SLU-nyhet

SLU-forskare undersöker djurs betydelse för spridning av Covid-19

Publicerad: 14 januari 2022
Skogssork i snö.

Kan vilda djur och husdjur ha en betydelse för att Covid-19 sprids och muterar? För att svara på den frågan behövs mer kunskap om ekologin kring Covid-19. Nu startar forskare från SLU och Umeå universitet ett pilotprojekt där de ska provta smådäggdjur och katter.

Under Coronapandemin har fokus varit på människors hälsa. Det är helt rätt, men för att förebygga framtida utbrott behövs mer kunskap om hur viruset cirkulerar bland djur. Det menar en forskargrupp vid Sveriges lantbruksuniversitet som tillsammans med Umeå universitet nu startar ett projekt där smådäggdjur och katter ska provtas för SARS-CoV-2, viruset som orsakar Covid-19.

– Vad kommer hända med viruset i framtiden? Var kommer det gömma sig och när kommer det dyka upp igen? Det är kunskap vi behöver. I dag finns farhågor om att cirkulation av viruset bland djur ökar risken för mutationer, i det här projektet studerar vi denna risk, säger Frauke Ecke, docent i landskapsekologi vid SLU som leder projektet.

Överföring mellan djur och människa

Inom vetenskapen finns ett väletablerat begrepp: back and forth transmission. Att viruset överförs fram och tillbaka mellan djur och människa. Farhågan är att viruset går från människa till djur, cirkulerar bland djur och sedan slår tillbaka mot människor i en annan skepnad.

– Den stora frågan som vi söker svar på är; kommer SARS-CoV-2 viruset cirkulera bland djur när pandemin är över och sedan leda till nya utbrott orsakade av nya virusvarianter? säger Frauke Ecke.

– För att lära oss mer måste vi veta vilka djur som är mottagliga för infektion. Att vara mottaglig är dock inte samma sak som att bidra till spridningen av viruset. Vi måste också veta vilka djur som är potentiella värddjur för viruset och sedan identifiera kontaktytor; har dessa värddjur kontakt med människor och/eller andra djur? säger Frauke Ecke.

 

Många gnagare just nu

Just nu befinner sig delar av landet i en gnagartopp, främst i norra Sverige varierar antalet sorkar kraftigt från år till år i så kallade sorkcykler med beståndstoppar vart tredje eller fjärde år. De år med många sorkar och andra smådäggdjur är det också många människor som får besök av dessa djur i sina bostäder och uthus. Det är därför viktigt för forskarna att agera just nu för att kunna få in så många djur att provta som möjligt.

I projektet hoppas forskarna få svar på om smådäggdjur som letar sig inomhus kan smittas i hushåll med Covid-19. Kan de sedan sprida viruset till sina artkompisar – eller även till andra arter? Kan de sprida viruset till nya hushåll som de besöker? Allt detta är helt obesvarade frågor som det är viktigt att få svar på, menar Frauke Ecke.

Smågnagare och katter ska provtas

För att få tag på smågnagare att provta så vittjar forskarteamet kontinuerligt pärluggleholkar på bytesdjur. Fler uggleholkar har också satts upp, även mer stadsnära än i tidigare övervakning.

– Pärlugglor fångar sina byten och lagrar dem sedan i holken. Genom att provta deras bytesförråd kan vi se vilka smittämnen bytena bär på, säger Frauke Ecke.

Forskarna har även engagerat kollegor, vänner och bekanta för att få in djur att provta. De kommer också att provta katter för att se om de bär på viruset.

 

Porträttbild av Frauke Ecke.

Frauke Ecke.
(Klicka för högupplöst bild.)
Foto: Susanna Bergström, SLU

Fakta:

Viruset SARS-CoV-2 har hittills hittats hos:

Kattdjur (tiger, lejon, katter, snöleopard, puma), hundar, tamiller, mink (vild och farm) och gorilla. Även vildkanin och klövvilt – men inte i husmus och brunråtta. Att varken husmus eller brunråtta verka bära på viruset är goda nyheter. Samtidigt finns det andra gnagare som t.ex. skogssork och nära släktingar till de svenska skogsmusarterna som kan bära och/eller sprida viruset. Både skogssork och skogsmössen kommer i kontakt med människor när gnagarna letar sig inomhus. Finns det då spridningsrisk? Det vill forskarna ta reda på.