (de vertikala gångarna) längs vilken äggen läggs. Ur varje ägg kläcks sedan en larv som gnager en larvgång när den äter av innerbarken (de horisontella gångarna). Genom att räkna antalet modergångar per ytenhet kan vi uppskatta angreppstätheten. Antalet levande barkborrar i provet dividerat med angreppstätheten ger förökningsframgången som vanligtvis är uttryckt som antal producerade döttrar per hona. Foto: Danja Fritscher

SLU:s experter på granbarkborrar

Mats Jonsell, samverkanslektor i skogsentomologi
Allmänt om granbarkborrar, Skogsskada
mats.jonsell@slu.se, 018672876, 0722086359

Martin Schroeder, professor på institutionen för ekologi
Forskning om populationsdynamik och riskmodeller, miljöövervakning
martin.schroeder@slu.se 018672332  

Sören Wulff, projektledare
Nationellt Riktad Skadeinventering
soren.wulff@slu.se 
0907868352, 0706761736

Anne-Maarit Hekkala, forskare på Institutionen för vilt fisk och miljö
Granbarkborrar och naturvårdsåtgärder
anne.maarit.hekkala@slu.se, 0907868370, 0722429713

Eva Lindberg, forskare på institutionen för skoglig resurshushållning
Tidsserieanalys av satellitbilder och radar
eva.lindberg@slu.se 0907868536

Håkan Olsson, Professor vid Institutionen för skoglig resurshushållning
Allmänt om fjärranalysmetoder
hakan.olsson@slu.se, 0907868376, 0705535701

Per-Erik Wikberg, Miljöanalysspecialist vid Institutionen för skoglig resurshushållning
Skogliga framtidsanalyser
per-erik.wikberg@slu.se, 0907868303

Jeannette Eggers, forskare vid institutionen för skoglig resurshushållning
Skogliga framtidsanalyser, Heureka
jeannette.eggers@slu.se, 0907868305, 0722035026

Relaterade sidor:

Kontaktinformation