SLU-nyhet

Den biologiska mångfaldens poetiska värde får inte glömmas bort

Publicerad: 08 maj 2018
fåglars-värde.jpg

Om strategier för biologisk mångfald bara baseras på arter som är sällsynta eller ekonomiskt viktiga kan vi missa de arter vi älskar mest, visar en studie från SLU och universitetet i Newcastle. Forskarna har studerat brittiska jordbruksfåglar utifrån hur hotade de är, hur mycket ogräsfrön de äter och hur ofta de förekommer i poesi. Vilken utgångspunkt man väljer är helt avgörande för vilka arter som framstår som mest värdefulla.

– Vi tittar bara på en liten del av de värden som jordbruksfåglar kan ha. Vår viktigaste poäng är att om vi prioriterar bara en aspekt när vi arbetar med biologisk mångfald så kommer vi att missa arter som är minst lika viktiga men på ett annat sätt, säger Matt Hiron, forskare på institutionen för ekologi, SLU och försteförfattare till artikeln som nyligen publicerades i Scientific Reports.

I dag försvinner livsmiljöer och arter i en förödande hög hastighet, vilket enligt alla förutsägelser kommer att påverka oss människor mycket. Hotade arter och arter som utför viktiga och ekonomiskt värdefulla ekosystemtjänster, som till exempel pollinerande insekter, har stått i fokus för strategier om förvaltning av biologisk mångfald. Men arter kan även ha andra värden, till exempel inom konst, litteratur och musik. Dessa kulturella värden har ofta förbisetts och inte undersöks, trots vårt långvariga kulturella förhållande till naturen och dessa arter.

För att få ett mått på kulturellt värde valde forskarna att titta på hur ofta jordbruksfåglarna förekom i en databas med över en miljon dikter. De två andra kärnvärden de tittade på var bevarandevärde (sällsynthet och nedåtgående trend) och ekonomiskt värde (fåglar som äter ogräsfrön och därför skulle kunna öka produktionen i jordbruket).

Av de 38 arter som undersöktes var ofta bara ett litet antal arter viktiga för varje typ av värde. Men olika arter bar på olika värden. Ett exempel är bofinken – den konsumerar stora mängder ogräsfrön och hjälper därmed lantbrukarna (stort ekonomiskt värde), men den är inte ovanlig om man jämför med andra arter och den förekommer knappt i poesin (litet bevarande- respektive kulturvärde).

Kråkan å andra sidan får ett högt kulturellt värde eftersom den omnämns flitigt i poesin, men den får lågt värde i övrigt. När forskarna vägde samman alla tre typerna av värden framstod fler av dessa 38 arter som viktiga än när man bara tittade på ett värde i taget.

– Ju fler värden man tar med i beräkningen desto mer inser man att väldigt många arter är viktiga och har en roll att spela för oss människor. Detta är något vi måste ta hänsyn till i våra strategier för hur vi ska förvalta naturresurser i framtiden, säger Matt Hiron. Det vi har gjort är att utveckla ett relativt enkelt verktyg för att värdera arter, men hur man senare väger dessa värden mot varandra är en politisk fråga.

Även i svensk poesi är kråkan* en vanlig figur och många av de 38 fåglarna finns även i vårt jordbrukslandskap.

– Det vore intressant att göra motsvarande studie i Sverige. Det kanske skulle bli ett liknande resultat eller också skulle det skilja sig åt mellan länderna. Det vore förstås också spännande att titta på andra organismgrupper och miljöer, och att använda andra mått, inte minst när det gäller kulturella värden, säger Matt Hiron.

*Enligt Fåglar i svensk poesi av Sten Hidal

Några toppkandidater beroende på typ av värde

Studien är gjord i Storbritannien men många arter finns i Sverige också. Några exempel nedan (men det är alltså inte säkert att de har samma betydelse i Sverige). Läs pressmeddelandet från Newcastle University The true 'value' of biodiversity  för fler exempel från studien och för att se de engelska artnamnen.

Poetiskt värde (antal gånger den nämns i poesin, på engelska)

  • Kråka
  • Duvor
  • Sparvar (främst t. ex. gulsparv, gråsparv)

Bevarandevärde (utifrån arters minskningstakt)

  • Rapphöna
  • Stare
  • Storspov

Ekonomiskt värde (baserat på arters effekt på produktion via konsumtion av ogräsfrön)

  • Bofink
  • Gråsparv
  • Sånglärka

Mer information

Kontaktperson
Matthew Hiron, postdoktor
Institutionen för ekologi; Enheten för landskapsekologi
Sveriges lantbruksuniversitet
018-67 24 05, matthew.hiron@slu.se
(om du inte får svar på telefon, skicka gärna ditt telefonnummer via e-post, så ringer han upp så fort han kan)

Artikeln
Matthew Hiron, Tomas Pärt, Gavin M. Siriwardena, Mark J. Whittingham. Species contributions to single biodiversity values under-estimate whole community contribution to a wider range of values to society. Scientific Reports, 2018; 8 (1). DOI: 10.1038/s41598-018-25339-2
https://www.sciencedaily.com/releases/2018/05/180503101701.htm