Takten i avskogningen på jorden minskar
Avskogningen på jorden har minskat med över 60 procent sedan 1990. Och kolsänkan ökar. Det visar en ny FN-rapport, där SLU bidragit med data.
Vart femte år publicerar FN-organisationen FAO en global skogsrapport, och av rapporten som nu publicerats framgår det att skogarna på jorden minskat med fem procent sedan 1990.
Minskat med 60 procent
I rapporten konstateras att takten i avskogningen har minskat kraftigt, med över 60 procent sedan 1990. Det är resultatet av hejdad avskogning i vissa områden och att skogen har expanderat i andra områden. Arealen skog har ökat i Europa, Nordamerika och Asien. Men minskat i Afrika och särskilt i Sydamerika. Skillnaden mellan avskogning och etablering har alltså minskat.
Men fortfarande pågår det en avskogning i världen. Takten ligger på drygt 4 miljoner hektar skog som årligen försvinner på jorden. Det motsvarar ett Danmark varje år.
Globala kolförrådet ökar
Skogen har en förmåga att fungera som en kolsänka, och kan mildra klimateffekterna genom att växande träd binder in koldioxid. FAO bedömer att världens virkesförråd efter en nedgång på 1990-talet har och nu uppgår till 630 miljarder kubikmeter. Kolförrådet i världens skogar har ökat sedan 2000 och ligger nu på 99,7 procent av förrådet 1990, 714 miljoner ton kol.
Hur är det i Sverige jämfört med resten av världen? Här har arealen skog minskat med en procent sedan 1990, enligt det svenska underlaget till FAO. Men enligt Jonas Fridman, som är forskningsledare på SLU, så hade Sverige 1990 inte infört den internationella definitionen på skogsmark och inventerade heller inte fjällbjörksog och formellt skyddade områden. Så jämförelsen är inte helt relevant.
– Analyserar vi produktiv skogsmark utanför formellt skyddade områden så har den arealen vare sig ökat eller minskat sedan 1985, säger Jonas Fridman.
– När det gäller kolförrådet redovisar Sverige att det ökat med 10 procent sedan 2000 och med 12 procent sedan 1990.
Pålitlig statistik i Norden
Rapporten från FAO bygger på de enskilda ländernas statistik och för Sveriges del är det Jonas Fridman på Riksskogstaxeringen som tagit fram data som Skogsstyrelsen bygger sin rapport till FAO på.
Enligt FAO är Global Forest Resources Assessment den mest heltäckande och transparenta utvärderingen av skogens tillstånd och hur den sköts och används.
– Kvaliteten på data varierar naturligtvis mellan världens länder. Generellt kan man säga att Europa och Nordamerika, och särskilt de nordiska länderna, har en mycket hög kvalitét på inrapporterade uppgifter. FAO stöttar länder som själva inte har kapacitet att leverera underlag till rapporteringen på olika vis, säger Jonas Fridman.
.
Kontakt
-
PersonJonas Fridman, ForskningsledareAvdelningen för skoglig statistikproduktion
-
PersonTorbjörn Esping, KommunikatörInstitutionen för sydsvensk skogsvetenskap