SLU-nyhet

Kan hundar hjälpa oss att hitta föroreningar i mark?

Publicerad: 31 mars 2020
Hund luktar på en plastlåda.

Vi har stor nytta av hundarnas utmärkta luktsinne i många sammanhang, till exempel för att hitta droger. Nu ska forskare på SLU Grimsö forskningsstation tillsammans med en rad andra aktörer undersöka om hundar kan lära sig känna igen föroreningar vid exempelvis nedlagda skogsplantskolor och kemtvättar. Förhoppningsvis kan det leda till snabbare och billigare efterbehandling av dessa förorenade platser.

Hundar kan hjälpa människor att hitta bland annat droger, sprängämnen, mögel, barkborrar och vägglöss. I det här projektet ska forskarna undersöka hundnosens potential att påvisa föroreningar. Det är känt att hundar kan känna doften av PCB, kvicksilver och oljeföroreningar men annars är hundar och förorenad mark ett relativt outforskat område.

Många förorenade ämnen

Sverige har idag cirka 80 000 identifierade områden som är, eller misstänks vara, förorenade med miljögifter. Många av områdena är så förorenade att de kan skada miljön eller vår hälsa. Nedlagda skogsplantskolor och kemtvättar är två exempel på verksamheter som lämnat föroreningar efter sig. Trädplantorna besprutades med DDT-preparat mot insektsangrepp. På kemtvättarna användes klorerade lösningsmedel och marken är ofta förorenad med tri-/perkloretylen.

- Vi har valt att fokusera på dessa ämnen i samråd med myndigheter och företag som jobbar med marksanering säger Jens Frank, projektledare och forskare på SLU.

Tränar hundarna att hitta DDT

Till en början testar de hundarna i laboratoriemiljö. Försöket går ut på att träna hundarna att hitta ett förorenat jordprov bland många andra jordprover. Testet ska också ge svar på hur låga koncentrationer hundarna kan detektera.

- DDT är den svåraste substans jag har försökt få hundar att söka efter. Vid det första testet behövdes 40 repetitioner innan hundarna kunde indikera rätt prov. Därefter har hundarna hittat rätt prov i 100 procent av fallen, utan falskmarkeringar. Men det är en svår doft och hundarna måste vara mycket fokuserade för att inte missa den. När vi tränar hundar att söka efter andra dofter som sprängmedel narkotika eller olika typer av spår och spårtecken från vilda djur räcker det med 3-4 repetitioner innan hundarna tar det, säger Jens Frank.

Fortsätter med fälttester

Under våren kommer Jens Frank och hans kollegor att fortsätta med fälttester på DDT vid nedlagda skogsplantskolor. Tanken är att de ska hitta områden med ”hotspots”, det vill säga. ansamlingar av föroreningen på en begränsad yta. 

- Vi hoppas att hundar kan bidra till ökad saneringstakt till en acceptabel kostnad. Om försöken faller väl ut kan metoden i fortsättningen användas på ytterligare föroreningar som kan upptäckas av hundar, säger Jens Frank.

Kan öka saneringstakten

Användningen av hundar blir därmed ett komplement till befintliga metoder för provtagning/analys med stor inneboende potential att öka saneringstakten.  

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) genomför studien i nära samarbete med en referensgrupp bestående av representanter som på olika sätt är verksamma inom marksanering.

Se Sjaak söka efter DDT

Ett av proverna i karusellen är färorenat med 2,2 mikrogram DDT. Så här går det till när hunden Sjaak tränas.

Fakta:

I samarbete med

Sveriges Geologiska undersökning (SGU), Tyréns AB, Golder Associates AB, Sveaskog, Naturvårdsverket, Norrtorp Kumla Miljöstiftelse, Ragnar Sellbergs Stiftelse, Scandinavian Working Dog Institute (SWDI), Kummel Consulting AB.

Finansiering

Forskningsfinansiering inom Tuffo  (Teknikutveckling och forskning inom förorenade områden) 


Kontaktinformation

Jens Frank, forskare
SLU Viltskadecenter, Institutionen för ekologi
jens.frank@slu.se, 0581-69 73 23