SLU-nyhet

Entreprenörer påverkas av Jantelagen – är det en skam att misslyckas?

Publicerad: 05 mars 2020
Vallmo i vetefält

Den gamla Jantelagen lever och är en av orsakerna till det svenska lantbrukets låga grad av innovation och entreprenörskap, det visar ny forskning från SLU Alnarp. Och den entreprenör som sticker ut hakan men misslyckas står helt ensam, utan stöd från vare sig myndigheter eller branschens organisationer. Risken finns att samhällets stora ekonomiska satsningar på innovation och entreprenörskap därför blir verkningslösa.

Den norske författaren Aksel Sandemose formulerade på 30-talet den så kallade Jantelagen, lagen om att inte sticka ut och inte tro att man är något. Ett begrepp som finns i många delar av världen, i engelskspråkiga områden under namnet Tall Poppy Syndrome.

-För att testa om Jantelagen fortfarande existerar så gjorde vi ett experiment på lantmästarprogrammet på SLU Alnarp, berättar Jozefine Nybom, forskarstuderande vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi på SLU.

Janteindex

123 lantmästarstudenter, varav många kommer att gå ut i yrkeslivet i en rådgivande roll, testades på vilken typ av råd de skulle ge en lantbrukare som stod inför att lansera en ny, innovativ produkt.

En tredjedel av gruppen fick informationen att lantbrukarens företag gått dåligt i många år, en annan tredjedel fick informationen att företaget gått bra i många år och den sista tredjedelen fick som kontrollgrupp ingen information alls om den ekonomiska situationen. Samtidigt skapades ett index för studenterna, som visade hur mycket av Jante de hade i sin personlighet.

Forskarna trodde att den ekonomiska informationen skulle påverka studenternas råd, men det var i stället deras personliga index som påverkade rådgivningen. Det visade sig att ju mer Jante de var, desto mindre troligt blev det att de gav råd om att fortsätta med entreprenöriell verksamhet som diversifiering, innovation eller att utveckla nya produkter.

Låg grad av entreprenörskap

- Samhällets lösning på lantbrukets problem är att företagarna måste bli mer entreprenörer och mer innovativa. Det ser vi i till exempel Livsmedelsstrategin och Konkurrensutredningen och varje år läggs stora summor på detta genom EU:s landsbygdsstöd. Men ändå ser vi att lantbrukets företag är mindre entreprenöriella än företag av samma storlek i andra branscher. Varför är det så? undrar Erik Hunter, universitetslektor på institutionen.

En förklaring är att den låga graden av entreprenörskap i lantbruket handlar om att det inte är accepterat att göra något annorlunda, som sticker ut i mängden.

Riskabelt misslyckande

Samma forskargrupp har även studerat misslyckande inom lantbruket. Eftersom samhället, såväl regering som akademi, uppmuntrar entreprenörskap och innovation ger sig många företagare in i olika projekt. En del av tvingande ekonomisk verklighet, andra med ett genuint intresse och talang för entreprenörskap.

-Entreprenörskap och innovation är väldigt riskabelt och för det mesta så misslyckas nya projekt, berättar Per Hansson, forskarstuderande vid Jönköping International Business School och även verksamhetsledare för SLU Kompetenscentrum företagsledning på SLU Alnarp.

Istället för att resa sig och gå vidare som en bättre entreprenör, stärkt av ny kunskap, så drabbas den som möter svårigheter och misslyckande istället ofta av skam, depression och ohälsa. Stigmat av att ha misslyckats hänger kvar och kan hämma återhämtning och viljan att försöka igen.

Lämnas ensamma

I intervjuer med 25 lantbrukare har återhämtning och förmåga att hantera ett misslyckande kartlagts, även vilket stöd som finns att hämta under och efter ett misslyckande,

-Det vi upptäckte var att det överhuvudtaget inte finns någon funktion i samhället som hjälper och stöttar den här gruppen av företagare. Istället ser vi hur de lämnas ensamma, omedvetna och osäkra över var de kan hitta hjälp, säger Per Hansson.

Situationen hämmar de tidiga åtgärderna för att förhindra misslyckanden och det värdefulla lärande som finns i att försöka, misslyckas men komma tillbaka och försöka igen. 

Större ansvar

Forskarna anser att samhällets styrande institutioner borde ta ett större ansvar för att hjälpa entreprenörer som misslyckats, för att ta tillvara deras kunskap och för att de ska komma tillbaka efter ett misslyckande.

- Om man misslyckas så är samhället dömande och den som misslyckats står ensam. Samtidigt uppmuntras och stöttas entreprenörskap och innovation. Vi hoppas vår forskning kan skapa diskussion på högre nivå och att rådgivare, lärare och andra vågar hantera ett känsligt ämne, säger Per Hansson.

Fakta:

Erik Hunter, Per Hansson och Jozefine Nybom är verksamma vid institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi på SLU Alnarp.
Forskningen om Jantelagen inverkan på entreprenörskap inom lantbruket och om effekten av misslyckande har finansierats av Kampradstiftelsen. 

Artiklar

• Farmers that engage in entrepreneurship for the “wrong” reason and the moderating role of cultural intolerance (otherwise known as Jante or the Tall Poppy Syndrome). Artikeln publiceras inom kort. Abstract.

• Farmers’ coping with entrepreneurial failure—insights for learning, recovery and policy intervention. Artikeln publiceras inom kort.

• Artikel ur Land Lantbruk 200430

Sidansvarig: marianne.persson@slu.se