SLU-forskare avslöjar svamparnas dolda liv i Vetenskapens värld

Programmet följer Alexandre Antonelli, professor i biologisk mångfald vid Göteborgs universitet, när han försöker skapa ett skyddat område i Brasiliens regnskog. För att få inspiration besöker Antonelli bland annat skogarna utanför Uppsala, där forskare från institutionen för mark och miljö vid SLU provar en helt ny metod: De fryser marken med hjälp av flytande kväve.

– Från den frysta marken kan vi få ut både svampars gener, det vill säga deras DNA, och hur generna uttrycks, så kallat mRNA. Det här gör att vi få en ögonblicksbild av olika svampars aktivitet under markytan, berättar Björn Lindahl, professor i markbiologi vid SLU och ledare för projektet.

Genom att analysera svamparnas DNA och mRNA med de senaste teknikerna kan forskarna avläsa svamparnas förmåga att lagra kol och bryta ner organiskt material.

– Ja, det här är spännande. Det är helt nya metoder, som vi testar nästan för första gången, säger Björn Lindahl.

Svampar utesluts ur klimatmodeller

Svampar räknas just nu inte med i klimatmodellerna när man beräknar skogens förmåga att ta upp och lagra koldioxid.

– Vi vill att de ska få sin egen ekvation i klimatmodellerna och inkluderas i de globala modellerna över klimatets utveckling. Om vi inte förstår hur naturen fungerar så blir det väldigt lätt att våra modeller blir helt fel, och då står vi handfallna inför framtiden, säger Björn Lindahl.

Han och hans kollegor har sett att spindlingar är en särskilt spännande svampgrupp, som både kan hjälpa träd att få näring genom symbios med deras rötter och samtidigt kan bryta ner biologiskt material i marken så att näringen blir tillgänglig för träden.

Se programmet

Professorn som fått nog