Om oss
Vi bedriver tvärvetenskaplig forskning med forskare som fokuserar på att ge vetenskapligt grundad kunskap och stöd till beslut i omgivande samhälle
Vårt uppdrag är att öka förståelsen för skogens ekosystemprocesser och utveckla kunskapen för skogsbruket inom sju huvudforskningsområden
Vi utforskar naturen och ekosystemprocesserna i olika typer av skogslandskap, våtmarker, vattendrag och sjöar, samt sambanden mellan dessa system. Denna grundläggande förståelse möjliggör för oss att utveckla, bevaka och utvärdera resultatet av nya sätt att hantera och förvalta olika ekosystem.
Att utforska skogsbrukets påverkan på ekosystemtjänster är en grundläggande del i vårt uppdrag och våra studier och innefattar både brukade skogsområden och naturskog.
Vårt mål är att leverera vetenskapligt grundat beslutsstöd och kunskap till samhället i stort. Förutom att kommunicera vetenskapliga resultat är vår roll i att undervisa grund- och forskarstudenter och att delta i den allmäna diskursen oumbärlig i vår roll som kunskapsresurs.
Vårt arbete involverar en omfattande samarbetsnätverk såväl lokalt som internationellt. Det möjliggör en integration av biosfärsstudier med studier om hur biosfären, pedosfären, hydrosfären och atmosfären interagerar.
Centrala forskningsområden
Skoglig ekofysiologi
Forskningen inom skoglig ekofysiologi behandlar kvävenäring hos skogsväxter och dess nyckelfunktion i skogsekosystemen.
Vi har en unik verktygslåda med alltifrån molekylära metoder för att studera nyckelgener för kväveupptag till mikrodialysmetoder för att studera markkväveflöden i fält.
Forskare:
Torgny Näsholm, professor
Skogshistoria
Inom det skogshistoriska forskningsfältet utforskar vi det ändrade förhållandet mellan människan, skogen och skogsekosystemen över tid samt människans användning av skogsresursen i ett historiskt perspektiv.
Forskningen fokuserar på olika etniska grupper över olika tidsperioder och på lokal såväl som på regional skala. Några av de verktyg vi använder oss av i forskningen är årsringsanalys, pollenanalys och tolkning av andra historiska avtryck i skogen.
Forskare:
Lars Östlund, professor
Skogslandskapets biogeokemi
Målet med vår forskning är att försöka förstå biogeokemiska förändringar och omsättningen av energi, vatten, kol, kväve och andra ämnen i det boreala landskapet. Vi arbetar i olika skalor från molekylnivån hela vägen upp till landskapsnivån.
Landskapsnivån omfattar såväl skogar som myrar och vattenekosystem och hur variationen i landskapet påverkar de biogeokemiska förloppen. På den molekylära skalan försöker vi förklara de processer som styr kemiska förändringar av ämnen och hur detta påverkar miljön till exempel genom att ämnen förflyttar sig mellan skogsekosystemet och atmosfären eller vattenekosystemen. Ett viktigt verktyg i vår forskning är tillgången till ett antal väl instrumenterade fältområden.
Forskare:
Hjalmar Laudon, professor.
Skogsföryngring
Det slutgiltiga målet med vår forskning är att bidra med skogsföryngringskunskap som är användbar i praktiskt skogsbruk och som kan ge djupare insikter i hur vi på ett hållbart sätt kan bruka vår skogsresurs.
Nyckelfaktorer i dessa studier rör undervegetation (ris, mossor och lavar), störningar (naturliga och orsakade av mänsklig aktivitet), mykkorhizasvampar och samspelet eller återkopplingen mellan planttillöverlevnad och tillväxt och deras biotiska och abiotiska miljö.
Forskare:
Marie-Charlotte Nilsson Hegethorn, professor
Skoglig marklära
Samspelet mellan skogsträden och marken samt markkemi och jordmånsbildande processer är några huvudsakliga delkompetenser inom våra studier i skoglig marklära.
Ett viktigt fokusområde rör samspelet mellan mark, markorganismer och skogsplantor och vad dessa betyder i termer av gödslingsrekommendationer, skogsmarkens långsiktiga produktionsförmåga och skogens kolbalans. Ett annat fokusområde rör kvicksilvrets kemi i skogsmarken och hur skogsskötselåtgärder och våtmarksrestaureringar påverkar kvicksilvrets rörlighet och giftighet.
Forskare:
Peter Högberg, professor
Ulf Skyllberg, professor
Skoglig vegetationsekologi
Det övergripande målet för forskningen inom skoglig vegetationsekologi är att förbättra förståelsen för hur skogens växter interagerar med varandra och sin biotiska och abiotiska miljö.
Vår forskning syftar till att integrera dessa teman så mycket som möjligt, för att bättre förstå hur skogssamhällets struktur är kopplat till viktiga ekosystemprocesser. Vi strävar mot att lösa frågor som är viktiga för samhället. Det gäller så väl bevarandet av biologisk mångfald och ekosystemens funktion, som skogens motståndskraft mot klimatförändringar och en hållbar användning av skogsresurser.
Forskare:
Michael Gundale, professor
Skogsskötsel
Inom skogskötselforskningen utvecklas kunskapen bakom rekommenderade skogsskötselåtgärder och skogsskötselsystem för att nå olika uppsatta skötselmål och för att säkerställa ett hållbart nyttjande av våra skogsresurser. Ämnet är också centralt för institutionens undervisning på såväl grundkursnivå som på forskarutbildningsnivå.
Målet med skogsskötselforskningen är att utvärdera effekterna av olika skogsskötselåtgärder samt olika skogsskötselsystem såsom trakthyggesbruk och blädning på den framtida utvecklingen av skogen. Forskningen bygger på data från långsiktiga försök, surveystudier, labbexperiment och simuleringar.
Forskare
Gustaf Egnell, professor
Ulrik Ilstedt, professor
