SLU-nyhet

Viktigt att skydda produktiv skog för att bevara biologisk mångfald

Publicerad: 07 maj 2018
impediment_hallmark300.jpg

Har vi mycket eller lite skyddad skog i Sverige? Svaret beror delvis på om lågproduktiv skog, så kallade impediment, ska räknas med i den skyddade arealen eller inte. Nu bidrar forskare från SLU med fakta till debatten. De har studerat vilken betydelse skogliga impediment har för skalbaggar i tallved. Studien visar att impedimenten inte är lika artrika som obrukade produktiva skogar och att de helt saknar vissa rödlistade arter. Resultatet pekar på att skydd av impediment inte kan ersätta skydd av produktiv skog.

Enligt konventionen om biologisk mångfald ska minst 17 procent av varje livsmiljö vara skyddad år 2020 och de skyddade områdena ska vara representativa för livsmiljön (OBS! Denna mening var inte korrekt – se rätt lydelse nedan).

I Sverige råder vitt skilda uppfattningar om vilken roll skogsimpedimenten spelar för att uppfylla detta mål. Skogsimpediment är trädbevuxen mark där den årliga produktionsförmågan understiger en skogskubikmeter per hektar och finns ofta på myrar eller berg. Dessa skogar ska lämnas orörda enligt skogsvårdslagstiftningen. Men frågan är hur representativa de är för naturtypen skog.

– Trots att det är en debatterad fråga så är detta den första studien som undersöker hur stor betydelse dessa lågproduktiva skogar har för biologisk mångfald, säger Aino Hämäläinen på institutionen för ekologi som genomfört studien tillsammans med sina kollegor Thomas Ranius och Joachim Strengbom.

De har inventerat vedlevande skalbaggar i tall och jämfört artförekomsten i produktiv skog (nyckelbiotoper och äldre brukade skogar) med den i impediment (skogar på myrar och berg). Det visade sig att de obrukade produktiva skogarna överlag var artrikare och också hyste fler rödlistade arter. En del rödlistade arter hittade forskarna bara i produktiv skog. I impedimenten däremot registrerade de inga arter av vedskalbaggar som inte också fanns i de produktiva skogarna Studien inkluderar skogar från Småland i söder till Norrbotten i norr och mönstret är det samma över hela landet.

Utifrån resultaten kan man därför dra slutsatsen att impediment och produktiv skogsmark har olika värde för bevarande av biologisk mångfald. En hektar impediment är värd mindre än en hektar skyddad produktiv skog om man vill gynna vedskalbaggar.

– Det är inte så att impedimenten är värdelösa. Det finns mycket vedskalbaggar och rödlistade arter även där. Men naturvärdet är lägre än i obrukad produktiv skog, säger Thomas Ranius.

En orsak till den relativt höga artrikedomen är att träden växer snabbare i de produktiva skogarna; de blir större och det finns också fler döda träd. Den här studien är begränsad till tall. Men andra trädslag är också viktiga för naturvärdet, till exempel behövs mer kunskap om vad det innebär att det finns fler arter av träd i produktiva skogar.

Studien har också bara fokuserat på en organismgrupp – men det finns en speciell anledning till att forskarna valde att titta just på vedlevande skalbaggar. Det skulle kunna finnas arter som har specialiserat sig på den solbelysta döda veden från långsamväxande träd på berg och myrar. Men så verkar det alltså inte vara, åtminstone inte för tall.

Lavar är en annan organismgrupp där man skulle kunna förvänta sig att det finns arter som trivs särskilt bra i dessa lågproduktiva skogar. Aino Hämäläinen arbetar nu med en liknande studie fast med lavar.

Tillsammans kan dessa studier bidra till planerna för naturvården i Sverige. Det handlar om hur mycket produktiv skog vi bör skydda i Sverige för att uppnå det vi har lovat enligt internationella överenskommelser. Men också om hur vi kan sköta impedimenten så att de får ett högre naturvärde, till exempel genom att öka mängden död ved.

OBS! Rättelse (2018-05-14)
Den första meningen i brödtexten ska lyda:
"Enligt konventionen om biologisk mångfald ska minst 17 procent av alla landområden vara skyddade år 2020. Detta gäller speciellt områden av stor betydelse för biologisk mångfald, och de skyddade områdena skall vara representativa och väl sammanlänkade."

Mer information

Kontaktpersoner
Aino Hämäläinen, postdoktor 
Institutionen för ekologi, SLU
018-67 24 76, aino.hamalainen@slu.se

Thomas Ranius, professor
Institutionen för ekologi, SLU
018-67 23 34, thomas.ranius@slu.se

Artikeln

Aino Hämäläinen, Joachim Strengbom & Thomas Ranius. Conservation value of low‐productive forests measured as the amount and diversity of dead wood and saproxylic beetles. Ecological Applications (2018), https://doi.org/10.1002/eap.1705

Pressbilder

(Får publiceras fritt i artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Hällmark i Norrbotten. Foto: Olof Hedgren

Myr i Närke. Foto: Olof Hedgren