SLU-nyhet

Nya kartor visar fiskarnas viktigaste uppväxtmiljöer – effektivt verktyg för bevarande och naturvård

Publicerad: 11 oktober 2021
Undervattenbild av abborre

En ung torsk på Västkusten trivs i en ålgräsäng eller bland stenar och tång, Östersjökustens unga abborrar i nate- och tångskogar i grunda vikar. Under sin uppväxt är fisk ofta beroende av specifika miljöbetingelser och de blir därmed också starkt knutna till vissa typer av livsmiljöer. Tillgången på en viss typ av livsmiljö kan alltså vara avgörande för hur mycket fisk som produceras i ett område. Men var finns de här viktiga kustmiljöerna? SLU Aqua har tagit fram heltäckande och högupplösta kartor över uppväxtområden för ett 20-tal fiskarter på både västkusten och ostkusten.

Kartor som visar utbredningen av olika arter och olika naturtyper är viktiga underlag för naturvården och vid förvaltning av naturens resurser. För kust- och havsområden råder det dock brist på sådana kartor, inte minst när det gäller fisk.

- Eftersom fisk är så beroende av vissa typer av uppväxtmiljöer så är det viktigt att vi också är rädda om just de habitaten. Men för att kunna bevara dem så måste vi ju veta var det finns. Våra kartor blir ett viktigt verktyg i detta bevarandearbete och är efterfrågade av både fiskförvaltare, naturvårdare och havsplanerare, säger Mårten Erlandsson, miljöanalytiker vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).   

Områden utsatta för mänsklig påverkan

Kartorna visar att grunda områden vid kusten utgör viktiga uppväxtmiljöer för många av våra vanligaste och kommersiellt viktigaste fiskarter. På västkusten har bland annat ett flertal arter av torsk-, platt- och läppfiskar ingått i kartläggningen, och även rödlistade arter som torsk och ål. På ostkusten har exempelvis abborre, gädda, gös, strömming och ett flertal karpfiskar kartlagts.

- Många arter har sina viktigaste uppväxtmiljöer i områden som är starkt påverkade av mänskliga aktiviteter, som båttrafik, muddringar och byggnation av bryggor. Våra nya och heltäckande kartor gör det möjligt att skydda fiskens viktiga livsmiljöer på ett effektivare sätt än tidigare, säger Ronny Fredriksson, miljöanalytiker vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).  

Karta över Stockholms skärgård
Uppväxtområden för abborre i Stockholms skärgård. Abborren nyttjar grunda, vågskyddade områden med mycket vegetation. Dessa känsliga miljöer påverkas negativt av både båttrafik, byggnation och övergödning.
Karta över Göteborgs skärgård
Uppväxtområden för torsk i Göteborgs skärgård. Torsken nyttjar grunda bottnar med komplex struktur, gärna med vegetation som exempelvis ålgräs. Dessa känsliga miljöer påverkas negativt av både båttrafik, byggnation och övergödning.

Heltäckande utbredningskartor utifrån provfiskedata

Kartorna bygger på provfisken som utförts med småryssjor på västkusten och med små undervattensdetonationer på ostkusten. Vid provfiskena har också ett antal miljövariabler samlats in, och relationen mellan dessa variabler och förekomsten av fisk har därefter beskrivits med hjälp av statistiska samband.

Genom att kombinera dessa statistiska samband med befintliga kartor över olika miljövariabler har man därefter skapat kartor som visar lämpliga uppväxtmiljöer för de olika fiskarterna. För att öka säkerheten i kartläggningen har resultat från ett flertal olika statistiska metoder kombinerats.

Kartläggningsarbetet ingår i Havs- och vattenmyndighetens projekt Nationell marin kartering, som har som mål att ta fram heltäckande kartor över bentiska habitat (havsbottnens livsmiljöer) i Sveriges kust- och havsområden.

De nya fiskhabitatkartorna finns tillgängliga för myndigheter och andra som har användning för dem via Havs- och vattenmyndigheten. Kartorna kommer att förfinas i takt med att dataunderlagen gällande fiskförekomster och kartor över miljöfaktorer förbättras.

I dessa två rapporter beskrivs de nya fiskkartorna och hur de är framtagna:

Kartering av uppväxtområden för fisk i grunda områden i Östersjön

Kartering av uppväxtområden för fisk och större kräftdjur i grunda områden i Västerhavet

Om du vill veta mer om kartläggningsarbetet, kontakta

För frågor om västkustrapporten: Ronny Fredriksson, miljöanalytiker, SLU Aqua, ronny.fredriksson@slu.se

För frågor om ostkustrapporten: Mårten Erlandsson, miljöanalytiker, SLU Aqua, marten.erlandsson@slu.se

Projektledare, Ulf Bergström, forskare, SLU Aqua, ulf.bergstrom@slu.se


Kontaktinformation

Ronny Fredriksson, miljöanalytiker
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
ronny.fredriksson@slu.se, 010-478 41 70

Mårten Erlandsson, miljöanalytiker
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
marten.erlandsson@slu.se, 010-478 41 71

Ulf Bergström, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Kustlaboratoriet, SLU
ulf.bergstrom@slu.se, 010-478 41 17