SLU-nyhet

Framtidens grönsaksdisk

Publicerad: 18 oktober 2017
FredrikFernqvist.jpg

Tomater är vinnare. Sparris kommer starkt. Isbergssallad backar. Det är några av trenderna i grönsaksdisken, där både förpackningar och innehåll förändras.

Vi äter allt mer grönsaker och rotfrukter. Konsumtionen har ökat med ungefär 50 procent sedan 1990 och ökningen håller i sig genom att affärerna anpassar utbudet till konsumenternas nya krav.
– Grunden för ökningen är insikten om att grönsaker är nyttiga. Det är den starkaste drivkraften för konsumtionen. För möta konsumenternas krav är bekvämlighet den viktigaste trenden. Grönsakerna ska vara lagom stora, gärna strimlade och klara för grytan.
– Vi har alla köpt stora vitkålshuvuden där en bråkdel används direkt, resten blir liggande i kylskåpet. Och erbjudandet att köpa tre paprikor i en påse är inte så bra om den ena paprikan blir liggande tills den måste slängas. Morgondagens konsumenter köper för att konsumera, inte för att spara.
Det konstaterar Fredrik Fernqvist som forskar och undervisar vid Institutionen för arbets- vetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp.

Tillsammans med Caroline Göransson, LRF Konsult, har han kartlagt framtidens grönsaksdisk. De har gjort djupintervjuer med nyckelpersoner inom organisationer för producenter, grossister och dagligvaruhandeln och grönsaksansvariga i större butiker. 
Forskningsprojektet, som genomförts med stöd av Partnerskap Alnarp och Sydgrönt, täcker in hela dagligvaruhandeln.
– Det har varit ett väldigt stort gensvar. Alla tillfrågade har ställt upp och bjudit på sina insikter. Någon liknande undersökning har aldrig gjorts tidigare, konstaterar Fredrik Fernqvist.

Tankarna skiljer sig förstås något mellan intervjupersonerna, men totalt sett är det en väldigt samlad bild av framtiden som framträder. En av de starkaste trenderna är ökad bekvämlighet med allt från tvättade grönsaker till färdigskurna blandningar och förkokta rödbetor. Produkterna i sig anpassas genom tomater och kålhuvuden i lagom storlek. Morötter är ett bra exempel där förpackningar med minimorötter, morotsstavar, strimlade morötter och färdig rotsaksmix driver på försäljningen.

Ett annat bra exempel är potatis där man lyckats vända den nedåtgående trenden genom bättre förpackningar, fler sorter och tvättad potatis.
För gurka däremot har det inte hänt så mycket intresset för isbergssallad går bakåt.

En slutats i rapporten är att fältet är öppet för svenska odlare att ta initiativ och vara innovativa. I stället för att vänta på önskemål från de stora grossisterna är det fritt fram att ta fram egna produkter och förpackningar.
– Det är en möjlighet att profilera sig med ett eget varumärke som ger ett merpris. Vårt intryck är att både handeln och grossisterna välkomnar sådana initiativ säger Fredrik Fernqvist.
 

Av Pär Fornling

Relaterade sidor:

Kontaktinformation

Lisa Germundsson, Koordinator Partnerskap Alnarp
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgård och växtproduktionsvetenskap, Enheten för samverkan och utveckling

lisa.germundsson@slu.se, 040-41 52 53, 0722-174761

Sidansvarig: lena.johnson@slu.se