SLU-nyhet
Första svenska avhandlingen om syrsor som livsmedel
Publicerad: 04 maj 2018
Uppfödning av syrsor för mänsklig konsumtion börjar bli populärt runt om i världen, men kunskapen om vilka syrsaarter som kan odlas och hur man håller dem på ett hållbart sätt är ännu bristfällig. En ny doktorsavhandling vid SLU med rön från Kambodja kan ha betydelse även för oss i Sverige.
Hittills har odling av syrsor ofta varit baserad på användning av hönsfoder som mat åt syrsan vilket är en ohållbar och också dyr metod. Kunskap om näringsvärdet av syror som mat för människor saknas också, även om kemiska analyser tyder på att det kan vara bra.
En doktorsavhandling av Phalla Miech vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) innehåller de första forskningsrönen som visar att syrsor, i detta fall från Kambodja, kan födas upp i fångenskap utfodrade med vissa ogräs och biprodukter från jordbruksprodukter och livsmedel (med ursprung i Kambodja) och att enkelmagade djur som grisar (som här användes som modell för människor) kan växa bra på en kost som inkluderar syrsor.
Det visar också att borttagning av ben på syrsorna före konsumtion, som den europeiska livsmedelsmyndigheten föreslagit, verkar vara onödigt om syrsorna används som livsmedel. Benen innehåller värdefulla näringsämnen som bör användas, vare sig det är som livsmedel eller som djurfoder.
Baserat på resultaten från det nuvarande projektet är det troligt att syrsor kan utgöra ett väsentligt bidrag till människans proteinbehov. Ett barn som väger 10 kg (1-2 år) bör konsumera ca 12 g protein/dag för att vara på en säker nivå av proteinintag och 45 mg av aminosyran lysin för att möta det dagliga lysinbehovet. Lysinbehovet kunde uppfyllas genom att äta 12 syrsor uppfödda på en biprodukt som cassavaplantans toppar. För att nå en säker nivå av proteinintag måste barnet konsumera ca 90 g syrsor, motsvarande storleken på en hamburgare. Det höga innehållet av järn i syrsor har också stor näringsintresse eftersom anemi, ofta på grund av järnbrist, är ett vanligt hälsoproblem, inte bara i Kambodja utan också i västländer. Baserat på halten järn i syrsor som matats med någon av de växtsorter som utvärderats, skulle ett barn i åldern 1-2 år behöva konsumera syror som motsvarar storleken på en hamburgare för att få tillägget som föreslagits av WHO (2016) i länder där anemi är frekvent.
Professor Anna Jansson kommenterar vilken betydelse resultaten har för oss i Sverige:
- Resultat som visar att syrsor kan ha ett högt näringsvärde för människor är lika intressanta här som i Kambodja. I Sverige kommer vi dock att arbeta med en annan art, men det är inte troligt att näringsinnehållet kommer att vara avsevärt annorlunda vid samma utvecklingsstadium hos syrsan.
- Precis som i studierna i Kambodja har vi hypotesen att den svenska hussyrsan kan leva på sådant som vi människor inte kan utnyttja, exempelvis rödklöver.
- Något mer som har betydelse för oss i Europa är forskarens resultat kring skalningen. Det kallas peeling, att ta bort syrsans ben. Europeiska livsmedelsmyndigheten föreslår skalning, men resultaten visar att man då tar bort värdefull näring – och om man ändå ska göra mjöl av syrsorna är det onödigt att ta bort benen.
Kontakt
Agr dr Phalla Miech phalla@celagrid.org (engelsktalande)
Handledare: Professor Anna Jansson, Anna.Jansson@slu.se, tel 018-67 21 06
Avhandlingen
Phalla Miech "Cricket farming - An alternative for producing food and feed in Cambodia"
Länk till avhandlingen: https://pub.epsilon.slu.se/15388/