Ur SLU:s kunskapsbank

Mer träd och minskad vegetationstäckning

Senast ändrad: 13 oktober 2017
Blåbär. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU.

2017 års officiella statistik från Riksskogstaxeringen visar att Sveriges skogar blir allt tätare och virkesrikare.

Samtidigt har vegetationstäckningen av såväl bottenskiktsarter (mossor och lavar) som fältskiktsarter (kärlväxter) minskat med 10 respektive 20 procent sedan 1999. Som exempel har täckningen av blåbärsris minskat med 25 procent.

– Minskningen i vegetationstäckning skulle kunna förklaras av trenden mot ökad andel gran och allt tätare skogar. Det skulle också kunna vara en effekt av klimatförändringen. Data finns för detta så det går att undersöka närmare, berättar Johan Stendahl, författare till temaavsnittet om skogsmarkens kolförråd i publikationen Skogdata 2017.

Baserat på Markinventeringens data visar temaavsnittet att det finns stora mängder kol i svensk skogsmark. Kolförrådet varierar inom markprofilen, med trädbeståndets utveckling och mellan olika platser och regioner. Det finns bland annat en kraftig gradient i förrådets storlek från södra till norra Sverige, med mer kol lagrad i marken i söder.

– Kunskapen om kolförrådets storlek och variation är viktig när vi ska ta fram strategier för hur man långsiktigt ska sköta skogarna ur ett klimatperspektiv, säger Johan Stendahl.

Året Skogsdata presenterar även nya uppgifter om bärproduktionen i Sverige. Under år 2016 producerades det exempelvis 639 miljoner kilo blåbär i våra skogar. Det motsvarar drygt 60 kg per invånare.

Skogsfakta_600px10.jpg
Det finns 88 miljarder träd i Sverige. Det motsvarar 8800 träd per person. Källa. Riksskogstaxeringen, SLU. Bild: Neil Cory, SLU.
Skogsfakta_600px6.jpg
Det finns 1301 miljoner kubikmeter granskog i Sverige. Det gör granen till det volymmässigt vanligaste trädslaget i landet. Källa Riksskogstaxeringen, SLU. Bild: Neil Cory, SLU.
Skogsfakta_600px11.jpg
Proportioner för trädslagsblandningen i de svenska skogarna. Grön=tall , lila=gran, grå=björk och gul=övriga lövträd. Källa: Riksskogstaxeringen, SLU. Bild: Neil Cory, SLU.
Skogsfakta_600px5.jpg
Det finns 249 000 hektar ädellövskog i Sverige. Källa: Riksskogstaxeringen, SLU. Bild Neil Cory, SLU.
Skogsfakta_600px7.jpg
På ett år växte den svenska skogen med i genomsnitt 122 miljoner kubikmeter och samtidigt avgick 98 miljoner kubikmeter skog. Källa: Riksskogstaxeringen, SLU. Bild: Neil Cory, SLU.
Skogsfakta_600px8.jpg
Varje år växer det tillräckligt med träd för att fylla Globen 210 gånger om, medan avverkningen motsvarar att fylla Globen 160 gånger. Källa: Riksskogstaxeringen, SLU. Bild: Neil Cory, SLU.
Skogsfakta_600px9.jpg
Om man skulle lasta alla träd som avverkas varje år på samma tåg, skulle det sträcka sig från Kiruna till Malmö 6 gånger om. Källa: Riksskogstaxeringen, SLU. Bild: Neil Cory: SLU.
8,3 kubikmeter död ved per hektar produktiv skogsmark. Bild Neil Cory, SLU Riksskogstaxeringen
Det finns 8,3 kubikmeter död ved per hektar produktiv skogsmark i Sverige. Källa: Riksskogstaxeringen, SLU. Bild: Neil Cory, SLU.
Skogsfakta_600px2.jpg
Det finns mer död ved i skyddade områden än utanför. Källa Riksskogstaxeringen, SLU. Bild. Neil Cory, SLU.
Skogsfakta_600px3.jpg
Ökningen i volymen död ved utgörs till övervägande del av så kallat stående död ved. Källa: Riksskogstaxeringen, SLU. Bild: Neil Cory, SLU.
Skogsfakta_600px4.jpg
Sedan introduktionen har contortatallen ökat i volym medan arealen med contorta varit relativt oförändrad. Källa: Riksskogstaxeringen, SLU. Bild: Neil Cory, SLU.
Sidansvarig: ann-katrin.hallin@slu.se