SLU-nyhet

Tempot ökar i bekämpningen av askskott­sjukan

Publicerad: 05 februari 2019
cleary300.jpg

Utifrån den lilla andel av askarna – mindre än fem procent — som är motståndskraftig mot askskottsjukan, försöker forskare skapa en frisk askpopulation som kan användas för att etablera fröplantager i framtiden. Nu har det visats att urvalsarbetet kan snabbas på med hjälp av modern teknik som kan påvisa kemiska markörer för motståndskraft hos enskilda träd.

Resultaten från den internationella studien, där askar från sex europeiska länder har undersökts, har publicerats i tidskriften Scientific Reports.

Askskottsjukan breder ut sig och asken klassas numera som akut hotad. I ett projekt som leds av Michelle Cleary vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, med finansiering från Skogssällskapet, ger genetiskt material och modern teknik hopp om tempoökning i räddningsaktionen – ett arbete som är en ständig kamp mot klockan.

Resultaten från forskningsprojektet ökar möjligheterna att rädda asken som skogs-, park- och stadsträd. Med hjälp av genetiskt material från askar som är motståndskraftiga mot askskottsjukan försöker forskarna skapa en frisk askpopulation som kan användas för att etablera fröplantager i framtiden.

­­­– Vi har konstaterat att det finns individer med motståndskraft i askpopulationen och har tagit några kritiska första steg som lägger grunden för kommersiell förädling och försäljning av motstånds­kraftiga askar, säger Michelle Cleary.

Den ena delen av projektet handlar om traditionell urvalsförädling. Genom att ympa på kvistar från friska träd på rotstockar av ask, och sedan plantera ut dem i fält, räknar forskarna med att på sikt få fram ett odlingsmaterial som håller för förökning av friska askar i framtida fröplantager. Ett problem är att denna traditionella form av växtförädling tar lång tid.

Ett sätt att snabba på urvalsarbetet är att istället välja ut askar med hjälp av modern teknik för kartläggning av kemiska markörer hos träden. Metoden kallas FT-IR-spektroskopi (Fourier-Transform Infrared Spectroscopy) och gör det möjligt att avgöra om ett enskilt träd är känsligt eller motståndskraftigt mot en viss sjukdom.

I den andra delen av projektet ville forskarna därför kartlägga just de kemiska mönster som skiljer askar som är motståndskraftiga mot askskottsjukan från dem som är känsliga. Michelle Cleary är förhoppningsfull när det gäller FT-IR-spektroskopi som vapen i kampen mot askskottsjukan.

– Tekniken kan användas på landskapsnivå för att hitta motståndskraftiga askar till klart lägre kostnad än vid traditionellt urval. Den öppnar också för möjligheten att utveckla avancerade instrument, till exempel en handhållen apparat som gör det möjligt att på plats analysera enskilda träds egenskaper.

Denna text bygger på ett pressmeddelande från Skogssällskapet. En längre artikel om projektet finns på Skogssällskapets webbplats.

Mer information

Michelle Cleary, forskare
Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
Sveriges lantbruksuniversitet Alnarp
michelle.cleary@slu.se, 040-41 51 81
https://www.slu.se/en/cv/michelle-cleary/

Den vetenskapliga artikeln
Caterina Villari, Arnaud Dowkiw, Rasmus Enderle, Marjan Ghasemkhani, Thomas Kirisits, Erik D. Kjær, Diana Marčiulynienė, Lea V. McKinney, Berthold Metzler, Facundo Muñoz, Lene R. Nielsen, Alfas Pliūra, Lars-Göran Stener, Vytautas Suchockas, Luis Rodriguez-Saona, Pierluigi Bonello & Michelle Cleary. Advanced spectroscopy-based phenotyping offers a potential solution to the ash dieback epidemic. Scientific Reports (2018) 8:17448. DOI:10.1038/s41598-018-35770-0
https://www.nature.com/articles/s41598-018-35770-0


Kontaktinformation
Sidansvarig: David.Stephansson@slu.se