SLU-nyhet

Mindre kött och mer baljväxter – vision om hållbarare kostvanor har kartlagts

Publicerad: 17 oktober 2018
akerbona-gc-300.jpg

Genom att halvera köttkonsumtionen och istället tillsätta en del bönor, ärtor och linser till den svenska kosten kan utsläppen av växthusgaser från kosten minskas med 20 procent, samtidigt som intaget av viktiga näringsämnen förbättras. Dessutom skulle stora jordbruksarealer frigöras för annan användning, mer än 20 000 hektar bara i Sverige. Det visar en ny studie av forskare vid SLU, LNU och JIBS.

I lördags, 13 oktober, publicerade Dagens Nyheter en debattartikel där fem av forskarna föreslår att det inrättas mål för att styra mot en halverad svensk köttkonsumtion och en ökad svensk produktion och konsumtion av baljväxter. Uppmaningen riktar sig särskilt till politiker och beslutsfattare inom livsmedelsindustri, handel och offentlig sektor. Nedan följer en sammanfattning av den vetenskapliga studie som debattartikeln utgår ifrån.

Köttkonsumtionen i västvärlden är mycket hög i ett internationellt perspektiv och påverkar miljön och vår hälsa negativt. Forskningen visar tydligt att en övergång till en mer växtbaserad kost är en viktig åtgärd för att hantera dessa problem. Kött är dock idag en viktig källa till protein och andra viktiga näringsämnen i den svenska kosten och det finns farhågor om att en drastisk minskning av köttkonsumtionen kan leda till problem med brist på vissa näringsämnen.

I en studie som nyligen publicerats i tidskriften Renewable Agriculture and Food Systems studerade en grupp forskare från olika discipliner ett scenario för Sverige där köttkonsumtionen minskar med 50 procent och ersätts med ett genomsnittligt dagligt intag av inhemskt odlade baljväxter (ärtor, bönor och linser) motsvarande 55 gram tillagad vikt. Scenariot utgår från antagandet att den minskade köttkonsumtionen i första hand åstadkoms genom minskad import, vilket innebar att mjölk- och nötköttsproduktionen i Sverige behålls på dagens nivåer medan gris- och kycklingproduktionen minskar med knappt 30 procent.

Resultaten visar att befolkningen som helhet skulle bibehålla ett intag av energi, protein och fett som följer näringsrekommendationerna, och detsamma gäller vitamin B12, zink och järn. Baljväxterna höjer dessutom intaget av fibrer och folat, två näringsämnen som vi idag får i oss mindre av än det rekommenderade. Det ska dock noteras att det finns grupper i befolkningen, t.ex. kvinnor i fertil ålder, som får i sig för lite järn och folat både vid dagens konsumtion och vid en övergång till mindre kött och mer baljväxter.

För att täcka behovet av baljväxter i scenariot behöver odlingen av ärtor, bönor och linser i Sverige öka från 2,2 procent av åkermarksarealen till 3,2 procent, vilket innebär miljövinster i odlingen genom diversifiering av odlingssystem och minskat behov av kvävegödsling. Dessutom finns utrymme för ytterligare ökning av baljväxtodlingen, t.ex. för att öka den inhemska proteinfoderförsörjningen till den kvarvarande svenska djurproduktionen.

Ökningen av baljväxtarealen i scenariot bedöms som odlingstekniskt möjlig, men den innebär flera utmaningar. Bland annat behövs ett större utbud av lämpliga sorter, satsningar på infrastruktur och processanläggningar för baljväxter i Sverige, samt ett större intresse för baljväxter hos fler konsumenter. Vissa positiva tecken finns dock med dagens ökande efterfrågan på växtbaserade livsmedel, och om denna trend leder till högre betalningsvilja för svenskodlade ärtor och bönor kan fler lantbrukare komma att inkludera dessa värdefulla grödor i sin växtodling.

Det scenario som forskarna har studerat skulle innebära att stora arealer jordbruksmark kan användas till annat än att föda Sveriges befolkning. Merparten av de ca 800 000 hektar som skulle sparas finns utanför Sveriges gränser (som resultat av en minskad köttimport), men även i Sverige frigörs arealer (> 20 000 hektar) som skulle kunna användas till andra ändamål.

Kontaktpersoner

Elin Röös, biträdande universitetslektor inom miljösystemanalys av livsmedelssystem och projektledare för New Legume Foods, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, 070-305 77 10

Georg Carlsson, universitetslektor inom odlingssystemsekologi, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, 070-675 37 38

Andreas Stephan, professor inom nationalekonomi, Jönköping International Business School och Linnéuniversitetet, Jönköping, 036-10 17 60

Mer information

Den vetenskapliga studien
Elin Röös, Georg Carlsson, Ferawati Ferawati, Mohammed Hefni, Andreas Stephan, Pernilla Tidåker & Cornelia Witthöft. Less meat, more legumes: prospects and challenges in the transition toward sustainable diets in Sweden. Renewable Agriculture and Food Systems 1–14. https://doi.org/10.1017/S1742170518000443

Projektet New Legume Foods
https://blogg.slu.se/new-legume-foods/

Artikeln i DN Debatt
"Ät hälften så mycket kött och mer ärtor och bönor"

Pressbild

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om denna nyhet. Källa ska anges.)

Åkerböna – en baljväxt som går bra att odla i Sverige och som skulle kunna användas i
många nya baljväxtbaserade livsmedel. Foto: Georg Carslsson


Kontaktinformation
Sidansvarig: David.Stephansson@slu.se