SLU-nyhet

Mer vilt orsakar problem i städerna

Publicerad: 26 augusti 2021
Svartvita gäss i stadsmiljö.

Många viltarter ökar i städerna och urbana livsmiljöer är viktiga för många arter. Men samtidigt som koltrastar och igelkottar är uppskattade inslag i staden kan vildsvin, gäss och kaniner ställa till med problem. En ny SLU-rapport sätter fokus på den kommunala viltförvaltningen, och visar att upplevda problem orsakade av vilt ökar. Det gäller framför allt i större städer, och ökningen är störst för vildsvin.

Många viltarter anpassar sig väl till människoskapade miljöer och drar på så vis nytta av människan. Till exempel utnyttjar många fåglar trädgårdar och parker om de sköts på rätt sätt. Fåglarna berikar samtidigt vår vardag med sin sång och här har människor och djur ömsesidig glädje av varandra.

Ibland blir det dock problem när djur drar nytta av miljöer vi skapat. En gödslad och välklippt gräsmatta inbjuder inte bara till fotboll och picknick, utan innebär samtidigt dukat bord för gäss som inte bara betar utan även bajsar ned. Andra exempel är hur rådjur betar tulpaner, kaniner gräver i vallar och måsfåglar skyddar sina bon genom att attackera promenerande människor. Precis som på landsbygden är det markägaren som ansvarar för viltförvaltningen, och i urbana miljöer är det därmed i stor utsträckning kommunernas ansvar.

Planering kan förebygga problem

I en ny rapport om kommunal viltförvaltning har forskare Fredrik Widemo sett att viltrelaterade problem som rapporteras in ökar för de flesta vilda djuren och att ökningen är störst för vildsvin.

– Ofta är det möjligt att minska problem som vilt orsakar genom smart planering. Problem med nedbajsade bilar i kanten av en park kan exempelvis lösas enklare genom att flytta parkeringsrutor än genom att såga ned träd eller försöka skjuta bort tusentals kajor. Men det är inte lika lätt att planera bort kaniner ur trädgårdar, vildsvin från parker eller grävlingar från husgrunder, säger Fredrik Widemo, viltforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Rapporten visar att kommunerna hanterar problem orsakade av vilt på olika sätt. Många kommuner har viltförvaltare, även kallade kommunjägare”, anlitade, men långt ifrån alla. Vilken typ av uppgifter viltförvaltarna utför varierar; allt från att enbart avliva skadade djur till att avliva grävlingar i husgrunder eller att bedriva regelrätt jakt på arter som vildsvin, kajor och kaniner. Det är dock få kommuner som upprättat några planer för viltförvaltningen.

– På landsbygden minskar vi problem som vilt orsakar för oss människor genom olika åtgärder, inklusive att reglera viltstammarnas storlek genom jakt. Även i städer är det viktigt att fundera igenom vilka mål vi har och hur de kan nås. Kommunala viltförvaltningsplaner kan ge ökad effektivitet och acceptans både för vilt och för olika förvaltningsåtgärder, säger Fredrik Widemo.

Sidansvarig: susanna.bergstrom@slu.se