Forskarnas uppmaning: Ta hänsyn till risken för djurspridda sjukdomar vid restaurering

Infektionssjukdomar som sprids mellan djur och människa, så kallade zoonoser, utgör ett globalt hot mot människors hälsa. Människans påverkan på ekosystemen, till exempel användandet av marken där djuren lever, kan leda till kontakt med smittade djur och öka risken för sjukdomsutbrott. 

Runt om i världen pågår det samtidigt arbete med att försöka återställa skadade ekosystem och restaurera områden för att öka den biologiska mångfalden. I studien, som publicerats i tidskriften Nature Ecology & Evolution, har forskare sammanställt och utvärderat riskerna med restaurering om man inte tar hänsyn till zoonotiska sjukdomar. Det har nämligen saknats kunskap om hur åtgärderna kan orsaka smittspridning.

– Det finns ett stort behov av praktisk vägledning om hur återställningen görs på ett sätt som maximerar den biologiska mångfalden samtidigt som risken för zoonotiska sjukdomar som kan orsakas av återställningsåtgärderna, minimeras, säger Frauke Ecke, universitetslektor vid SLU och professor vid Helsingfors universitet, som lett studien.

Risken för zoonoser kan öka tillfälligt

Hon förklarar att det kan bli ett tidsglapp från när restaureringsåtgärderna genomförts tills dess att de önskade arterna återvänt. Under den tiden kan de djur som bär på smittsamma sjukdomar ta större plats, föröka sig och därmed öka sjukdomsrisken.  

Frauke Ecke tar ekosystemet i en gammal skog som exempel. 

– Där finns små däggdjurssamhällen som är artrika och i balans. Avverkas skogen bryts balansen och ett fåtal arter blir kvar. Försöker vi återskapa den gamla skogen kan det ta hundra år innan vissa arter kommer tillbaka. Under tiden dominerar till exempel skogssork, som bär på sorkfebervirus, vilket kan göra människor svårt sjuka, säger Frauke Ecke.

I det här fallet kan en åtgärd vara att hänga upp uggleholkar för att öka antalet ugglor i skogen.

– Vi kan skapa strukturer som lockar till sig rovdjur som håller smittbärande arter som skogssork i schack tills balansen är återställd, säger hon. 

Råd till myndigheter

I studien lyfts även klimatförändringarna fram som något som bör finnas i åtanke när restaureringsprojekt startas. Om 50 år kan förutsättningarna för en livsmiljö som restaurerats se helt annorlunda ut.  

Forskarna uppmanar nu myndigheter och beslutsfattare världen över att ta del av den nya kunskapen som sammanfattats i ett så kallat policy brief.

– Det viktigaste budskapet är att ta hänsyn till möjliga sjukdomsrisker redan vid planeringen av restaureringsåtgärder. På så sätt kan risken för utbrott av restaureringsrelaterade sjukdomsutbrott minimeras, säger Frauke Ecke.

Vetenskaplig artikel

Adaptive ecosystem restoration to mitigate zoonotic risks

Frauke Ecke, Jan C. Semenza, Elena Buzan, Federico Costa, Emanuele Giorgi, Junwen Guo, Lucinda Kirkpatrick, Sascha Knauf, Yonas Meheretu, Navinder Singh, Henrik Sjödin, Matt Timperley, Marina Treskova, Rainer G. Ulrich, Caio Graco Zeppelini & Joacim Rocklöv https://doi.org/10.1038/s41559-025-02869-3

Pressbild