Om oss

Målet med vår forskning är att försöka förstå biogeokemiska förändringar och omsättningen av energi, vatten, kol, kväve och andra ämnen i det boreala landskapet. Vi arbetar i olika skalor från molekylnivån hela vägen upp till landskapsnivån.

Landskapsnivån omfattar såväl skogar som myrar och vattenekosystem och hur variationen i landskapet påverkar de biogeokemiska förloppen. På den molekylära skalan försöker vi förklara de processer som styr kemiska förändringar av ämnen och hur detta påverkar miljön till exempel genom att ämnen förflyttar sig mellan skogsekosystemet och atmosfären eller vattenekosystemen. Ett viktigt verktyg i vår forskning är tillgången till ett antal väl instrumenterade fältområden.

Det övergripande målet för vår forskning är att förbättra förståelsen för hur skogens växter interagerar med varandra och sin biotiska och abiotiska miljö.

Vår forskning syftar till att integrera dessa teman så mycket som möjligt, för att bättre förstå hur skogssamhällets struktur är kopplat till viktiga ekosystemprocesser. Vi strävar mot att lösa frågor som är viktiga för samhället. Det gäller så väl bevarandet av biologisk mångfald och ekosystemens funktion, som skogens motståndskraft som svar på klimatförändringar och en hållbar användning av skogsresurser.

Det slutgiltiga målet med vår forskning är att bidra med skogsföryngringskunskap som är användbar i praktiskt skogsbruk och som kan ge djupare insikter i hur vi på ett hållbart sätt kan bruka vår skogsresurs.

Det övergripande målet med vår forskning är att få bättre kunskap om de fundamentala processer som påverkar skogsföryngringen i boreala skogar. Denna kunskap omfattar bättre förståelse av de faktorer som påverkar etablering av nya träd från frö och plantor i både natur- och produktionsskog.

Nyckelfaktorer i dessa studier rör undervegetation (ris, mossor och lavar), störningar (naturliga och orsakade av mänsklig aktivitet), mykkorhizasvampar och samspelet eller återkopplingen mellan planttillöverlevnad och tillväxt och deras biotiska och abiotiska miljö.

Inom den skogshistoriska forskningen fokuserar vi på det ändrade förhållandet mellan människan, skogen och skogsekosystemen över tid samt människans användning av skogsresursen i ett historiskt perspektiv. Detta omfattar rekonstruktioner av svunna tiders interaktioner mellan människor och skogens ekosystem samt tolkningar av den långsiktiga trenden i människans påverkan på skogen.

Forskningen fokuserar på olika etniska grupper över olika tidsperioder och på lokal såväl som på regional skala. 

De viktigaste förändringarna i skogslandskapet som studeras omfattar: avskogning, återbeskogning, vegetationsförändringar, förändringar i ekosystemen (artsammansättning, beståndsstruktur, landskapsstruktur) och kopplingen mellan individer eller grupper av människor och skogsekosystemen. Några av de verktyg vi använder oss av i forskningen är årsringsanalys, pollenanalys och tolkning av andra historiska avtryck i skogen.

Inom skogskötselforskningen utvecklas kunskapen bakom rekommenderade skogsskötselåtgärder och skogsskötselsystem för att nå olika uppsatta skötselmål och för att säkerställa ett hållbart nyttjande av våra skogsresurser. Ämnet är också centralt för institutionens undervisning på såväl grundkursnivå som på forskarutbildningsnivå.

Forskare

Gustaf Egnell