- Nu får vi möjlighet att samtidigt karakterisera både biomassans organiska delar och de som ger upphov till aska, säger en glad Mikael Thyrel, doktor och biträdande lektor vid SLUs institution för skogens biomaterial och teknologi. Han har nyligen tilldelats nära tre miljoner kr av Kempestiftelserna för inköp av ett avancerat instrument för karakterisering on-line av biomaterial och restprodukter.
Jättevinst
- Det är en underbar tid. Jag har just varit på synkrotronen i Berkeley, USA, där jag för första gången sett helt nya saker i vedens cellväggar, men det är för tidigt att säga något om det ... och så det här! Jag hade knappt landat när jag fick beskedet att Kempestiftelserna beviljat vår ansökan. Det känns som en jättevinst på lotteri - jag borde väl köpa en lott, säger Mikael Thyrel.
Biobränslen nödvändiga
I syfte att hålla ökningen av den globala medeltemperaturen inom 2˚C, enlig den överenskommelse i Paris vilken Sverige nyligen godkänt, måste fossila energislag ersättas med hållbara alternativ. Förnybar biomassa t.ex. från skogsavfall är ett sådant men har mycket skiftade kvalitet. Detta är en betydande nackdel för förnybar biomassa från såväl skog som åker. Fukten varierar och biomassa innehåller olika mängd askbildande element, exempelvis mer aska i bark än i ren ved. Dessutom kan materialet vara förorenat med jordpartiklar. Tillgång till ett instrument som "ser" hela denna variation i varje ögonblick när materialet passerar instrumentet kan i framtiden visa sig vara drömmen för varje processoperatör. Exempelvis skulle man kunna undvika slaggbildning i bränslepannor genom att upptäcka oönskad sammansättning av askbildande ämnen i inströmmande biobränslen och i tid sätta in olika motmedel.
Brett område
Andra exempel är biomassa på väg in till ett bioraffinaderi där detaljerad förhandskunskap om materialets variation, tack vare neutroninstrumentet, kan effektivisera olika steg i processen. Det neutronbaserade instrumentet är även användbart för att i detalj kartlägga den kemiska variationen i avfall, slam och aska. Bland annat används instrumentet redan nu i gruvnäringen för att studera mineralhalter i anrikningssand. Andra intressanta områden för banbrytande forskning, förutom processtyrning, kan vara:
miljöteknik, t.ex. analys av bränsleaskor för att identifiera lämpliga partier för spridning i skog;miljöövervakning, exempelvis tungmetallförekomst i avfall;skogs- och jordbruk, t.ex. snabba analyser av jordprover.
Samarbete
- Ansökan är ett samarbete i det av regeringen stöttade projektet Bio4Energy för strategisk forskning inom hela produktionskedjan från träd till färdiga produkter i form av biobränslen, bioenergi och gröna kemikalier, avslutar Mikael Thyrel.
Det är forskningsplattformarna 'Förbehandling av ved' och 'Termokemisk omvandlingsteknik' inom Bio4Energy som samverkar. Huvudsökande är Dr Mikael Thyrel och medsökande är Torbjörn Lestander, Sylvia Larsson och Shaojun Xiong samtliga docenter vid SLU i Umeå och professor Rainer Backman vid Umeå universitet.
