Biologiska effekter

Senast ändrad: 11 maj 2023
Del av ett vattendrag och strand, foto.

Miljöpåverkan från kemiska bekämpningsmedel bedöms för närvarande huvudsakligen på grundval av kemiska analyser av vatten. Att mäta biologiska effekter av bekämpningsmedel är en utmaning eftersom det är många olika faktorer som påverkar. Det finns därför ett stort behov av att utveckla metoder för att kvantifiera och bedöma de biologiska effekterna av bekämpningsmedelsbelastning i både akvatiska och terrestra miljöer.

Syfte med verksamhetsområdet

Syftet med verksamhetsområdet är att studera effekter av bekämpningsmedel på biologiska system i fält, i vatten- och landmiljöer i typiska svenska jordbruksområden. Vidare syftar den planerade verksamheten till att stärka expertisen om biologiska effekter av bekämpningsmedel och att utveckla biologiska indikatorer som kan användas för miljöriskbedömningar.

Verksamhetsmål 2023 - 2027

  1. Studera biologiska effekter av bekämpningsmedel i akvatiska och terrestra ekosystem
  2. Utveckling av biologiska indikatorer för bekämpningsmedelspåverkan på ekosystem, samt främja användning av dessa
  3. Bidra med att förbättra och förenkla miljöriskbedömningen

Genomfört och pågående arbete

Biologisk övervakning

CKB genomför årlig provtagning av bottenfauna och kiselalger i fyra vattendrag i södra Sverige. Alla fyra vattendragen ligger i de så kallade typområdena där nationell övervakning av växtskyddsmedel utförs, vilket innebär att funna halter växtskyddsmedel kan kopplas till biologin.

Den senaste publikationen med sammanställning av data:

Provtagningsprojekt BAPaqua och biofilmstudie

Under 2022 initierades två fältstudier, ”Biological assessment of pesticide effects in Swedish monitoring streams” (BAPaqua) och en biofilmstudie. Främsta syftet i BAPaqua är att kvantifiera exponering av ryggradslösa vattenlevande djur och biofilm i tre bäckar (M42, E21 och en referens) för bekämpningsmedel. Och att jämföra mellan sommar- och höstexponering samt sätta data i relation till biologiska index (SPEAR, TUmax, biodiversity index etc.).

Syfte med biofilmstudien är bedömning av koncentrationen av bekämpningsmedel i biofilm och vatten under hela perioden för spridning av bekämpningsmedel (slutet av juni till mitten av oktober 2022). Mer detaljerat även att karakterisera förändringar i sammansättningen av den 1 till 3 månader gamla biofilmen.

Båda forskningsprojekten bedrivs i samarbete med forskare på andra universitet. Under 2023 planeras analys och datautvärdering av prover inom BAPaqua och biofilmstudien under första halvåret och inledande av skrivprocessen för dessa studier under andra halvåret. Resultaten har även presenterats vid SETAC konferensen i Dublin i maj 2023. 

Utveckling av index för påverkan

Inom vattenförvaltningsarbetet används olika indikatorer för att bedöma ekologisk status. Det finns inga officiella indikatorer för biologisk påverkan av bekämpningsmedel. Däremot finns några index som har testats i olika sammanhang. Vi arbetar med att utvärdera dessa med data från övervakningen samt annan biologisk provtagning. De två index vi främst jobbar med är bottenfaunaindex SPEAR vilket är utvecklat i Tyskland samt % missbildning av kiselalgsskal vilket har utvecklats vid SLU och används som stödparameter inom vattenförvaltningen.

Fortsatt arbete med SPEAR kommer ske under 2023 med data från miljöövervakningen och inom BAPaqua. I samarbete med Jes Rasmussen från NIVA diskuteras indexens förmåga att påvisa biologiska effekter. 

PARC

SLU är del av Partnership for the Assessment of Risk from Chemicals (PARC). Det är ett omfattande EU-projekt som pågår 2022-2028 med syfte att utveckla riskbedömningen för kemikalier så att hälsa och miljö skyddas. CKB är involverad i delarna som rör riskbedömning av växtskyddsmedel.

Inom detta verksamhetsområde kommer vi att arbeta tillsammans med andra forskargrupper i Europa med syfte att minska komplexiteten i riskbedömningarna utan att riskera en sämre skyddsnivå. Tanken är att på ett bättre sätt koppla resultaten från ekotoxikologiska tester på labb, som nu ligger till grund för miljöriskbedömningen, till faktiska effekter ute i fält. Projektet startade i maj 2022 och vi kommer inledningsvis att bidra med bekämpningsmedelsdata och biologiska data samt erfarenheter från Sverige.

Även inom verksamhetsområdet Riskbedömningsverktyg pågår arbete inom PARC.

Pollinatörer

Arbete med att utvärdera bekämpningsmedelseffekter på bin och andra pollinatörer har bland annat skett i forskningsprojektet AirBeeSafe som beskrivs mer inom verksamhetsområdet Miljöövervakning. Vi har också under våren 2023 skrivit och medverkat på flera forskningsansökningar kopplat till detta område.