Vitlök i norr

Odlarna och sorterna

I projektet ”Vitlök i norr” efterlystes fritidsodlare i landets norra delar som ville hjälpa till att provodla Nationella genbankens fyra sorter för att ta reda på om de lämpar sig för odling under lite tuffare förhållanden. Ett 40-tal fritidsodlare anmälde sitt intresse och fick under hösten 2023 lite utsäde av en, två eller flera sorter att höstplantera innan vinterns kyla satte klorna i trädgårdslanden. De allra flesta hade erfarenhet av att odla vitlök sedan tidigare, några var riktiga vitlökskonnässörer med god sortkännedom och de som ville uppmanades också att testa att spara delar av utsädet för att istället sätta på våren. De med erfarenhet uppmanades att odla på det sätt de brukade men att dokumentera odling och skörd. Zonkartan fungerade som en praktisk indelning för att fördela sorterna jämt från norr till söder, trots att den egentligen inte är framtagen eller anpassad för köksväxter.

Sorterna

Tre av sorterna, ’Gusum’, ’Nockeröd’, och Ävrö’ är av Rockenboll-typ och bildar loopande stänglar med små bulbiller i  blomställningen. Dessa tre sorter liknar varandra mycket och är svåra att hålla isär. Sorter av denna typ klassificeras ibland också som ”hardnecks” och populärt kallas ibland blomställningarna för ”ormlök” när de klipps av och skördas tidigt som primörer under sommaren. Vitlök bildar mycket sällan blommor och grobart frö men istället kan bulbillerna användas till förökning för den tålmodige odlaren. Precis som när klyftor används som utsäde blir den nya löken en klon av moderlöken och behåller sortegenskaperna även om det dröjer ett par år innan fullstora klyftor kan skördas.  Den fjärde sorten, ’Sjöbol’ är av en Silverskin-typ vilket borgar för att den, precis som Rockenboll-sorterna, är bra att lagra. I Alnarp bildar den ofta en blomstängel men hinner inte bilda bulbiller i blomställningen.

’Sjöbol’

I odlingsförsöket blev det mycket tydligt att ’Sjöbol’ inte lämpar sig för odling i norra Sverige. När den odlades i zon 6 fick den visserligen godkänt omdöme av några odlare, men det var den sort som klarade övervintringen överlägset sämst i samtliga odlingszoner och gav påtagligt små lökar i de nordligare delarna där den ändå överlevde till skörd. De odlare som provsmakade på sorten i zon 5 och 6 beskrev smaken som stark, saftig, mild, rund och god.

’Gusum’ och ’Ävrö’

Av de tre Rockenboll-typerna i försöket fick ’Gusum’ bäst betyg tätt följt av ’Ävrö’ och därefter ’Nockeröd’. Vinteröverlevnaden var inget bekymmer för någon av Rockenboll-sorterna trots att vintern generellt var mycket sträng. I Lappland deltog flera medlemmar i Tärnaby trädgårdssällskap där samtliga fyra sorter fördelades bland medlemmarna. Bäst omdöme fick här ’Ävrö’ men på annat håll på orten testades även ’Gusum’ med gott, välsmakande resultat.  De odlare som även odlade andra sorter uppmanades att jämföra skörd och sortegenskaper. ’Ävrö’ beskrevs av en odlare i  zon 5 som bättre än ’Thermidore’ men flera odlare menade att sorten inte alls kom upp i den storlek utsädet haft och att det kalla och tuffa odlingsklimatet under året var en trolig förklaring. De som provsmakade ’Ävrö’ menade att den hade en tydlig och god vitlökssmak som är något mildare än exempelvis ’Rysk Röd’ och ’Alexandra’.

’Gusum’ fick generellt bra omdömen jämfört med andra sorter som odlarna hade erfarenhet av. En odlare i zon 7 uppgav att hen aldrig fått så fin vitlök som av ’Gusum’. I zon 5 sades den av olika odlare vara bättre än ’Vigor’, ’Supreme’, ’Thermidor’, ’Ormidor’ och ’Ural 1’. Bra mild smak, eller kraftig bra smak, blev omdömet från de tre odlare som provsmakade sorten.

’Nockeröd’

’Nockeröd’ gav halvdant resultat hos flera odlare. Skörderesultat från zon 6 uteblev tyvärr helt och generellt beskrevs den som mindre i storlek än förväntat. Den blev senare skördeklar än ’Sprint’ som en odlare hade som referens i zon 5 där sorten annars fungerade fint och gav bra skörd. Flera odlare ville fortsätta med ’Nockeröd’ ytterligare ett år då den troligtvis inte nått sin fulla potential detta tuffa odlingsår.

Ett tufft år som gav mersmak

Generellt bekräftade försöket vetskapen att härdigheten inte är ett problem för vitlöksodling i norra Sverige om rätt sorter väljs. En ofta sen och oberäknelig vår följd av en kort sommaren kräver att odlaren är påpasslig och medveten om risken att skörden vissa år blir liten, trots att allt gjorts rätt. Bra utsäde är alltid viktigt när det gäller vitlök. För den som inte sparat egna sättlökar bör certifierat utsäde väljas för att garantera sundheten. I norra Sverige blir också sortval och rätt mikroklimat extra viktigt. Går det att förbereda en odlingsbädd där tjälen inte tillåts gå djupt i marken, eller tinar tidigt, vinner man värdefull tid när vegetationsperioden väl drar igång. Då blir det också viktigt att gödsla så att löken hinner få näring under den tidiga sommarens snabba tillväxt och att vara påpassligt med bevattning under torra perioder. Väldränerad trädgårdsjord med god mullhalt är att föredra och upphöjda bäddar fungerar fint.

Täckodling och höstplantering

Många odlare i försöket vittnade om att täckodling är ett bra sätt att minska vattenförlusterna och täcka ut ogräs mellan vitlöksstånden under högsommaren. Vattentillgången är viktigast på försommaren, när vitlöken sedan börjar avmogna är torka ett mindre problem. Någon gödslade lite mer än normalt, hönsgödsel och kompost med kompletterande gräsklipp och gödselvatten under sommaren, och fick då ovanligt stor och fin skörd av sorten ’Ävrö’. De som testade att spara delar av utsädet för att plantera till våren vittade om att vårplantering inte var ett bättre alternativ och gav senare och sämre skördar. Med kort odlingssäsong blir det försprång höstplanterade klyftor hinner få viktigt, även om vintern 2023 kom oväntat tidigt och snabbt hos flera odlare och säkert påverkade förutsättningarna. Rätta tiden för höstplantering varierar men bör ske så att klyftorna hinner börja rota sig men inte hinner börja växa ovan jord. Bevarar man sitt eget utsäde väljs de största klyftorna från de största lökarna. Angripna och skadade klyftor äts upp istället. Skadedjursangreppen på vitlöken i försöket var generellt få. Djur som bökat upp bäddarna var ett större problem än både insekts- och svampangrepp. Som med all lök är det viktigt med en god växtföljd, även om vissa växtskyddsproblem är mindre svåra i norr.

Rätt skördetid

För att skörda hållbar vitlök ska löken ha hunnit klyfta sig ordentligt men ändå hållas samman av det yttre skalet vid skörd. I Skåne skördas vitlöken oftast under första veckan i augusti, ’Sjöbol’ någon vecka tidigare. Odlarna i försöket fick fria händer att bedöma när skörd skulle ske efter egen erfarenhet, men när skörd skedde i slutet av augusti eller senare hade ofta vissa lökar spruckit upp för mycket, oavsett odlingszon.

Sprids från hand till hand

Även om försöket varit för litet för att ge några signifikativa resultat eller dra några vetenskapliga slutsatser av, har det visat att några av sorterna som samlats in och bevaras från ladets södra delar även lämpar sig för att odla i landets norra delar.

De svenska kulturarvssorterna är tyvärr inte möjliga att få tag i handeln ännu, men sprids inom föreningslivet och hand till hand mellan odlare, såsom odlingsvärda sorter alltid spridits. Mer om nationella genbankens vitlök finns att läsa i boken Kulturarvsväxter för framtidens mångfald (2018).

En längre artikel om ”Vitllök i norr” finns att läsa i hemträdgården nr 3, 2025.