SLU-nyhet

AI ska lära oss mer om sillgrisslorna och Östersjöns miljö

Publicerad: 17 oktober 2019
guillemonts_frame_1200x630_w.jpg

Sillgrisslorna på Stora Karlsö utanför Gotland återvänder varje vår till samma klippavsats, för att lägga ägg och föda upp sina ungar. Under sommaren 2019 filmades de och i det omfattande materialet finns massor av insikter gömda, Men hur strukturerar man 2000 timmar filmat material? I november möts forskare, data scientists, programmerare och interaktionsdesigners i ett två dagar långt hackaton i Göteborg. Målet: hitta nya sätt att strukturera data om havsfåglarna och skapa bättre förståelse för Östersjöns ekosystem.

– Att kunna identifiera individer och speciella händelser som parning, bråk, matning, ankomst och avgång, ger oss forskare nödvändiga verktyg för att detalj förstå sillgrisslornas liv. Att titta igenom tusentals timmar av film är omöjligt, men med automatiserad igenkänning via artificiell intelligens hoppas vi kunna få en beskrivning av allt som händer på klipphyllan, säger Jonas Hentati-Sundberg, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU.

Tidigare i år bjöd WWF och SLU allmänheten att titta på och kommentera händelser som direktsändes via fem kameror från den konstgjort klipphyllan på Stora Karlsö. Webbsändningen var välbesökt och resulterade i mer än 1300 kommentarer och många nya insikter.

– Allmänhetens stora intresse och insatser i tidigare projekt har sporrat oss att fortsätta driva utvecklingen av medborgarforskningsinitiativet och sätta av ytterligare resurser för exempelvis hackaton och utveckling av plattformen, säger Metta Wiese, havsexpert på WWF.

Hackaton ska accelerera forskningen

Den 21-22 november arrangeras hacktonet som ska accelerera forskningen om sillgrisslor och om Östersjöns känsliga ekosystem. Många aktörer från olika kunskapssektorer kommer vara på plats och utbyta erfarenhet samt utveckla sätten att förmedla kunskap mellan engagerad allmänhet, forskare, naturvård- och samhällsaktörer.

För Metta Wiese och Jonas Hentati-Sundberg är hackathonet en unik möjlighet att samverka tvärsektoriellt för att rädda haven.

Sillgrisslor - nyckeln till ny kunskap

Havens ekosystem är viktiga för att upprätthålla balansen, men många av dem är tyvärr i obalans. Genom att studera havsfåglarna dygnet runt har forskarna fått ny inblick i deras livsmönster, en viktig nyckel i arbetat att återskapa livskraftiga hav enligt Metta Wiese.

– Vi vet att skarpsill och strömming som sillgrisslorna fångar runt kolonin för att mata ungarna med är livsviktig för dem. Att få veta mer om hur länge de behöver vara borta för att hitta en fisk och om vissa är bättre än andra på att hitta dem, är intressant dels ur rent biologisk hänseende, dels kan det vara viktig information för att tolka hur sillgrisslorna på individuell nivå svarar på ekosystemförändringar, exempelvis avseende fiskförekomsten i Östersjön, säger Jonas Hentati-Sundberg, forskare vid SLU.

Mer information:

Information och anmälan till Baltic Seabird AI/UX hackathon den 21-22 november >>

Mer information om havsfågelprojektet www.balticseabird.com

Fakta:

Baltic Seabird AI/UX Hackathon, organisatörer: WWF, SLU, Stockholm Resilience Centre, Baltic Seabird project, Chalmers AI Research Centre, AI Innovation of Sweden

Med stöd från: Ocean Data Factory Sweden, SMHI, Space Data Lab, CGIT, Annotell, Zenuity


Kontaktinformation

Jonas Hentati Sundberg, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Havsfiskelaboratoriet, Enheten för datainsamling och biologisk analys, SLU
jonas.sundberg@slu.se
, +46 (0)10-478 40 70, +46 (0)73 93 87 969

Sidansvarig: sofia.bureborn@slu.se