Miljöövervakning

Sidan granskad:  2026-06-23

Sverige har ett väl utbyggt system för att dokumentera tillståndet i miljön och dess förändringar. Miljöövervakning är en grundbult i detta. Sedan 2002 finns ett nationellt program för mätningar av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment, nederbörd och luft med fokus på jordbruksområden.

Syfte

Syftet med CKB:s verksamhetsområde är att stötta den nationella miljöövervakningen med kvalitetsarbete och strategiskt utvecklingsarbete, att öka förståelsen och användbarheten av de miljöövervakningsdata som finns samt att utföra kompletterande provtagningsprojekt. CKB har också en viktig roll som expertstöd till regionala myndigheter och andra som bedriver miljöövervakning av växtskyddsmedel.

Den löpande miljöövervakningen av bekämpningsmedel som genomförs av SLU finansieras alltså inte av CKB utan av Naturvårdsverket. Miljöövervakning bedrivs också av regionala myndigheter runt om i Sverige.

Verksamhetsmål 2023 - 2027

  1. Strategisk utveckling och kvalitetssäkring av det nationella miljöövervakningsprogrammet
  2. Öka förståelsen och användbarheten av befintliga miljöövervakningsdata
  3. Genomföra provtagningsprojekt och ta fram kunskapsunderlag om växtskyddsmedel

Genomfört och pågående arbete

Ny datavisare för bekämpningsmedel i miljön 

CKB har utvecklat en datavisaren som myndighetsstöd till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Syftet med verktyget är att öka tillgängligheten till data från den nationella miljöövervakningen och att underlätta användning och tolkning av resultaten, både för forskare, myndigheter och andra intressenter. 

Användaren kan själv filtrera och jämföra data utifrån provmatris, provpunkt och enskilda substanser. Resultaten visualiseras som tidsserier där halter av bekämpningsmedel visas över tid, tillsammans med information om detektionsgränser samt riktvärden för ytvatten. Verktyget ger även en sammanfattande tabell med deskriptiv statistik för det valda ämnet.

Rapport om screening av TFA samt användning av TFA-bildande växtskyddsmedel

TFA är en så kallad ultrakort PFAS som kan bildas vid nedbrytning av vissa växtskyddsmedel. Den är mycket vattenlöslig och lättrörlig, vilket gör att den lätt sprids från mark till yt- och grundvatten, där den kan ackumuleras över tid. Tidigare studier har visat att halterna av TFA ofta är förhöjda i jordbruksområden. 

Under 2025 genomförde SLU, på uppdrag av Naturvårdsverket, en specialundersökning av TFA i fem jordbruksområden i södra Sverige. Fyra av områdena ingår i den nationella miljöövervakningen av bekämpningsmedel och ett i den nationella miljöövervakningen av växtnäringsämnen. Resultaten publicerades i en CKB rapport. I rapporten ingår också data för fynd av TFA i några tidigare studier amt en analys av användning och fynd av TFA-bildande växtskyddsmedel under perioden 2002-2024.

Sammanställning av exponeringstidens betydelse för toxiciteten i ett vattendrag 

Syftet med rapporten var att ge underlag till hur ytvattenprovtagningen inom miljöövervakningen bör utformas för att ge ekologiskt relevanta data som kan jämföras mot ekotoxikologiska data. I rapporten gjordes en mindre litteraturgenomgång på temat exponeringstid och ekotoxicitet av bekämpningsmedel samt en sammanfattning av hur Norge och Schweiz, som tillsammans med Sverige har högst tidsupplösning på sin ytvattenprovtagning i Europa, genomför sin provtagning. 

Rapporten är en del av underlaget som kommer användas under hösten 2026 för att utvärdera provtagningsupplägget för ytvatten inom den nationella miljöövervakningen. Tidigare har också en rapport där de två provtagningsmetoderna som används för att mäta bekämpningsmedel inom den nationella miljöövervakningen: tidsstyrd (veckomedel) och flödesstyrd provtagning vid tillfälliga flödestoppar jämförs publicerats:

Metaboliter från växtskyddsmedel relevanta att analysera i svenska vatten

CKB har under de senaste åren bedrivit ett arbete med att identifiera och lista de metaboliter (transformationsprodukter) från växtskyddsmedel som är toxikologiskt relevanta, och därmed relevanta att övervaka i svenska vattenmiljöer. Under 2024 publicerades en CKB rapport där en stor del av arbetet och de underlag vi använder beskrivs, men arbetet har fortsatt även efter publiceringen av rapporten. På CKB:s hemsida har vi lagt upp en lista över metaboliter från växtskyddsmedel som är relevanta att analysera i svenska ytvatten, grundvatten och dricksvatten så att även andra som på olika sätt bedriver miljöövervakning eller kontroll av rå- och dricksvatten kan ta del av informationen. På sidan finns också information om vilka metaboliter som inkluderats i den nationella miljöövervakningen samt resultat från analyserna.

Bakgrundsrapporten:

Målsättningen är att hålla kunskapen om metaboliter som är relevanta att analysera uppdaterad när nya ämnen tillkommer på marknaden och kunskapen kring befintliga ämnen utvecklas. Detta kommer göras genom ett upprättat samarbete med Kemikalieinspektionen.

Långsiktig miljöövervakning av bekämpningsmedel i terrester miljö

På motsvarande sätt som för miljöövervakning av bekämpningsmedel i vattenmiljön som pågått sedan 2002 vore det relevant att inrätta en långsiktig övervakning även i den terrestra miljön. Efter flera forskningsprojekt tillsammans med Lunds univeristet har vi landat i ett förslag till upplägg som går ut på att pollen och nektar från honungsbin är lämpliga matriser att analysera för bekämpningsmedel för att få ett mått på exponeringen i landskapet. Naturvårdsverket äskar pengar för detta långsiktigt och under 2026 görs provtagning på fyra platser i Sverige som förhoppningsvis kan bli början på ett miljöövervakningsprogram.

Under 2024 genomfördes ett projekt finansierat av den Nordiska arbetsgruppen för kemikalier, miljö och hälsa inom Nordiska ministerrådet med syfte att öka kunskapen om pollinerande insekters exponering för olika växtskyddsmedel i odlingslandskapet i norra zonen av Europa och som en start på en långsiktig miljöövervakning. Pollen som samlats in av honungsbin i sammanlagt sex lokaler i Sverige, Norge och Litauen under sommaren 2024 analyserats med samma analyspaket som för PollinERA projektet (läs mer under Kemisk analyskompetens). Pollenet identifierades också till växtursprung av samarbetspartners på Lunds universitet för att ge en ökad förståelse för källan till växtskyddsmedelsexponeringen. Kemikalieinspektionen initierade projektet och kommer använda resultaten för att få en återkoppling på exponeringsberäkningarna inom terrestra (landbaserade) miljön i registreringsprocessen för godkännande av växtskyddsmedel. 

Mer information

Kontakt