SLU-nyhet

Kunskapsintensiv forskarvecka på SLU:s fartyg R/V Svea

Publicerad: 03 november 2021
Bilder från forskarvecka på SLU:s forskningsfartyg R/V Svea.

Hur skiktar sig vattenmassan, hur påverkar fartygstrafik den naturliga hydrografin och hur påverkar trålning bottendjur och omsättning av näringsämnen? Den 24–30 oktober var det forskarvecka på R/V Svea. Tre forskningsteam från sex lärosäten har samsats ombord under en innehållsrik expedition som pågått dygnet runt och där fartygets toppmoderna utrustning nyttjats maximalt.

Se bilder nedan.

Forskarveckan i Kattegatt är den första i sitt slag, men SLU:s fartygsenhet hoppas att konceptet får en fortsättning.

– Vi har haft en kanonbra vecka präglad av fint samarbete såväl mellan forskarsteamen som med besättning. Vi på fartygsenheten känner verkligen att vi har uppnått syftet med vår forskarvecka; att visa hur vi kan samordna projekt mellan lärosäten och effektivt genomföra expeditioner. Vi har gett flera forskare möjlighet att komma ut på Svea och ta del av de resurser fartyget kan erbjuda, säger Mattias Sköld som har varit expeditionsledare och är forskningssamordnare vid Fartygsenheten på SLU.

Tre forskningsprojekt med deltagare från Stockholms och Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, University of New Hampshire USA, SMHI och SLU deltog på denna första forskarvecka ombord på R/V Svea. Expeditionen har pågått dygnet runt i östra Kattegatt med två arbetslag i tolvtimmars pass.

– Projekten har tilldelats möjligheter att delta baserat på vetenskapliga meriter, genomförbarhet och möjligheter till samordning mellan projekten. I förlängningen hoppas vi på att finansieringen av fartygstid kan säkerställas så att vi kan göra regelbundna utlysningar av sådana här expeditioner, säger Mattias Sköld.

Sveas högupplösta ekolod – för bättre koll på skiftningar i vattenmassan

Forskarlaget "Kattegat Sea Laboratory Acoustic Team" har främst arbetat med de toppmoderna ekoloden Svea är utrustat med på sina två sänkkölar. Målsättningen med projektet är bättre kunna beskriva och modellera skiktningar i vattenmassan. Detta görs genom att mycket noggrant mäta täthet, ljudhastighet och andra variabler med fartygets CTD-rosett1 och frifallande CTD (s.k. MVP2) och jämföra med data som samlas in med de högupplösta bredbands- och flerstråliga ekoloden. Att kunna beskriva skiktningar är av stor betydelse för att kunna modellera och förstå vattentransport och utbyten av näringsämnen, kol, värme och syrgas för havsområden som Kattegatt och Östersjön.

Fartygstrafiken vid Fladen studeras med avancerade mätriggar

Forskarlaget i projektet ”Ship wake” har studerat hur turbulens från fartygs kölvatten påverkar spridning av föroreningar och den naturliga hydrografin i ett vattenområde med mycket fartygstrafik. I början av veckan sattes två undervattensriggar försedda med strömmätare (ADCP), autonoma bredbandsekolod samt salt- och temperatursensorer ut på botten i en trafikzon för större fartyg väst om utsjöbanken Fladen. Instrumenten har kontinuerligt samlat in data under nästan fyra dygn. Under denna period genomfördes också kontrollerade överfarter med R/V Svea, då även Sveas ekolod och strömmätare användes.

Ett antal CTD-profiler har också gjorts i närheten av instrumenten för att kunna mäta skiktningen i vattnet. För att jämföra förhållandena i farleden med det omkringliggande vattnet så har det automatiska s.k. Ferry Box-systemet3 på R/V Svea använts under hela expeditionen och kontinuerligt mätt salthalt, temperatur och syrekoncentration. Vattenprover och sedimentprover har också tagits i farleden för att mäta koncentrationen av föroreningar associerade med sjöfart, vilka kan användas för att uppskatta bidraget och spridningen av föroreningar från farleder.

Fiskets effekter på djurliv och näringsomsättning

Ett av forskarlagen studerade hur fiske med bottentrål i Kattegatt påverkar havsbottens biologiska, kemiska och fysiska egenskaper. Dessa påverkar funktioner i ekosystemet som livsmiljön för marint liv, samt lagring och omsättning av kol- och näringsämnen mellan sediment och vatten. Prover samlades in med hjälp av bottenhuggare och kärnprovtagare i områden som trålas med olika intensitet, inklusive det otrålade referensområdet naturreservatet skånska Kattegatt. En kylbehållare på akterdäck användes som ett litet laboratorium där näringsflöden och djuraktivitet mättes i sedimentkärnorna som tagits upp. I fartygets laboratorium gjordes också precisionsmätningar av syrepenetration i sedimentet.

Noter

1. https://en.wikipedia.org/wiki/Rosette_sampler

2. https://amloceanographic.com/moving-vessel-profiler/

3. https://www.ferrybox.com/about/principle/index.php.en?print

 

Bilder från forskarvecka på SLU:s forskningsfartyg R/V Svea.Teamet i projekt ”Ship wake” gläds åt bärgningen av sina instrument som stått på havsbotten fyra dygn och samlat data från trafikzonen väst om Fladen. Foto: Mattias Sköld.

Bilder från forskarvecka på SLU:s forskningsfartyg R/V Svea.Foto: Mattias Sköld.

Bilder från forskarvecka på SLU:s forskningsfartyg R/V Svea.Deltagarna på Forskarveckan 2021. Foto: Mats Wallin.

Bilder från forskarvecka på SLU:s forskningsfartyg R/V Svea.”Kattegat Sea Laboratory Acoustic Team”: Tom Weber, University of New Hampshire, USA (UNH), Christian Stranne, Stockholms Universitet (SU), Michael Smith, UNH, Elizabeth Weidner, UNH och Julia Muchowski, SU, framför pågående mätningar med alla svängarna på bredbandsekolodet EK80. Foto: Mattias Sköld.

Bilder från forskarvecka på SLU:s forskningsfartyg R/V Svea.Profiler i öst–västlig riktning över Kattegatt. Övre panelen visar ekolodsdata från ekolodssvängaren för 120 kHz, i mitten temperatur och nederst salinitet från mätningar med MVP (en frifallande CTD som hänger i aktern på R/V Svea). Grafik: Elizabeth Weidner.

Bilder från forskarvecka på SLU:s forskningsfartyg R/V Svea.Mätningar och vattenprovtagning gjordes med hög upplösning med CTD-rosetten. Foto: Mattias Sköld.

Bilder från forskarvecka på SLU:s forskningsfartyg R/V Svea.”Shipwake teamet”: Christian Stranne, Stockholms Universitet (SU), Bengt Liljebladh, Göteborgs Universitet, Julia Muchowski, SU och Amanda Nylund, Chalmers tekniska Högskola. Foto: Mats Wallin

Bilder från forskarvecka på SLU:s forskningsfartyg R/V Svea.Teamet ”Fiskets effekter på djurliv och näringsomsättning” Mattias Sköld, SLU, Claudia Morys Stockholms Universitet, SU, Clare Bradshaw, SU, Serena Albert, SU och Adele Maciute, Göteborgs Universitet vid provtagningsstället för sedimentproppar. Foto: Mats Wallin.

Bilder från forskarvecka på SLU:s forskningsfartyg R/V Svea.I ett temperaturlaboratoriet på akterdäck gjordes inkuberingsexperiment av sedimentprover från områden med olika intensitet av bottentrålning. Foto: Mattias Sköld.

Bilder från forskarvecka på SLU:s forskningsfartyg R/V Svea.Nattskiftet börjar snart, lika glada för det. Foto: Mattias Sköld.

Bilder från forskarvecka på SLU:s forskningsfartyg R/V Svea.Arctica islandica – Islandsmusslan Hafrún från just Island (född 1499) avled efter att ha lagts in i sprit 507 år gammal. Det är rekord för världens äldsta icke-kolonibildande djur. Dessa ungdomar (50+) släppte vi dock tillbaks i Kattegatt på sin lerbotten på 35 meters djup. Foto: Mattias Sköld.

Läs mer om R/V Svea och möjligheten att chartra henne

Läs mer om R/V Svea på fartygets webbplats. Här kan du följa var hon befinner sig och läsa om utrustning och förmågor. Du kan också se vilka veckor hon är ledig och kostnader för att chartra henne.