Kan tallskogar på hällmarker och myrar bli viktiga för naturvården?
Översikt
Medverkande
Mer relaterad forskning
Kort om projektet
Kan glesa tallskogar på hällmarker och myrar få en större betydelse för insekter och svampar som missgynnas av skogsbruk? I projektet studeras effekterna av naturvårdsåtgärder på så kallade impediment.
Den biologiska mångfalden i svenska tallskogar har drastiskt förändrats av skogsbruk och skogsbrandsbekämpning. En betydande del av tallskogarna växer på lågproduktiv mark, så kallade impediment. Det är idag förbjudet att bedriva skogsbruk på denna typ av mark, vilket ger en möjlighet att här återskapa förlorade livsmiljöer som skadade träd och ovanliga typer av död ved, utan att inkräkta på virkesförsörjningen. Sådan naturvårdsrestaurering i dessa öppna och långsamväxande skogar kan tänkas göra stor naturvårdnytta, eftersom många arter knutna till långsamvuxen och/eller solbelyst tall och tallved har minskat kraftigt.
Flera olika studier
I projektet undersöker forskarna effekterna av naturvårdande åtgärder i tallskogar på hällmarker och myrar och belyser samtidigt grundvetenskapliga frågor om betydelsen av mikroklimatet och markens bördighet för vedlevande arter. Effekterna på vedlevande insekter och svampar liksom på de behandlade tallarna studeras. Dessutom studeras hur mängden långsamväxande tallved utvecklats över tid samt i vilken takt tallskogar på impediment återfår naturliga strukturer som död ved utan aktiv naturvårdsrestaurering.
I ett experiment dödas (ringbarkas) och skadas (katas) tallar på impediment. Insektsfaunans kortsiktiga (1-2 år) reaktion på detta jämförs mellan torra och fuktiga impediment (hällmarker och myrar) genom att fånga insekter i fönsterfällor före och efter åtgärden. Även de katade tallarnas reaktion på behandlingen studeras.
I en mer långsiktig studie jämför forskarna den biologiska mångfalden i branddödade tallar på torra impediment (hällmark) och på mer produktiv mark. Gynnar naturvårdsbränning på impediment andra arter än bränning i andra tallskogar? Artsammansättningen av vedlevande svampar och insekter undersöks i tallar som dödades i samband med bränder för 10 till 20 år sedan.
I en tredje studie används Riksskogstaxeringens data för att analysera skillnaderna i den historiska utvecklingen av mängden långsamväxande tallar och död ved mellan impediment och mer produktiva skogar.
Projektledaren Mats Dynesius berättar mer i en video på Youtube.
