Ett yrke som kan göra skillnad

Nyhet publicerad:  2025-07-01

Hur ser studenter på sin framtid inom landskapsarkitektur? I en artikelserie i tre delar berättar kursdeltagare vid SLU:s temakurs Landskapsarkitektur i samhället om sina drivkrafter, visioner och förhoppningar.

"STUDENTSPANINGEN": Nicole Elocin. Foto: Privat.

I den tredje och sista delen av artikelserien möter vi Nicole Elocin, kursdeltagare på Landskapsarkitektur i samhället, som ges inom ramen för landskapsarkitektprogrammet på masternivå i Alnarp.

Vad motiverar dig att satsa på en framtid inom just landskapsarkitektur?
– Ända sedan jag var liten har jag vetat att jag vill göra något meningsfullt och värdefullt, inte bara för mig själv, utan även för andra. Vi lever i en tid av osäkerhet och står inför utmaningar gällande klimatförändringar så vi behöver ställa om till ett grönare sätt att leva. Jag tror att detta yrke kan göra skillnad i samhället, då landskapet ger oss de förutsättningar vi förhåller oss till för att kunna leva våra liv. Att vara med och designa denna scenografi, där våra liv utspelar sig, är rätt väg för mig som vill medverka i skapandet av en holistisk framtid.

Hur vill du arbeta med landskapsarkitektur i framtiden?
– Jag har alltid älskat att jobba tillsammans med andra, kommunicera, diskutera olika koncept och
utveckla idéer. Jag har även ett intresse för temporära projekt, som har en mer experimentell och aktivistisk karaktär. Därför handlade min kandidatuppsats om hur temporär urbanism kan tillämpas i svensk kontext för att kurera urbana rum. I framtiden vill jag arbeta på ett kontor som fokuserar på temporära projekt, samarbetar med lokalbefolkningen och vågar vara innovativa. Och som spenderar mer tid ute i den urbana miljön än inne på kontoret.

Varför valde du att läsa kursen Landskapsarkitektur i samhället?
– Kursens tvärvetenskapliga syn lockade mig då den utforskar landskapsarkitekturens roll i dagens och framtida samhällen. Eftersom jag själv har läst landskapsarkitektur bara en termin, då jag har en bakgrund i arkitektur och byggd miljö sedan tidigare, kändes det relevant för mig att förstå hur jag skulle kunna använda mina tidigare kunskaper och se mig själv i ett framtida yrke inom landskapsarkitektur. Svaret visade sig vara väldigt komplext och efter kursen insåg jag hur bred rollen som landskapsarkitekt är. Det är upp till var och en av oss att definiera vad vår roll ska innehålla.


MATILDA ALFENGÅRD

Landskapsarkitektur i samhället

Inom ramen för landskapsarkitektprogrammet på masternivå genomförs årligen en så kallad temakurs. Kursens tema varierar från år till år för att tillvarata tillfälliga projektidéer och aktuella uppslag som kan bidra till ökad mångfald och kvalitet i utbildningen. Teman kan omfatta såväl praktiknära uppgifter som forskningsanknutna frågeställningar.

Många beslutsfattare i samhället är omedvetna om att landskapsarkitektur omfattar kunskap och kompetens som är direkt relevant för flera av vår tids mest centrala samhällsutmaningar. Därför fokuserade årets temakurs på landskapsarkitektur i samhället. Studenterna vid temakursen arbetade med att definiera och beskriva ämnesområdet utifrån olika målgruppers behov och förutsättningar. De analyserade beslutsvägar inom politiska och organisatoriska system kopplade till landskapsrelaterade frågor. De utforskade även strategier för påverkan – exempelvis lobbying, opinionsbildning och kommunikation riktad mot politiker, organisationer, företag, traditionella och sociala medier samt allmänheten. Undervisningen bedrevs genom litteraturstudier, seminarier, individuella och gruppbaserade övningar samt studiebesök, där studenterna fick ta del av perspektiv från både praktik och akademi.

Kontakt

  • Person
    Matilda Alfengård, SLU Tankesmedjan Movium,
    Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning