Forskare vid SLU ska tillsammans med Skogsstyrelsen, SCA och Skogforsk ta fram exempel som gör det lättare att uppfylla målbilderna för kantzoner mot sjöar och vattendrag. I dagsläget är det svårt att avgöra om målen nås.
Skogssektorns gemensamma målbilder för god miljöhänsyn är med avsikt inte specificerade.
– Eftersom målbilderna inte är mätbara går det inte heller att följa upp om de uppfylls, säger Lenka Kuglerová, universitetslektor vid SLU som fått medel från Formas för att konkretisera målbilderna för kantzoner på vattendrag.
Sex viktiga funktioner
Syftet med målbilderna för kantzoner mot sjöar och vattendrag är att uppnå sex viktiga ekologiska funktioner:
– Vi vet att smala kantzoner med framförallt gran inte upprätthåller ekosystemfunktioner på optimal nivå vilket leder till minskad artvariation och sämre vattenkvalitet. Träd i sådana zoner riskerar lättare att blåsa omkull vilket ger mer död ved men samtidigt sämre beskuggning och minskad tillförsel av föda. Dessutom ökar risken för erosion från rotvältor, säger Lenka Kuglerová.
Hur mycket skugga och död ved krävs?
På ett antal demonstrationsytor som antingen gallras eller slutavverkas ska Lenka Kuglerová och hennes kolleger mäta ekosystemfunktionerna i strandzonen och ta fram exempel på hur målen lättare kan nås och följas upp.
– Det kan till exempel handla om hur stor andel av ett vattendrag som behöver vara skuggat, hur mycket död ved som behövs och vilken mängd lövträd som krävs i strandzonen. Och hur mycket extra skog som behöver sparas vid utströmningsområden, säger Lenka Kuglerová. Dessutom vill vi anpassa exemplen till olika delar av landet. I Västsverige där det blåser extra mycket krävs exempelvis bredare eller kanske tätare kantzoner.
En bredare kantzon, upp till 10 meter bred är bättre, men här är den enskiktad och dominerad av gamla granar, vilket medför att den erbjuder begränsat med ekologiska funktioner.
1/1
Värdefullt samarbete
Elisabet Andersson är ekolog och Skogsstyrelsens representant i projektet. Hon betonar hur värdefullt det är med tillämpad forskning där myndighet och akademi arbetar tillsammans.
– Vi har möjlighet att ge inspel och synpunkter både om utformningen av projektet och under tiden. Och vi kan snabbare ta rätt på bra resultat som kommer markägarna till del. Kedjan blir kortare när vi samarbetar på det här sättet.
– Dessutom är det en stor fördel att ha ett skogsbolag med. Det gör att vi får direkt kontakt med praktikerna i skogen och kan testa av idéer och diskutera ihop oss om vad som fungerar och inte, säger Elisabet Andersson.
Stort behov av mer kunskap
Skogsbolaget SCA är markvärd för projektet, det vill säga att bolaget ställer upp med mark där forskningen bedrivs. Andreas Renöfält är ekolog och skoglig specialist på SCA.
– SCA är generellt positivt till all skoglig forskning. För hänsyn till natur- och miljövärden finns det ett särskilt stort behov av mer kunskap för att denna ska bli så funktionell och kostnadseffektiv som möjligt. Vi investerar årligen stora summor i naturhänsyn vid avverkning. Merparten av den areal som lämnas som hänsynsytor vid slutavverkning utgörs av någon slags kantzon, vilket gör detta projekt särskilt intressant.
Är det ett problem att målbilderna för kantzoner vid sjöar och vattendrag är för oprecisa?
– Skogssektorns målbilder är inte tänkta att fungera som instruktioner utan vi har egna rutiner som riktar sig till både planerare och maskinförare. Genom att följa dessa rutiner är tanken att målbilderna ska nås.
– Om själva syftet med målbilderna inte uppfylls kan det bero på flera olika orsaker. Antingen är målbilderna i sig inte tillräckliga eller så är våra rutiner eller dess tillämpning otillräcklig. Vi jobbar en hel del med olika uppföljningar i syfte att ge direkt feed-back till planerare och maskinlag och för att se om våra rutiner ger det resultat vi vill. När många faktorer spelar in för ett lyckat resultat är det dock en utmaning att analysera de data vi får fram via dessa uppföljningar. Det är inte alltid helt lätt att veta hur man når förbättring. Förhoppningsvis kan denna forskning bidra med en pusselbit.
Vad hoppas ni få ut av er medverkan?
– Förhoppningen är att vår medverkan bidrar till ökad kunskap som kommer hela skogsbruket till del. Även om vi inte får ut något konkret som vi direkt kan använda i vårt förbättringsarbete lär vi oss säkerligen nånting på vägen.
Text: Hans Hellberg