Miljöpåverkan från bekämpningsmedel bedöms idag i huvudsak utifrån kemiska analyser av vatten. Kopplingen mellan halter i vatten och sediment och verkliga biologiska effekter är dock osäker.
Vattenorganismer i jordbruksområden exponeras också för ett flertal ämnen samtidigt, vilket gör det svårt att bedöma enbart utifrån kemiska analyser vilken den samlade effekten blir. Det finns därför ett fortsatt stort behov av att utveckla metodik för att kvantifiera och bedöma de biologiska effekterna växtskyddsmedel i enskilda vatten.
Syftet är att studera bekämpningsmedelsanvändningens effekter på akvatiska ekosystem i det svenska jordbrukslandskapet. Den planerade verksamheten syftar till att stärka kompetensen om biologiska effekter av bekämpningsmedel och utgör en del i utvecklingen av ett system för bedömning av bekämpningsmedelspåverkan med biologiska indikatorer. Olika ansatser ska göras för att utveckla metoder som kan skilja påverkan av bekämpningsmedel från annan påverkan, exempelvis övergödning och förändringar i hydromorfologi.
CKB:s arbete är inriktad på effekter på akvatiska ekosystem, men en sammanställning av växtskyddsmedels påverkan på landlevande djur och växter har genomförts. Sammanställningen resulterade i rapporten Växtskyddsmedlens påverkan på biologisk mångfald i jordbrukslandskapet. Det finns också ett avsnitt om Påverkan på biologisk mångfald av landlevande arter på CKB:s sidor Information om bekämpningsmedel i miljön.
CKB genomför årlig provtagning av bottenfauna och kiselalger i fyra vattendrag i södra Sverige. Alla fyra vattendragen ligger i de så kallade typområdena där nationell övervakning av växtskyddsmedel utförs, vilket innebär att funna halter växtskyddsmedel kan kopplas till biologin.
Inom vattenförvaltningsarbetet används olika indikatorer för att bedöma ekologisk status. Det finns inga officiella indikatorer för biologisk påverkan av bekämpningsmedel. Däremot finns några index som har testats i olika sammanhang. Vi arbetar med att utvärdera dessa med data från övervakningen samt annan biologisk provtagning. De två index vi främst jobbar med är bottenfaunaindex SPEAR vilket är utvecklat i Tyskland samt % missbildning av kiselalgsskal vilket har utvecklats vid SLU och används som stödparameter inom vattenförvaltningen.
Arbete med att utvärdera bekämpningsmedelseffekter på bin och andra pollinatörer sker bland annat i forskningsprojektet AirBeeSafe inom verksamhetsområdet Miljöövervakning, och beskrivs mer på det verksamhetsområdets sidor.
