SLU-nyhet

Biologisk mångfald ger större skördar

Publicerad: 17 oktober 2019

En mångfald av olika pollinatörer och andra nyttoorganismer i ett odlingslandskap leder till att skörden blir större. Det visar en omfattande internationell studie där bland annat forskare från SLU medverkat.

Under de senaste två decennierna har cirka 20 % av jordens odlade ytor blivit mindre produktiva. Enligt den senaste rapporten från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) är vi människor skyldiga - vi har inte gjort tillräckligt för att skydda naturens biologiska mångfald. Ett internationellt forskarteam har nu bekräftat fördelarna med biologisk mångfald: jordbruksfält med större biologisk mångfald skyddas bättre från skadliga insekter, främjar pollinering och ger högre avkastning.

Ekosystemtjänster analyserades – från kaffeplantager till rapsfält

Ekologer och biologer jämförde data från cirka 1 500 jordbruksfält runt om i världen: från sädesfält på de amerikanska slätterna till rapsfält i södra Sverige, från kaffeplantager i Indien till mangoplanteringar i Sydafrika och spannmålsprodukter i Alperna. De analyserade två ekosystemtjänster, dvs. processer som regleras av naturen som är gynnsamma och gratis för människor. Den första ekosystemtjänsten var pollinering som utförs av vilda insekter. Den andra var biologisk skadedjursbekämpning med naturliga fiender till skadeinsekter.

Varierade landskap ger fler ekosystemtjänster och bättre grödor

Landskap där det finns grödor, häckar, träd och ängar samtidigt kallas för heterogena landskap. Där finns både större mängder och fler olika arter av pollinatörer och naturliga fiender. Förutom att fler växter blir pollinerade och att de skadegörarna färre blir även avkastningen från jordbruket större.

Artfattiga landskap ger sämre pollinering och färre naturliga fiender

Monokulturer, där stora arealer odlas med en enda gröda, leder å andra sidan till både färre arter av pollinatörer och naturliga fiender. Att förenkla landskapet på det här sättet är orsaken till ungefär en tredjedel av de negativa effekterna på pollinering. Monokulturer har en ännu större negativ effekt på den biologiska bekämpningen av skadeinsekter. Förlusten av mångfalden av naturliga fiender utgör 50 % av de totala konsekvenserna av att förenkla landskapet.

– Vår studie visar att biologisk mångfald är avgörande för att få de viktiga ekosystemtjänsterna och för att upprätthålla en hög och stabil jordbruksproduktion, säger Mattias Jonsson som är föreståndare vid Kompetenscentrum för biologisk bekämpning (CBC) och forskare vid institutionen för ekologi på SLU. Mattias är en av författarna bakom studien.

– Till exempel kan en jordbrukare bli mindre beroende av kemiska bekämpningsmedel för att bli av med skadliga insekter om den naturliga biologiska bekämpningen ökar genom större biologisk mångfald inom jordbruket, fortsätter Mattias.

Varierade landskap kan skydda mot extrema klimathändelser

Forskarna rekommenderar att skydda miljöer som bidrar till biologisk mångfald och att diversifiera grödor och landskap så mycket som möjlig.

– I framtiden, när extrema klimathändelser kan bli allt vanligare är varierade landskap med stor biologisk mångfald mer motståndskraftiga mot miljöstörningar. Genom varierade landskap kan vi skydda den biologiska mångfalden samtidigt som vi kan producera mat till en växande världsbefolkning, säger Riccardo Bommarco, professor vid institutionen före ekologi på SLU och en annan av författarna bakom studien.

Fakta:

Naturens olika ekosystem består oss människor med olika tjänster och produkter som gynnar oss, så kallade ekosystemtjänster. De två ekosystemtjänster som forskarna tittat på i studien är dels insekters pollinering av grödor, dels så kallad naturlig biologisk kontroll av skadegörare, vilket i studien främst handlade om insekter och spindlar som kontrollerade skadeinsekter.

Bakom studien står ett internationellt forskarteam som samordnats av Würzburgs universitet i Tyskland och forskningscentret Eurac Research i Italien. Data från 89 studier och 1475 fält i 27 länder runt hela världen har ingått i underlaget. Huvudförfattare till artikeln i Science Advanced är Matteo Dainese, biolog vid Eurac Research.


Kontaktinformation

Mattias Jonsson, forskare
Institutionen för ekologi/ Kompetenscentrum för biologisk bekämpning, CBC
mattias.jonsson@slu.se 018-672450

Riccardo Bommarco, professor i lantbruksentomologi
Institutionen för ekologi, SLU
riccardo.bommarco@slu.se 018-67 24 23