Utbildningsplan

Behörighetskrav

För att bli antagen till kandidatprogrammet Forest and Landscape krävs:

Grundläggande behörighet för utbildning på grundnivå och

• Matematik 2a eller Matematik 2b eller Matematik 2c
• Naturkunskap 2*
• Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2

*Biologi 1 + Fysik 1a (eller Fysik 1b1 + 1b2) + Kemi 1 ersätter Naturkunskap 2

alternativt

• Matematik B
• Naturkunskap B*
• Samhällskunskap A

*Biologi A + Kemi A + Fysik A ersätter Naturkunskap B

För särskild behörighet krävs även Engelska B eller motsvarande. Då programmets undervisningsspråk är engelska medges undantag från kravet på svenska för grundläggande behörighet.

Kraven på särskild behörighet kan uppfyllas även av den som har motsvarande kunskaper från nuvarande eller tidigare svensk skola. Kravet är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt.

För tillträde till de kurser som ingår i programmet gäller de krav på särskild behörighet som anges i kursplanen för varje enskild kurs.

Innehåll

Beskrivning av programmet

Kandidatprogrammet Skog och landskap ger studenterna möjlighet att tillägna sig kunskaper för att förstå, förklara och förvalta landskap i såväl tätorts- som landsbygdsmiljö, med särskild tyngdpunkt på skogslandskap i ett internationellt perspektiv. Unikt för programmet är kombinationen av kunskap från två av SLU:s centrala ämnesområden; skogsbruksvetenskap och landskapsarkitektur. Utbildningen kombinerar perspektiv på miljö och ekonomi, brukande och vårdande, stad och land vilket inkluderar skogsfrågor, förvaltning, kommunikation och miljöpsykologi. Programmet utbildar för vidare studier på avancerad nivå eller för tjänster på myndigheter, som kommunal skogsförvaltare, i skogsnäringen eller inom naturturism.

Programmet kan grovt indelas i tre delar. Den inledande delen ger grundläggande kunskaper. Mittendelen har skogsskötsel, ekologi och biologi som huvudfokus. Under den sista delen förskjuts fokus mot förvaltning av skog eller andra landskapstyper beroende på val av fördjupning. Fördjupningen i skogliga ämnen innehåller skogsskötsel, skoglig planering, skogsekonomi, naturvårdsbiologi, skogsteknologi och naturresurspolicy. Fördjupningen i landskapsförvaltning innehåller ämnen som är inriktade mot landskapsdesign, förvaltning av peri-urbana skogar, miljöpsykologi och landskapsanalys. Studenterna kan välja att göra sitt kandidatarbete i något av huvudområdena landskapsarkitektur eller skogsbruksvetenskap.

Generella kompetenser integreras i ämneskurserna. Samarbete och förmåga att kommunicera muntligt och skriftligt övas och utvecklas i dialog med olika grupper genom utbildningen. Förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap samt vetenskapligt förhållningssätt är viktiga delar i ämnesprogressionen. Vetenskapliga metoder tränas genom att SLU:s breda forskning nyttjas i föreläsningar och handledning. Genom studiebesök, gästföreläsningar och näringslivsinriktade projekt m.m. knyts utbildningen till yrkes- och näringsliv och det omgivande samhället. Det självständiga arbetet (examensarbete/ kandidatarbete) ger studenten möjlighet att fördjupa sig i ett specifikt ämne genom att tillämpa sina kunskaper, förmågor och förhållningssätt inom huvudområdet.

Studenten kan välja att läsa kurser utanför det föreslagna ramschemat, vid SLU eller annat lärosäte i Sverige eller utomlands. Det finns goda möjligheter till utbytesstudier vid något av SLU:s partneruniversitet i världen, exempelvis vid Wageningen University and Research (WUR) i Nederländerna som har kurser inom skogsbruk med samhällsvetenskaplig inriktning, s.k. ”skogsgovernance”. Begreppet avser att både offentliga och privata aktörer beslutar om och genomför förvaltning, användande och bevarande av skogsresurser.

Programmet ges på engelska. Tillsammans med innehåll och perspektiv i kurser bidrar detta till internationalisering på hemmaplan.

På ett övergripande plan gäller att SLU arbetar aktivt med att främja en god arbets- och studiemiljö och för lika villkor. SLU:s profil är inriktad på kunskap om de biologiska naturresurserna och samhällsutmaningar som råvaru-, vatten- och energiförsörjning, klimatförändringar, m.m. är kopplade till våra ansvarsområden. FN:s mål för hållbar utveckling berör bl.a. dessa samhällsutmaningar liksom människans brukande och förvaltande av de biologiska naturresurserna.

Kurser i programmet

Huvudområden: Biologi = BI, Landskapsarkitektur = LK, Skogsbruksvetenskap = SV

Kurs (huvudområde, fördjupning)

År 1
Träd: struktur och funktion, 15 hp (BI/SV, G1N)
Analys av skogslandskap, 15 hp (LK, G1N)
Skogs- och landskapsekologi, 15 hp (BI, G1N)
Skogliga skötselsystem och skogsskötselåtgärder, 15 hp (SV, G1F)

År 2
Vegetationsdesign, 7,5 hp (LK, G1F)
Skogens och landskapets governance, 7,5 hp (LK, G1F)
GIS för skog och landskap, 7,5 hp (SV, G1F) 
Skador på skog och träd i stadsmiljö, 7,5 hp (SV, G1F)
Naturvård och ekosystemtjänster i skog och landskap, 15 hp (BI/LK, G1F)
Miljödiskurser och kommunikation, 15 hp (LK, G1F)
Skogsbruk i Mellansverige, 7,5 hp (SV/BI, GIF)

År 3 
Skogsskötsel på bestånds- och landskapsnivå, 15 hp (SV/LK, G1F)
Företagsledning inom skog och landskap, 15 hp (FÖ, G1N)
Skogs- och landskapsplanering, 15 hp (SV/LK, G2F)
Självständigt arbete i Landskapsarkitektur, 15 hp (LK, G2E)
Självständigt arbete i Skogsbruksvetenskap, 15 hp (SV, G2E)

Kursutbudet kan ändras under utbildningens gång. Det kan leda till en ny version av utbildningsplanen där information om övergångsbestämmelser anges. Beslut om kursutbudet fattas i god tid inför kommande läsår.

För varje kurs i programmet finns en kursplan som anger vad som gäller specifikt för den kursen. Detaljerad information om när kurserna ges finns i ramschemat på SLU:s studentwebb.

Under vissa studieperioder (delar av termin) erbjuder SLU flera programkurser som studenten kan välja mellan. Studenten är garanterad plats på någon av dessa kurser, förutsatt att behörighetskraven är uppfyllda och att studenten har anmält sig i tid

Mål

Allmänna mål

De allmänna målen för utbildning på grund- respektive avancerad nivå finns beskrivna i Högskolelagen, 1 kap. §§ 8-9.

Mål för examen

I enlighet med bilaga till förordning för Sveriges lantbruksuniversitet ska studenten uppfylla följande mål för kandidatexamen:

Kunskap och förståelse

För kandidatexamen ska studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga

För kandidatexamen ska studenten

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper och
• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För kandidatexamen ska studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Examen

Examen som utbildningen syftar till

Kandidatprogrammet Forest and Landscape syftar till en kandidatexamen som är en generell examen. Ytterligare examina kan vara möjliga om kraven för dessa uppfylls (se SLU:s lokala examensordning), se även under Övriga upplysningar avsnitt b) Möjlighet till fortsatta studier.

Den student som uppfyller fordringarna för kandidatexamen får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen kandidatexamen med huvudområdet landskapsarkitektur alternativt med huvudområdet skogsbruksvetenskap (Degree of Bachelor of Science with a major in Landscape Architecture or, alternatively, Degree of Bachelor of Science with a major in Forestry Science).

Examenskrav

Kandidatexamen med huvudområdet landskapsarkitektur uppnås efter fullgjorda kursfordringar (godkända kurser) om 180 högskolepoäng (hp), varav minst 90 hp med följande krav:

• minst 60 hp kurser inom huvudområdet landskapsarkitektur (G1N; G1F)
• minst 15 hp kurser med fördjupning inom huvudområdet landskapsarkitektur (G2F)
• minst 15 hp självständigt arbete inom huvudområdet landskapsarkitektur (kandidatarbete/G2E).

Kandidatexamen med huvudområdet skogsbruksvetenskap uppnås efter fullgjorda kursfordringar (godkända kurser) om 180 högskolepoäng (hp), varav minst 90 hp med följande krav:

• minst 60 hp kurser inom huvudområdet skogsbruksvetenskap (G1N; G1F)
• minst 15 hp kurser med fördjupning inom huvudområdet skogsbruksvetenskap (G2F)
• minst 15 hp självständigt arbete inom huvudområdet skogsbruksvetenskap (kandidatarbete/G2E).

Kurser på grundnivå G1N; G1F kan ersättas av kurser på grundnivå G1E och G2F. Kurser på grundnivå kan ersättas av kurser på avancerad nivå, dock gäller att maximalt 30 hp får utgöras av kurser på avancerad nivå.

Övrig information

Allmänna bestämmelser för utbildning på grund- och avancerad nivå

Mer information om terminstider, examination, tillgodoräknande, antagning till senare del av program finns i regelsamlingen för utbildning på grund- och avancerad nivå på SLU:s studentwebb.

Möjlighet till fortsatta studier

Den student som har fullgjort kandidatprogrammet Forest and Landscape med avlagd kandidatexamen har möjlighet att fortsätta sina studier på avancerad nivå. Programmet innehåller kurser som, beroende på kursval och kombination med senare studier på avancerad nivå, kan ligga till grund för att uppnå fordringarna för yrkesexamen jägmästarexamen om 300 hp. Målen för jägmästarexamen framgår av förordning för Sveriges lantbruksuniversitet. Kraven för att uppnå jägmästarexamen definieras i SLU:s lokala examensordning.