Belastningen på havet

Senast ändrad: 05 september 2023

Östersjön har en känslig miljö. Ett överflöd av näringsämnen har tillförts havet via vattendrag och resulterat i övergödning. För att kontrollera belastningen på havet kontrolleras denna beräknas denna. Beräkningen är en del av miljömålsuppföljning men ger också underlag till vattenförvaltningen. Målet är att minska belastningen på havet.

Belastningsberäkningar

Flodmynningsnätet täcker ungefär 85% av den totala svenska vatten­avrinningen, vilket innebär att uppskattningar måste göras för återstoden för att kunna uppskatta den totala belastningen på havet. Uppskattningarna av dessa oövervakade områden görs genom att använda den arealspecifika belastningen, dvs belastningen per ytenhet, från likartade övervakade områden i närheten. Belastningsberäkningar finns för samtliga undersökta ämnen från och med 1969. 

Belastningsdata används dels nationellt för att övervaka påverkan på havet genom t ex uppföljningar av miljömålen, dels internationellt som underlag till olika rapporteringar till organisationer som HELCOM (Helsingfors­kommissionen), OSPAR (Oslo–Paris konventionen) och Europeiska miljöbyrå (EEA). I de fall när flodmynningsbelastningen kompletteras med utsläpp från kustmynnande punktkällor sker rapporteringarna inom konsortiet SMED (Svenska MiljöEmissionsData).

Läs mer om resultaten av belastningsberäkningarna på vår sida om rapporteringar.

Beräkningar av ämnestransporter

Transporten av olika ämnen i våra vattendrag beräknas med hjälp av de haltuppgifter som tas fram inom övervakningsprogrammet, samt uppgifter på vattenföringen. De månadsvisa halterna räknas om till dygnshalter genom linjär interpolering och multipliceras sedan med dygnsmedelvattenföringen.

Ämnestransporter i våra vattendrag kan antingen beräknas utifrån uppmätta halter och vattenflöden i vattendragen eller genom modellberäkningar av antingen hela transporten eller av vattenföringen. Vi strävar efter att i möjligaste mån basera beräkningarna på uppmätta data.

För att få fram hur mycket som transporteras i våra vattendrag behövs dels uppgifter om i vilka halter ämnena finns. Detta tas fram inom våra egna uppdrag av miljöövervakning och miljöanalys eller från andra övervakningsprogram då data levereras till vårt datavärdskap.

För transportberäkningarna behöver man även veta hur mycket vatten som rinner vid den aktuella provplatsen. Vattenföringsdata kan vara antingen uppmätt eller modellberäknad. Mätningar kan ske till exempel vid vattenkraftsdammar eller överfallsvärn i åar genom installerade s k peglar. Om det är möjligt använder vi oss av uppmätt vattenföring, men om detta inte är möjligt så använder vi istället modellberäknade data, antingen beräknade med egna modeller eller data från SMHI.

Flödesmätning på Wikipedia.

Modellberäknad vattenföring

När vi saknar uppmätt vattenföring så beräknar vi antingen vattenföringen själva med olika modeller eller så använder vi oss av SMHI:s modellresultat. Gemensamt för samtliga modeller är att de i grund och botten baseras på klimatdata som nederbörd och lufttemperatur. Sedan 2010 använder SMHI S-HYPE-modellen, istället för att som tidigare använda den s.k. PULS-modellen.

I vår nuvarande databas saknas möjlighet att ange vilken typ av vattenföringsdata som ligger till grunden för transport- och belastningsberäkningar. Kontakta oss gärna om du är intresserad av att veta vilken typ som används vid specifika tillfällen och platser.

Övervakningsprogrammet flodmynningar

Övervakningen av den svenska belastningen på havet via våra större vattendrag har i dess nuvarande form pågått i ett 40-tal år. Numera sker övervakningen inom Havs- och vatten­myndighetens nationella söt­vattens­program ”Flodmynningar”.

Antalet vattendrag och därigenom andelen av den yta som täcks av över­vakningen har successivt ökat, men har varit förhållandevis oförändrad sedan mitten av 1980-talet. Sedan 2007 mäts metaller inklusive kvicksilver månads­vis i samtliga flodmynningar, mot att tidigare endast ha undersökts i vissa vatten­drag. 

Närmre beskrivning av miljöövervakningsprogrammet flodmynningar

 

Fakta:

Överfallsvärn: nivåreglerande konstruktion för att reglera vattenytan uppströms. Kan också användas för att mäta flödet i vattendraget.

Pegel: vattenståndsmätare som visar vattenytans höjd över en fast punkt.