Den svenska livsmedelsproduktionens miljöprestanda

Av den totala landytan i EU används 43.5% för jordbruksändamål, och förser samhället med livsmedel, foder och fiber, men bidrar också till negativ miljöpåverkan.

– Miljöindikatorer för jordbruket, AEIs, används för att mäta och kommunicera miljöprestanda inom jordbruket och är viktiga verktyg för att utveckla och utvärdera framsteg inom miljöpolitiken och det kommande åtgärdsarbetet, säger Danira.

Att beskriva den svenska livsmedelsproduktionens miljöprestanda

I sin uppsats har Danira analyserat och appliceras ett urval av de miljöindikatorer som vanligen används för att beskriva några vanliga jordbruksrelaterade miljöproblem, för att beskriva nuvarande miljöprestanda för svensk livsmedelsproduktion. En internationell jämförelse, som inkluderar länder med liknande klimat- och jordbruksförhållanden som Sverige, används som underlag för att diskutera skillnaden i miljöprestanda och de bakomliggande orsakerna.

Nya indikatorer presenteras även: Läckage av näringsämnen per kg protein och Ammoniakutsläpp per kg mjölk/kött, för att synliggöra sambandet mellan livsmedelsproduktion och miljöpåverkan. 

Sverige är bra på att begränsa växthusgasutsläpp och näringsläckage...

Jämförelsevis med andra länder har Sverige en hög miljöprestanda för indikatorerna Växthusgasutsläpp, Brutto näringsbalans, Näringsläckage, Ammoniakutsläpp och Användning av bekämpningsmedel, uttryckt i kg/ha. Miljöprestandan för Jordbrukets vattenanvändning och Nitratförorening av grundvatten var även den hög.

... men sämre på jorderosion

För indikatorn Jorderosion, var prestandan genomsnittlig. Prestandan var också genomsnittlig när näringsläckage, utsläpp av växthusgaser och ammoniakemissioner (för gris, fjäderfä och mjölk) uttrycktes i massenheter (kg/kg). Miljöprestandan var låg för indikatorn Ammoniakutsläpp (för nötkött), när denna uttrycktes i massenheter (kg/ton).

Att mäta vikt eller yta gör stor skillnad för resultatet

Så kallade ”Driving force” och ”Pressure” indikatorer misslyckas i vissa fall att förutsäga miljöprestanda, det vill säga en hög användning av mineralgödselmedel eller en hög brutto näringsbalans betyder inte nödvändigtvis att utlakning av näringsämnen är motsvarande hög. Naturgivna förhållanden (jordart och nederbörd) är sannolikt en del av förklaringen.

Val av funktionell enhet inverkar på resultaten. En massbaserad (kg), istället för landbaserad (ha) funktionell enhet, är till fördel för länder med intensiv produktion (hög näringstillförsel och hög djurtäthet).

– Ett lågt beräknat värde för en massbaserad indikator (kg) kan dölja en stor miljöpåverkan och därför ska massbaserade indikatorer inte  användas ensamma om syftet är att beskriva den totala miljöpåverkan, avslutar Danira.