SLU-nyhet

Den gemensamma jordbrukspolitiken ger övergödning av Östersjön

Publicerad: 13 februari 2020
Karta som visar förjande: I Sydsverige, Danmark samt delar av Polen finns de regioner där stöden ger den största ökningen av kväveöverskottet i jordbruket.

Forskare vid SLU har tillsammans med forskare från universiteten i Stockholm och Aarhus undersökt hur den gemensamma jordbrukspolitiken påverkar övergödningen av Östersjön. I två artiklar konstaterar de att de nuvarande direktstöden gör så att övergödningen är större än den hade varit utan stöd, men också att relativt enkla tekniska åtgärder i hanteringen av stallgödsel kan minska övergödningen.

Båda studierna använde en kedja av beräkningsmodeller för att undersöka hur jordbruket i länderna kring Östersjön påverkas av förändrade stöd och regler, för att sedan följa växtnäringens väg från gården, genom vattendrag, fram till dess effekter i Östersjön. I den ena studien undersöktes effekterna av de nuvarande direktstöden, som innefattar gårdsstöd, olika kopplade stöd och de obligatoriska miljöåtgärder som kallas "förgröningen". Resultaten visar att stöden bidrar till ökad övergödning, men också att effekten är relativt liten.

– Vi visste sedan tidigare att direktstöden bidrar till att hålla mark i produktion, särskilt i marginella områden. Därigenom ökar den totala mängden växtnäring som används samtidigt som intensiteten i produktionen i termer av skörd per hektar blir lägre. Det som är nytt i vår studie är att vi visar att den sammanlagda effekten är en ökad övergödning jämfört med en situation utan stöd, säger Torbjörn Jansson, utredare vid SLU och Agrifood Economics Centre, som har lett studien.

Direktstöden påverkar övergödningen genom två motverkande krafter. Å ena sidan bidrar stöden till att hålla mark i produktion, vilket ökar den totala användningen av växtnäring inom jordbruket och därigenom ett ökat läckage av näringsämnen. Å andra sidan bidrar stöden till att minska genomsnittsgivan växtnäring per hektar. Det förklaras av att stöden ökar den totala produktionen, vilket leder till att priserna på grödorna faller, vilket i sin tur leder till att den ekonomiskt optimala gödselgivan blir lägre. Ökad markanvändning innebär dessutom att produktion upprätthålls på mindre bördig mark där gödselgivan är lägre än på mark där man siktar på högre avkastning.

I Sydsverige, Danmark samt delar av Polen finns de regioner där stöden ger den största ökningen av kväveöverskottet i jordbruket.

I den andra studien undersöktes hur olika åtgärder på gårdsnivå kan användas för att minska övergödningen. Där handlade det om åtgärder för hantering, lagring och spridning av stallgödsel som syftar till att göra växtnäringen mer tillgänglig för grödorna och därigenom minska näringsförlusterna i produktionen. Om sådana åtgärder kunde genomföras i alla länder kring Östersjön så skulle halterna kväve i havsvattnet kunna minska med 1–9 procent beroende på vilket område som undersöks. Det vore en viktig förbättring i ett innanhav där 98 procent av arealen har problem med övergödning.

– Stallgödsel som sprids vid fel tidpunkt eller med vissa äldre teknologier blir inte tillgänglig för växterna när den behövs, och kan istället avgå som ammoniak eller lakas ut till vattendrag. Ofta tas mindre än hälften av kvävet i stallgödseln upp av grödan, medan resten i en eller annan form hamnar i miljön, förklarar Torbjörn.

AgriFood Economics Centre är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Syftet är att ge regering och riksdag vetenskapligt underbyggda underlag för strategiska och långsiktiga beslut.

Kontaktperson

Torbjörn Jansson, utredare
Institutionen för ekonomi, SLU/
Agrifood Economics Centre
torbjorn.jansson@slu.se, 018-671788

Läs mer

Populärvetenskapliga sammanfattningar på svenska

Övergödning i Östersjön – åtgärder som fungerar

Övergödning i Östersjön – politik som förvärrar problemen

De vetenskapliga artiklarna

Jansson, T., Andersen, H.E., Gustafsson, B.G. et al. (2019) Baltic Sea eutrophication status is not improved by the first pillar of the European Union Common Agricultural Policy. Reg Environ Change 19: 2465. https://doi.org/10.1007/s10113-019-01559-8

Jansson, T., Andersen, H.E., Hasler, B. et al. Can investments in manure technology reduce nutrient leakage to the Baltic Sea? (2019) Ambio 48: 1264. https://doi.org/10.1007/s13280-019-01251-5

Pressbild

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Karta som visar direktstödens påverkan på kväveöverskott i jordbruket (1000 t per år) i olika områden i EU-länderna kring Östersjön. Källa: Agrifood Economics Centre

Sidansvarig: anna-maria.wremp@slu.se