Lenka Kuglerová

Jag är universitetslektor i skogsskötsel med fokus på kantzoner längst akvatiska ekosystem. Jag studerar samspelet mellan terrestra och akvatiska processer och hur dessa påverkar ekosystemtjänster, skogsproduktion, artmångfald, organismers utbredning och biogeokemiska kretslopp. Den tillämpade delen av min forskning handlar om hur dessa samspel hotas av markanvändning, inklusive skogsbruk, på flera rumsliga skalor. Mitt långsiktiga mål är att bidra till bästa praxis för skötsel av områden kring vattendrag för att bevara friska och livskraftiga vattenmiljöer.

1. KANTZONSSKÖTSEL
Den vanligaste åtgärden för att minska negativ påverkan på vattenmiljöer vid skogsbruk är att lämna kantzoner längs vattendrag. Kantzoner är kända för att ha viss skyddande effekt, och är därför ett krav inom skogsbruket. Men dagens riktlinjer för kantzonernas utformning är vaga och bygger ofta på förenklade klassificeringar (t.ex. vattendragets naturlighet). Min och andras forskning har visat att kantzoner är mycket heterogena – både biologiskt och fysiskt – även över små skala, vilket gör att kantzoner med fast bredd riskerar att misslyckas med att skydda ekologiska värden i vattennära miljöer. Därför bör kantzoner med varierande bredd bli standard, där bredden anpassas efter hydrologiska förhållanden och andra ekologiska faktorer, såsom artkomposition. Exempelvis kan bredare kantzoner lämnas vid utrsömningsområde, och smalare zoner där sådana saknas. Skötsel av kantzoner kan också efterlikna naturliga störningar som vindfällning och insektsangrepp, vilket gynnar en mer naturlik och funktionell struktur i vattennära skogar.

I brukade skogar i Sverige domineras kantzonerna ofta av äldre gran, vilket ökar risken för stormfällning och därmed ytterligare påverkan på vattendragen. Min tillämpade forskning syftar till att hitta de bästa lösningarna för kantzonernas utformning i boreala brukade skogar.

Små vattendrag får dessutom ofta sämre skydd, och utsätts för en rad störningar som t.ex. fullständig borttagning av trädskärm, vindfällen, och maskinkörning. Det leder till negativa effekter på både vattenkvalitet, vattenföring och biologiska samhällen. Allt mer tyder på att bristfälligt skydd av de minsta vattendragen också hotar miljöerna längre nedströms. Om vattnet redan är påverkat i källområdena hjälper det inte att sätta in skyddsåtgärder längre ner i systemet.

Pågående projekt: BlueLeadsGreen (projektledare: E.M. Hasselquist)

2. KANTZONS- OCH VATTENEKOSYSTEM
Alla vattendrag har en kantzon – det smala skogsbandet närmast vattnet. I min forskning studerar jag vilka faktorer som styr artmångfald, markens biogeokemi och hydrologi i dessa ekosystem. Jag är särskilt intresserad av hur vattendragens konnektivitet samverkar med arters spridningsegenskaper och hur detta påverkar sammansättningen av växtsamhällen i kantzoner. Jag studerar kantzoner i skogbeklädda avrinningsområden för att förstå de grundläggande ekologiska sambanden mellan fysiska livsmiljöer och biologiska samhällen. Samtidigt utvidgar jag forskningen till landskap som påverkats av olika former av markanvändning, såsom skogsbruk, jordbruk och urbanisering.

Jag har nyligen också börjat fokusera på akvatiska system. Små vattendrag har länge varit förbisedda i arbetet med att bedöma och skydda biologisk mångfald, trots att de erbjuder unika livsmiljöer för många olika organismgrupper. Dessa miljöer är mycket heterogena, både lokalt och i landskapet. I Sverige har många små vattendrag grävts som diken, och många naturliga vattendrag har rätats ut och fördjupats. Vi vet fortfarande mycket lite om den biologiska mångfalden och de ekologiska funktionerna i dessa modifierade eller konstgjorda vattensystem. De inkluderas sällan i miljöövervakningen och saknar ofta formellt skydd. Min forskargrupp undersöker biodiversitet i olika typer av små vattenmiljöer och fokuserar på flera organismgrupper, såsom diatomeer, bakterier och bottenfauna.

Pågående projekt: AquaBioEx

3. FLERA SAMVERKANDE STRESSFAKTORER
Min forskning behandlar också hur flera, samverkande stressfaktorer – som skogsbruk och klimatrelaterade extremväder (torka, översvämning) – påverkar akvatiska och vattennära ekosystem i boreala landskap. Jag kombinerar ekologi, hydrologi och tillämpad miljövetenskap för att förstå hur påverkan som sedimenttransport, näringsbelastning och extremväder påverkar biologisk mångfald och ekosystemhälsa. Med hjälp av experiment (t.ex. mesokosmer i bäckar och fältmanipulationer), långtidsobservationer och nationella miljöövervakningsdata studerar min grupp dessa effekter över både rum och tid. Våra resultat visar att dagens förvaltning av kantzoner ofta inte räcker till när flera stressfaktorer verkar samtidigt – och att ekosystem inte alltid återhämtar sig, även om belastningen minskar. Genom nära samarbete med skogssektorns aktörer bidrar jag till att utveckla adaptiva förvaltningsstrategier och förbättra policyverktyg, såsom riktlinjer för kantzoner. Denna forskning stöder en mer klimatanpassad och evidensbaserad förvaltning av skog och vatten.

Pågående projekt: AquaBioEx och VR Stressors

Kursansvarig (SLU):

Sustainable Management of Boreal Forests

Analysis of Environmental Data 1

Pedagogiskt pris för föredömlig insatser inom pedagogik och undervisning vid SLU (individuellt pris), 2022.

2021 – Docentur i skogshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

2018–2021 – Biträdande lektor vid Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, Umeå

2015–2017 – Postdoktor vid University of British Columbia, Department of Forest and Conservation Sciences, Vancouver, Kanada

2015–2016 – Postdoktor vid Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, Umeå

2015 – Doktorsexamen i ekologi, Umeå universitet, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå

2010 – Masterexamen i biologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skogens ekologi och skötsel, Umeå

2008 – Kandidatexamen i landskapsvetenskap, Fakulteten för miljövetenskap, Tjeckiska lantbruksuniversitetet i Prag (Czech University of Life Sciences Prague), Tjeckien

Pågående doktorander:

• Ruben Baah Hofman (huvudhandledare)
• Cedric Bagheri Åkermark (huvudhandledare)
• Ernie Haglund (bihandledare)
• Matouš Jimel, Umeå universitet (bihandledare)
• Kai Sven Onken, Umeå universitet (bihandledare)

Avslutade doktorander:

• Dr. Stefan Ploum (bihandledare)
  Dr. Johanes Larsson (bihandledare)
  Dr. Artis Besc (bihandledare)

Pågående postdoktorer:

• Bridget White (huvudhandledare, startar i september 2025)
  Marija Cosović (bihandledare)

Avslutade postdoktorer:

• Dr. Maria Myrstener (huvudhandledare)
  Dr. Darshanaa Chellaiah (huvudhandledare)

Kuglerová, L., Baan Hofman, R., Lundqvist, E., 2025. Differences in structure, diversity and ecological functions of riparian forests in production stands and nature reserves in Sweden. Scand. J. For. Res. 7581, 1–15. https://doi.org/10.1080/02827581.2025.2519143

Myrstener, M., Greiser, C., Kuglerová, L., 2025. Downstream temperature effects of boreal forest clearcutting vary with riparian buffer width. Water Resour. Res. 61, 1–14. https://doi.org/10.1029/2024WR037705

Kuglerová, L., Richardson, J.S., Muotka, T., Chellaiah, D., Jyväsjärvi, J., 2024. Protecting our streams by defining clear targets for riparian management. J. Appl. Ecol. 61, 206–2014. https://doi.org/10.1111/1365-2664.14549

Haase, P., ...Kuglerová, L., et al. 2023. The recovery of European freshwater biodiversity has come to a halt. Nature 620, 582–588. https://doi.org/10.1038/s41586-023-06400-1

Kuglerová, L., Nilsson, G. & Hasselquist, E. M. 2023. Too much, too soon ? Two Swedish case studies of short-term deadwood recruitment in riparian buffers. Ambio 52. 

Chellaiah, D., and L. Kuglerová. 2021. Are riparian buffers surrounding forestry-impacted streams sufficient to meet key ecological objectives? A Swedish case study. Forest Ecology and Management 499.

Hasselquist, E., L. Kuglerová, J. Sjögren, J. Hjältén, E. Ring, R. A. Sponseller, E. Andersson, J. Lundström, et al. 2021. Moving towards multi-layered, mixed-species forests in riparian buffers will enhance their long-term function in boreal landscapes. Forest Ecology and Management 493.

Kuglerová, L., Hasselquist, E.M., Sponseller, R.A., Muotka, T., Hallsby, G., Laudon, H., 2021. Multiple stressors in small streams in the forestry context of Fennoscandia: The effects in time and space. Sci. Total Environ 756.

Kuglerová, L., Jyväsjärvi, J., Ruffing, C., Muotka, T., Jonsson, A., Andersson, E., Richardson, J.S. 2020. Cutting Edge: A comparison of contemporary practices of riparian buffer retention around small streams in Canada, Finland, and Sweden. Water Resource Research 56.

Kuglerová, L., García, L., Pardo, I., Mottiar, Y., Richardson, J. S. 2017. Does leaf litter from invasive plants contribute the same support of a stream ecosystem function as native vegetation? Ecosphere 8(4):e01779. 10.1002/ecs2.1779

Kuglerová, L., Jansson, R., Sponseller, R. A., Laudon, H., Malm-Renöfält, B. 2015. Local and regional processes determine plant species richness in a river-network metacommunity. Ecology 96: 381-391.

Kuglerová, L., Ågren, A., Jansson, R., Laudon, H. 2014. Towards optimizing riparian buffer zones: Ecological and biogeochemical implications for forest management. Forest Ecology and Management 334: 74-84.

Kuglerová, L., Jansson, R., Ågren, A., Laudon, H., Malm-Renöfält, B. 2014. Groundwater discharge creates hotspots of riparian plant species richness in a boreal forest stream network. Ecology 95: 715-725.