SLU-nyhet

Sälar, fåglar och människor konkurrerar om Östersjöns fisk

Publicerad: 13 november 2017
Grey_seal_eating_herring_1_Karl_Lundström_web.jpg

I Sverige och runt om i Europa förs en stundtals laddad debatt kring frågan om ifall fåglar, sälar och människor konkurrerar om fisken i sjöar och hav. I Östersjön råder sådan konkurrens visas i en ny studie från bland annat Stockholms universitet och SLU.

- Fisk är ett nyttigt livsmedel och fritidsfiske ger möjlighet till värdefull rekreation. Framgångsrik miljövård har gjort att fiskätande sälar och kanske även fåglar ökat, vilket resulterat i kontroverser kring fåglars och sälars effekter på fisket. Debatten baserats ofta på ogrundade antaganden, varför jag tog initiativ till en studie av hur det verkligen förhåller sig, säger professor Sture Hansson från Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet.

Hansson har, tillsammans med fyra forskare från Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och ytterligare sju kollegor från länder kring Östersjön, undersökt hur mycket djuren äter och fisket fångar. De i särklass viktigaste fiskätande däggdjuren är sälarna. Även om dessa är bjässar jämfört med fåglarna, så är de senare många fler och fåglarna äter tillsammans lika mycket fisk som sälarna. Fisket tar upp drygt tre gånger så mycket fisk som fåglar och sälar tillsammans.

Det småskaliga kustfisket mest påverkat

Det är i synnerhet det kustnära fisket som drabbas av konkurrensen. I detta fiske är abborre, gädda, gös, havsöring, lax, sik och siklöja viktiga, och av dessa arter äter mellanskarven och sälarna ungefär lika mycket som människan fångar. Eftersom vårt fiske efter dessa arter påverkar bestånden är den rimliga slutsatsen att de också påverkas av djurens ätande. Vi konkurrerar därför om resurserna.

Ålen har av okänd anledning minskat dramatiskt och anses vara akut hotad. Av den orsaken har fisket reducerats och i de senaste fiskeriförhandlingarna inom EU pläderade Sverige för ett totalt ålfiske­förbud. I detta perspektiv ska noteras att skarvens konsumtion av ål är av samma storleksordning som fiskets fångster.

Baserat på dessa resultat drar forskarna slutsatsen att de negativa effekterna på fiskbestånd av fåglar (främst skarv) och säl måste beaktas i fiskeriförvaltningen. Om fiskbestånd minskar på ett sätt som inte är acceptabelt, beroende på fiske och/eller rovdjur, behövs åtgärder. Dessa kan vara minskat fiske eller åtgärder för att reducera mängden sälar eller fiskätande fåglar. Sådana åtgärder kan vara jakt för att minska bestånden eller åtgärder för att skrämma iväg djuren från vissa områden.

Sälar och fåglar har inga stora effekter på havsfisket av strömming, skarpsill och torsk.

Artikeln Competition for the fish – fish extraction from the Baltic Sea by humans, aquatic mammals, and birds,  presenteras i den vetenskapliga tidskriften ICES Journal of Marine Science

Kontakter:

Sture Hansson, Stockholms universitet, 0708-140599, Sture.Hansson@su.se

Ulf Bergström, Institutionen för akvatiska resurser, SLU, 010-478 4117, Ulf.Bergström@slu.se

Fakta:
Fakta i siffror:

Människans fångster: 700.000 ton/år, varav 650.000 ton strömming, skarpsill och torsk

Sälarna äter 100.000 ton fisk/år, varav 60.000 ton strömming, skarpsill och torsk. Gråsälen äter 75.000 ton, vikaren 20.000 ton och knubbsälen 5.000 ton

Fåglarna äter 100.000 ton fisk per år, varav 30.000 ton strömming, skarpsill och torsk. Mellanskarven äter 40.000 ton per år, medan sillgrissla, tordmule, stor- och småskrak äter omkring 10.000 ton vardera, och resten äts av andra arter.


Kontaktinformation

Ulf Bergström, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
ulf.bergstrom@slu.se, 010-478 41 17

Sidansvarig: sofia.bureborn@slu.se