Vilken roll spelade politisk retorik i den snabba omläggningen av klimatpolitiken efter valet 2022? SLU-forskare som har analyserat debatter i riksdag och medier menar att politiker använde mångtydiga budskap för att tilltala flera ideologiska grupper samtidigt.
Det politiska landskapet förändrades snabbt efter riksdagsvalet 2022, då flera policyåtgärder inom klimat- och hållbarhetsområdet avskaffades. Elbilsstödet togs bort, reduktionsplikten sänktes och miljödepartementet slogs samman med näringsdepartementet. Utifrån den snabba utvecklingen väcktes en fråga inom en forskargrupp: Hur kunde flera policyförändringar ske på så kort tid, när sådana processer vanligtvis går betydligt långsammare?
– Vi var förundrade över de snabba förändringarna. Trots protester från den fortfarande stora oppositionen var det inte lika mycket motstånd eller debatt som man hade kunnat förvänta sig, med tanke på att förändringarna var drastiska och väckte frågetecken kring huruvida Sverige skulle nå sina klimatmål, berättar Anke Fischer, professor i miljökommunikation vid SLU.
I en ny studie visar forskarna hur politiker presenterade och legitimerade de snabba policyförändringarna. Genom att analysera argument och ordval som politiker använde i debatter och nyhetsmedier mellan oktober 2022 och februari 2023 kunde forskarna identifiera ett återkommande mönster: Politiska talare använde motsägelsefulla budskap som tilltalade flera olika ideologiska grupper – samtidigt.
– Politiker kunde till exempel betona att klimat- och energipolitik är viktigt och att Sverige fortsatt ska ha ledartröjan på sig i klimatomställningen. Men i nästa mening argumenterade samma talare för att klimatpolitiken måste ändras så att enskilda invånare inte drabbas negativt.
Forskarna drar slutsatsen att argumentens svängande åt olika håll gjorde att flera samhällsgrupper, med skilda ideologier, kunde känna igen sig i samma uttalande. Det gjorde det svårare att formulera kritik mot policyförändringarna, poängterar forskarna i studien.
– Att tala till flera grupper samtidigt på det här sättet leder till förvirring. Som åhörare kan man börja ifrågasätta sin egen förståelse av situationen och tvivla på sina uppfattningar. Det fanns heller inte så mycket att ta fasta på för att bygga en motargumentation – i samband med att policyer avskaffades utlovades en förbättrad klimatpolitik, men löftena var ofta generella och saknade detaljer.
Forskarna menar att just denna tvetydighet kan vara en anledning till att det inte blev någon bred debatt varken i riksdagen eller i samhället – och att inget samlat motstånd riktades mot de snabba policyförändringarna.
– Det fanns en kritisk period efter valet med utrymme att kritisera eller utmana policyförändringarna. Men de argument som användes i legitimeringen av förändringarna var, enligt vår analys, så pass tvetydiga att de ledde till att potentiella motståndare blev mållösa, konstaterar Anke Fischer.
Avveckling av klimatpolicyer är ingenting nytt, men i andra länder har det länkats direkt till klimatförnekelse eller tydliga intentioner om att avskaffa klimatpolitiska åtgärder helt.
– De dubbla budskapen som präglade debatten efter valet 2022, som talar till olika grupper samtidigt, verkar vara ett nytt fenomen för att legitimera politiska beslut. Vi tycker att det är viktigt som invånare att förstå hur politiska debatter fungerar, för att kunna utvärdera olika argument och påståenden. Det är en förutsättning för att aktivt kunna delta i det demokratiska samhället.
Anke Fischer, professor i miljökommunikation
Institutionen för stad och land; Avdelningen för miljökommunikation, SLU
018-67 35 56, anke.fischer@slu.se
Nora Förell, doktorand i miljökommunikation
072-083 29 37, nora.forell@slu.se
Nora Förell & Anke Fischer. 2025. Climate Backlash and Policy Dismantling: How Discursive Mechanisms Legitimised Radical Shifts in Swedish Climate Policy. Environmental Policy and Governance, 2025; 0:1–16. https://doi.org/10.1002/eet.2160
Forskningen har finansierats av Formas och ingår i ett projekt som handlar om hur styrningsformer, rättvisa och motstånd tar sig uttryck i omställningen mot ett fossilfritt välfärdssamhälle. Analyser av vad politiker lyfter fram och på vilket sätt de talar om en rättvis omställning kan ge insikter om hur den nationella omställningen konceptualiseras och förhandlas av makthavare.