Kontaktinformation
SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv
Många tolkar begreppet natur som något som står i motsats till kultur. Staden mot landet eller det orörda mot det exploaterade.
I verkligheten finns mycket små, om än några, områden i Sverige som inte är kulturpåverkade. Även de ”orörda” fjälltrakterna är ett kulturlandskap som i generationer formats av renbete. Naturen i sin tur finns även kring den urbana människan. Klippduvorna på torget, maskrosor mellan gatstenarna och stenen som bygger staden. Städernas parker och grönområden ger stadsmänniskan vardagskontakt med natur.
I överenskommelsen mellan SLU och Naturvårdsverket står att med natur i ordet naturvägledning menas ”landskapets natur och kulturgivna element”. CNV särskilt ska verka för att stärka naturvägledning som överbryggar avståndet mellan natur- och kulturhistoriskt perspektiv. Av tradition är samverkan mellan naturvetare och kulturvetare inte särskilt stark – inte ens då man verkar i samma område med bevarandeambitioner är det säkert att man kommunicerar.
Naturvägledning blir särskild intressant när den förmår förmedla ett helhetsperspektiv på landskapet. Hur har människan format det och hur har de djur och växter som finns där anpassats? Hur påverkas vi av naturens förutsättningar? Kunskap om sambanden mellan människa och natur är en förutsättning för förståelse för de stora utmaningar som mänskligheten står inför i form av klimatförändringar och utarmning av biologisk mångfald.
På Järvafältet, som är ett gammalt kulturlandskap med fornlämningar, bedriver Sollentuna kommun naturvägledning om både naturen och kulturmiljön. De har gjort småskrifter om landskapet och ett program, där de bland annat involverar besökarna i gärdesgårdsbygge och höskörd.
Vandringsleden i Stendörrens naturreservat är ett samarbete mellan Sörmlands museum och Länsstyrelsen i Södermanlands län. Skyltar kompletteras med inslag som stimulerar flera sinnen och nyfikenheten.
Läs mer om Stendörrens natur- och kulturstig.
Många friluftsmuseer och hembygdsföreningar i Sverige arbetar med att vårda, sprida kunskap om och väcka känsla för natur- och kulturlandskapet. Fredriksdal museer och trädgårdar är en av dessa anläggningar och finns mitt i Helsingborg. Det är ett Skåne i miniatyr med 360 000 kvadratmeter unika miljöer, byggnader och trädgårdar. Här bevaras landskapets historia och mångfalden lever och brukas. Fredriksdal arbetar med skolprogram, lärarfortbildning och har en idébank med handledningar kring hur människan har brukat landskapet. Utforska idébanken och få idéer kring pedagogiskt arbete med allemansrätten eller hur man kan göra en miljöresa i tid och rum.
Idéer från Fredriksdals idébank finns hos Kulturskafferiet Helsingborg - mersmak i lärandet.
CNV är sammankallande i de naturhistoriska museernas samarbetsorgansiations NAMSAS arbetsgrupp för natur- och kulturkommunikation KOMSA. Gruppen ska verka för att sammanföra natur- och kulturmiljöperspektiv inom naturvägledning/museipedagogik.
Naptek har gett ut en inspirationsbok om att se sina lokala naturresurser. Kanske finns framtidens lösningar i vårt gamla kulturarv och levandssätt? NAPTEK (Nationellt program för lokal och traditionell kunskap relaterad till bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald) är ett program för bevarandet av lokal och traditionell kunskap som samordnas av Centrum för biologisk mångfald.
Läs mer om etnobiologi och hur man tar oxkörkort på NAPTEKS webbsida.
Förhållandet natur-kultur tillhör det allra mest fundamentala i vårt samhälle. Det lilla tilde-tecknet (~) betonar en dynamiskt böljande förbindelse mellan dem. I Norrköping möttes 15-17 juni 2009 forskare inom ACSICs Nationellt centrum för tvärvetenskapliga kulturstudier för att diskutera temat kultur ~ natur. I 24 sessioner deltog närapå 150 deltagare i skilda ämnen som ”Älgparksälgar mellan natur och kultur: artister, lekkamrater eller skogens konung. ”eller ”Biologiska och antikvariska arkitekter: landskapandet som mötesplats för framtida natur- och kulturvård..”
Låt dig Inspireras av konferensens programbok.
Kommunikation i gränslandet mellan natur och kultur. Det finns många olika vägar att underlätta förståelsen för och mötet med naturen. I CBM:s arbete kan det beskrivas i termer som etnobiologi, traditionell kunskap och biologiskt kulturarv. Dessa forskningsämnen kan vara ingångar till dialog och förståelse som fungerar lika bra åt båda håll. Kulturhistorien är viktig i naturvägledning, och artsammansättningen i naturen har ett värde i kulturvägledning.
Publicerad i Biodiverse Nr 1 2017 Tema: Nå fram! Kommunikation för förändring (s. 28). Detta specialnummer var ett samarbete mellan CNV och Centrum för buiologisk mångfald.
Människa och natur - ett relationsdrama i sex akter. De flesta som arbetar med klimat- och miljöfrågor har nog känt sig frustrerade över att avståndet mellan kunskap och verklig förändring ibland känns oöverbryggbart. Kan kulturvärldens sätt att kommunicera nå dit forskning och myndighets-information inte räcker fram? Riksteatern har startat ett treårigt konstnärligt arbete om människans förhållande till naturen.
SLU Centrum för naturvägledning (CNV)
Institutionen för stad och land, SLU
cnv@slu.se
slu.se/cnv
Riksantikvarieämbetet har gett ut en rapport som heter "Samhällsförändringar och vården av natur och kultur". Det är en debattskrift om natur- och kulturmiljövårdens utveckling under 100 år. Syftet är att undersöka hur natur- och kulturmiljövården kan orientera sig i en nya värld som kanske håller på att födas.
Ladda ner rapporten här Samhällsförändringar och vården av natur och kultur (pdf).
Interpretation används på engelska, men även ofta på svenska, som benämning på kommunikationsprocessen i naturvägledning. För världsarv inom kultumiljö finns sju principer för interpretation. De presenteras i ICOMOS Ename Charter. Länken går till JSTOR där ni kan ladda ner en artikel om principerna.
Projektet Planering av kulturarvsinterpretation drevs 2014-2016 i samarbete mellan CNV och Avdelningen för miljökommunikation, båda vid Institutionen för stad och land på SLU. Syftet var att beskriva och bättre förstå hur interpretation sker och att, i samverkan med utövare, utveckla en planeringsmodell för guidningar och utställningar med särskilt fokus på menings- och sammanhangsskapande samt strävan att involvera och göra deltagare/besökare delaktiga.
Den här är en handledning för dig som ansvarar för att, tillsammans med andra, planera för att kommunicera berättelserna om er plats med besökare. Vi tänker oss att ni redan har en särskild plats, objekt eller fenomen i åtanke och att ni vill göra en plan som på ett systematiskt och strukturerat sätt kan vägleda arbetet de närmaste åren. CNV har skrivit metodhandledningen som ingår i en skriftserie från Riksantikvarieämbetet.