Sydsvenskt skogsbruk har mycket att lära från andra länder

Skogen i södra Sverige kommer att möta nya utmaningar i takt med att klimatet blir varmare. Klimatzonerna flyttar norrut med 5–10 kilometer om året, och med högre temperaturer och ändrad nederbörd kommer nya trädslag och skötselmodeller att bli möjliga, samtidigt som dagens trädslagssammansättning kan få problem.

I slutet av detta sekel kan södra Sverige ha ett klimat som liknar det som råder i norra Frankrike eller södra Tyskland. Vid sidan av skogens fysiska och ekologiska förutsättningar att växa förändras också omvärldens anspråk på hur skogen bör nyttjas.

Mer omställning på kontinenten

På många platser i det kontinentala Europa har omställningen mot ett förmodat klimatanpassat och naturnära skogsbruk nått längre än i Sverige. I Tyskland har många delstater som mål att återskapa en mer varierad och lövskogsrik trädslagssammansättning, och större kalhyggen fasas steg för steg ut.

I Slovenien har ”hyggesfritt” gällt som ledstjärna sedan slutet av 1940-talet. Frankrike har den största lövskogsarealen i Europa, och här används många skötselformer med skärmföryngring.

Österrike är med sin grandominans en parallell till delar av Sydsverige, men även här finns en strävan att öka andelen blandskog och avverkningsmodeller med skärmar, luckhuggning och korridorhuggning.

Mycket att lära av andra länder

Vårt nära grannland Polen, där stora arealer tall- och granskog skapats på tidigare lövdominerad mark, håller också på att återställas till blandskog med plantering i luckor och korridorer. I Lettland bedrivs ett skogsbruk som liknar det svenska och finska, men här har lövträden en viktigare roll för skogsindustrin jämfört med i Sverige.

– Det finns mycket att lära av andra länders kunskap och erfarenheter, säger Karin Hjelm, medförfattare och en av programledarna för FRAS-programmet.

– Hur olika trädslag reagerar tillsammans, om föryngring fungerar i en kontinuitetsskog och hur hållbara olika skötselmodeller är i praktiken. Men det är inte säkert att skötselmodeller från kontinenten kan kopieras rakt av för sydsvenska förhållanden. Vi har en annan brukningshistoria och störningsdynamik jämfört med den centraleuropeiska blandskogen, och det kalhyggesbruk som dominerar i Sverige kan på många platser vara motiverat.

"Vi måste våga testa"

Rapporten konstaterar att den skog som nu börjar ställas om i bland annat Tyskland befinner sig i början av en omställningsfas. Det återstår att se om det mer ”naturnära” skogbruket är långsiktigt hållbart. Frågorna är många om metodernas inverkan på skogstillväxt, ekonomi, ekologiska konsekvenser och vilka trädslag som kan föryngras i det hyggesfria skogsbruket.

– Vi behöver lära oss mer, och det kan vi bara göra genom att prova olika skötselmodeller själva. Vi måste våga testa för att hitta den skogsskötsel som passar för en viss plats eller tidpunkt. Genom att göra olika får vi också en mer variationsrik skog på köpet, avslutar Karin Hjelm.

Rapporten ”Kopiera, modifiera eller ignorera – lärdomar från europeisk skogsskötsel” är framtagen inom forskningsprogrammet FRAS, Framtidens skogsskötsel i södra Sverige.