Radioaktivitet i vår skog - en framtidsfråga igen

I podden Skogen & människan från Sveriges lantbruksuniversitet berättar forskare och experter om hur radioaktivitet kan röra sig från skogsmarken till svampar, djur och människor.  Vi får också följa med till FOI som bedriver ny forskning kring hur en kärnvapenexplosion i vår närhet skulle kunna påverka mat och grödor som vi odlar.

– Vi har odlat olika växter; klöver, rajgräs och grönkål och vattnat dem med olika radioaktiva ämnen för att se vad som tas upp, berättar Annika Tovedal, som forskar på radioaktiv strålning vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Försöket är en del av en nysatsning på radioekologi hos FOI med anledning av ett oroligare världsläge.

– Vi behöver bygga kunskap om de här frågorna eftersom de varit lite nedprioriterade, säger Annika Tovedal.

40 år gammalt nedfall samlas upp av bökande vildsvin

Radioekologen Fredrik Lidman vid SLU i Umeå är intresserad av förekomsten av ovanliga metaller i naturen, bland annat den radioaktiva isotopen cesium-137 som regnade ner över delar av Sverige på våren 1986. Det cesium som hamnade i skogsmarken har till stor del legat kvar relativt ostört. Men på senare år har vildsvinspopulationer flyttat in i drabbade områden som Gästrikland och Uppland och kommit åt de radioaktiva ämnena.

– De bökar upp och får i sig det cesium som ligger nära markytan. Man har kunnat uppmäta lika höga halter i vildsvin nu som man gjorde i djur precis efter Tjernobylolyckan, berättar Fredrik Lidman i podcasten.

På Strålsäkerhetsmyndigheten har man över tid följt människor som riskerar att utsättas för radioaktiva ämnen, till exempel renskötare och jägare från Gästrikland. I podden får vi veta om det går att se om vildsvinens bökande redan nu märks i jägarnas kroppar.