Foto på älgar som tagit sig över älven.
Älgar som just tagit sig över älven. Den stora älgvandringen på TV engagerar. På Facebook finns en grupp med över 90000 medlemmar. Foto: Kristoffer Sahlén

Älgvandringen lugnar själen och stärker vår naturkontakt

Nyhet publicerad:  2025-11-05

En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet visar att det populära programmet "Den stora älgvandringen" fördjupar publikens relation till naturen. Trots att det är en digital naturupplevelse främjar programmet lugn, återhämtning och känslomässig närhet till det vilda.

– Tittarna beskriver hur ljudet av vind, fåglar och regn ger en känsla av närvaro, och hur den långsamma rytmen i sändningen hjälper dem att varva ner. Många upplever att programmet påminner om barndomsminnen, tidigare naturupplevelser eller platser de har en personlig koppling till, berättar Minh-Xuan Truong, forskare på SLU.

”Den stora älgvandringen” är ett direktsänt, okommenterat naturprogram som visar djur och natur på en plats i Ångermanland där älgarna har ett vadställe över älven. Programmet är ett typiskt exempel på ”slow-TV” och har miljontals tittare jorden runt, och det finns en Facebookgrupp med över 90 000 medlemmar.

Minh-Xuan Truong från SLU har med hjälp av enkäter som spridits via sociala medier och programmets chatt undersökt hur programmet påverkar tittarnas upplevelser av naturen och relationerna mellan människa och natur. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften People and Nature.

Tittarna rapporterar överlag att de känner en stark koppling till naturen. Det var allra mest uttalat hos personer som hade nära till och ofta var ute i naturen och var miljöengagerade. Den här känslan ökade också med åldern.

– De vanligaste orsakerna till att människor följer den stora älgvandringen var att de uppskattar naturens skönhet, var intresserade av vilda djur och att det hade blivit en tradition. En del beskriver det som att det symboliserar att våren snart är här.

Minh-Xuan Truong har också undersökt publikens värderingar. De flesta anger att de känner ansvar för naturen och inte ser människan som naturens härskare.

Den stora älgvandringen verkar fungera som ett fönster till naturen. Det som skapar närvarokänslan är framför allt det naturliga ljudet. Bruset från älven, fåglar och vinden. En del upplevde till och med att de kunde känna doften av regn eller gran. Tittarna uppskattar också att det inte är redigerat – ibland syns djur, ibland inte, precis som när man är ute i skogen.

Tystnaden, de långsamma bilderna och naturens skönhet ger tittarna en paus från vardagens stress. Några beskrev hur programmet lindrar huvudvärk och ångest, medan andra betonade den lugnande effekten av att se djur i deras naturliga miljö.

– Kanske är det precis vad människor behöver just nu när det är oroligt i världen med krig, klimatkris och hot mot biologisk mångfald, säger Minh-Xuan Truong.

Livechatten under sändningen har också visat sig vara viktig – den skapar en känsla av gemenskap och möjliggör kunskapsutbyte om djur och natur. Forskningen visar att denna sociala interaktion kan stärka kopplingen till naturen, och i vissa fall inspirera till miljöengagemang.

– Digitalt friluftsliv verkar kunna främja återhämtning och naturkontakt på ett liknande sätt som upplevelser i den verkliga naturen. Det kan förstås aldrig ersätta verkliga naturupplevelser men det kan vara ett viktigt komplement, särskilt för personer som har svårt att ta sig ut.

Kontaktperson

Minh-Xuan Truong, forskare 
Institutionen för ekologi
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
minh.xuan.truong@slu.se

Fakta om studien

Minh-Xuan Truong har analyserat 2011 enkätsvar från personer som följer Den stora älgvandringen. Deltagarna rekryterades via sociala medier och livechatten på den stora älgvandringen. 75 procent av dem som svarat är kvinnor och 40 procent är över 65 år.

Vetenskaplig artikel

Truong, M.-X., van Heel, B. F., & van den Born, R. J. G. (2025). When moose cross the screen: Fostering human–nature connections through a Swedish Slow TV nature broadcast. People and Nature, 00, 1–13. https://doi.org/10.1002/pan3.70166