SLU har kunskap om naturrestaurering

Syftet med EU:s naturrestaureringsförordning är att återställa ekosystem och livsmiljöer för arter som annars riskerar att försvinna eller dö ut. En mängd olika åtgärder tillämpade på olika naturtyper ska leda till en kontinuerlig, långsiktig och varaktig återhämtning av biologiskt rik och motståndskraftig natur i hela EU.  

I förordningen står bland annat att medlemsländerna genomgående ska tillämpa bästa tillgängliga och aktuella vetenskapliga rön. Vid SLU bedrivs forskning om naturrestaurering, inklusive många olika restaureringsåtgärder. SLU har dessutom miljöanalysprogram som gör det möjligt att utvärdera effekter av åtgärderna i stor skala.  

Här hittas några av SLU:s forskare och miljöanalytiker som har expertis inom restaurering. 

Skogar 

Åtgärder för restaurering av skogar handlar om allt från sk passiv restaurering, dvs man avstår från skogsbruksåtgärder, till aktiva åtgärder som naturvårdsbränning, gallring för att gynna lövträd, återvätning för att skapa sumpskogar eller veteranisering för att skapa träd med egenskaper som gamla träd har.  

Forskar om hållbart skogsbruk, landskapsekologi och restaurering. Nyligen publicerat artikel kopplad till EU:s restaureringsförordning. Johan Svensson, johan.svensson@slu.se, 073-0216880.

Forskar om ekologisk restaurering i skog, våtmarker och gräsmarker och hur olika skogsbruksmetoder påverkar biologisk mångfald samt effekterna av ekologisk kompensation. Therese Löfroth, therese.lofroth@slu.se, 090-786 83 84.

Forskar om hur olika metoder för restaurering och alternativ skogsförvaltning eller hyggesfritt skogsbruk kan påverka biologisk mångfald.  Anne-Maarit Hekkala, anne.maarit.hekkala@slu.se, 072-242 97 13.

Forskar om hur olika aspekter av biologisk mångfald påverkas av markanvändning (skogsbruk, gruvor eller vindkraft) och om hur vi kan mäta och beskriva biologisk mångfald. Jörgen Sjögren, jorgen.sjogren@slu.se, 090-786 83 94.

Forskar om skogsrestaureringens långsiktiga effekter för exempelvis lavar, svampar, skalbaggar och vitryggig hackspett. Albin Larsson Ekström, albin.larsson.ekstrom@slu.se, 090-7868496.

Ansvarig för statistik över hur det ser ut i skogen, hur det mäts och inventeras. Cornelia Roberge, Programchef Riksskogstaxeringen, cornelia.roberge@slu.se 
090 - 786 82 75.

Forskar om flytt av död ved och hur det fungerar för att bevara lavar, mossor, skalbaggar och svampar. Hur naturvårdsbränning fungerar för vedsvampar och skalbaggar. Vilken betydelse olika typer av miljöhänsyn i skogsbruket har för lavar, mossor, svampar och för att minska känsligheten för klimatförändringar 
Mari Jönsson, mari.jonsson@slu.se, 070-668 44 00.

Våtmarker 

Restaurering av våtmarker sker med flera olika syften, till exempel för att gynna hotade arter och naturtyper, rena vatten, minska växthusgasutsläpp, samt stärka landskapets förmåga att stå emot torka och att buffra vid översvämningar. Vid SLU bedrivs forskning kring hur våtmarksrestaurering påverkar fauna och flora, kolcykeln samt vattenkvaliteten. Dikning av beskogade våtmarker har skett på stor skala i Sverige. På SLU finns forskning om hur diken kan hanteras och vilka konsekvenser olika åtgärder får. 

Professor och ledande forskare inom skog och vatten, vattenkvalitet, våtmarksrestaurering, brunifiering i vatten, klimateffekter, med mera. Forskningsledare vid försöksområdet Krycklan i Västerbotten. Hjalmar Laudon, 090-786 85 84, hjalmar.laudon@slu.se.

Forskar om mänsklig påverkan på vattenkvalitet och förekomst av kvicksilver, samt om våtmarksrestaurering. Karin Eklöf 0730-40 70 92, karin.eklof@slu.se.

Forskar om dikesrensning i torv- och skogsmark, vattendrag och skyddade kantzoner, effekterna på vattenkvalitet med mera. Har bland annat lett forskning om hur dikesrensning påverkar olika utsläpp i vattendrag. Eliza Maher Hasselquist, 070-376 95 15.

Forskar om återställningsåtgärder, som återvätning av dikade torvmarker och hur det påverkar levande organismer. Pierre Tichit, pierre.tichit@slu.se 076-808 30 52.

Forskar om våtmarksrestaurering och växthuseffekter från återställda våtmarker, Järvi Järveoja, jarvi.jarveoja@slu.se.

Forskar på kantzoner och akvatiska ekosystem, hur skyddade skogsbuffrar påverkar ekologin samt dikens ekologiska funktioner. Lenka Kuglerová +46(0)738039457.

Forskar om hur skapade och restaurerade våtmarker fungerar för fåglar.  
Ineta Kacergytè, ineta.kacergyte@slu.se (på engelska).
 

Vattendrag 

Många vattendrag är starkt påverkade av mänskliga aktiviteter. Restaurering av vattendrag kan handla om att återställa strukturer i vattendraget som gynnar olika arter, med också att skapa skyddande skogsridåer, så kallade skyddszoner, som bidrar till skuggning av vattendraget. 

Forskar om restaurering och miljöåtgärder i vattendrag reglerade med vattenkraft och dammar: Åsa Widen, 0907868248, asa.widen@slu.se.

Forskar om hur dikning och dikesrensing påverkar bäckar och vattendrag, om hur skyddszoner längs vattendrag och tillämpning av hyggesfritt skosgbruk påverkar vattenkvalitet, samt om återställning av våtmarker och våtmarksrestaurering, Eliza Maher Hasselquist, 070-376 95 15, eliza.hasselquist@slu.se & Lenka Kuglerová, +46(0)738039457, lenka.kuglerova@slu.se.

Ängs- och hagmarker 

Vad har vi? Vad strävar vi mot? Frågor om mätning och inventering besvaras av Henrik Hedenås, Programchef NILS, Projektledare för gräsmarks och lövskogsinventeringen samt fjärils och humleinventeringen, henrik.hedenas@slu.se, 090-786 86 41.

Restaurering av hagmarker, ängar och ljunghedar. Erik Öckinger, forskare med särskilt uppdrag att samverka externt inom biologisk mångfald, erik.ockinger@slu.se, 018672303. 

Styrande dokument om restaurering 

Hur torvmarker och våtmarker hanteras styrs genom olika policydokument, strategier och lagar på global, europeisk och nationell nivå. Dessa drar ofta åt olika håll där en del talar för fortsatt exploatering och andra om skydd och återställning. Inom skogssektorn saknas nästan helt styrdokument om torvmarker.   

Kan svara på frågor som rör policy, strategier och lagar som reglerar restaurering av torvmarker och våtmarker på global, europeisk och nationell nivå (FN, EU och Sverige), Camilla Widmark, camilla.widmark@slu.se, 0907868596, 0702929018 och Chaitanya Suárez Rojas, chaitanya.suarez.rojas@slu.se.

Jordbrukslandskapet 

Naturtypsövervakning i jordbrukslandskapet, biologisk mångfald, landskapets variation i jordbrukslandskap och öppna våtmarker.  Anders Glimskär, anders.glimskar@slu.se, 070-668 44 00.

Behovet av betesdjur för att nå gynnsam bevarandestatus i svenska naturbetesmarker. Anna Hessle, 070-670 34 31, anna.hessle@slu.se

Läs mer

https://www.slu.se/nyheter/2026/01/forskare-om-eus-restaureringslag-mojligheter-for-ett-hallbart-skogsbruk--och-farre-konflikter/ 

https://www.slu.se/nyheter/2025/12/mer-sammanhallen-svensk-strategi-behovs-for-restaurering-av-torvmarker/ 

https://www.slu.se/nyheter/2025/11/skogsrestaurering-riskerar-att-missa-malet-effekterna-forsvinner-over-tid/