Att leta efter okända föroreningar – analys när vi inte vet vad vi inte vet

Sofia Lindblad, tidigare doktorand vid institutionen för vatten och miljö, har studerat allt från avloppsvatten och urban snö till flaskvatten, och resultaten visar att vattnet kan innehålla spår av föroreningar. Sofias provresultat visade i huvudsak att det inte fanns något direkt oroande. Arbetet lyfter både de tekniska och samhälleliga utmaningarna med att hålla våra vattenresurser säkra i en värld där nya kemikalier ständigt tillkommer.

Problem med föroreningar vi ännu inte känner till

Det är svårt att förhålla sig till föroreningar vi ännu inte känner till eller vet hur de ska mätas. Men på samma sätt som att det ändå är värt att se sig om efter trafik innan vi går över gatan, är metoden som Sofia utvecklat en användbar försiktighetsprincip.

- Det är viktigt att komma ihåg att även om vi hittar föroreningar i miljöprover och dricksvatten är det inte nödvändigtvis samma sak som att det faktiskt är farligtutgör en fara. Om man tar vanligt bordssalt som exempel så är det lätt att förstå att det är dosen som avgör: lite salt är helt okej, men äter man ett kilo på en gång är det onyttigt, förklarar Sofia Lindblad vid SLU.     

Hur det vi inte känner till kan analyseras

I arbetet med avhandlingen har Lindblad använt sig av en så kallad ”effektdriven metod”, vilken innebär att man kombinerar bioanalytisk analys med kemisk analys.

- Aktivitetsmätningen i den bioanalytiska analysen avslöjar om ett prov innehåller något som potentiellt kan vara giftigt, och med den kemiska analysen vill man sedan ta reda på vad det var för ämne som orsakade aktiviteten, säger Sofia.  

Om vi bara använder oss av strategier som analyserar kända ämnen finns det risk att vi missar något viktigt. Den effektdrivna metoden,  alltså en kombination av bioanalytisk och kemisk analys, är utvecklad för att identifiera okända och potentiellt toxiska ämnen.

- Ämnen som vi inte vet om är de är närvarande, eller som vi inte vet om de är giftiga i vattenmiljön kan vi inte skydda oss mot på ett bra sätt. Vi kan bara reglera användning, utsläpp och rening av sådant vi är medvetna om, säger Sofia.  

Bättre förståelse av föroreningar

De kemiska analysmetoder som används idag för att upptäcka hälsofarliga ämnen i vatten kan bara identifiera en liten del av alla potentiella potentiellt farliga föroreningar. Det koncept som Sofia utvecklat gör det möjligt att upptäcka relevanta effekter och oönskade ämnen och därmed minska detta mörkertal.

- Effektdriven analys är ett användbart sätt att utvidga den kemiska analysen. Man kompletterar med bioanalytiska metoder så att fokus kan läggas på att identifiera ämnen med biologisk relevans och bidrar på så sätt till samhällsnytta, avslutar Sofia.  

Länk till avhandlingen:
https://res.slu.se/id/publ/142474