Pigghaj och taggmakrill i ett tidigare okänt förhållande

Utifrån videoobservationerna har det inte varit möjligt att avgöra karaktären för detta något oförväntade förhållande, taggmakrill anses ju normalt vara ett byte för pigghaj.

- Eventuellt kan taggmakrillen dra nytta av hajen genom att den får skydd från andra predatorer eller tillgång till föda i form av rester från hajens måltider. Varför pigghajen inte äter upp den lilla taggmakrillen är däremot svårare att förklara, säger Mikael Ovegård, miljöanalytiker vid institutionen för akvatiska resurser på SLU (SLU Aqua).

Resultatet från studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskiften Environmental Biology of Fishes, visar att stereo-videokamerasystem inte bara är en skonsam metod för övervakning av fisksamhällen.

- Vår upptäckt visar att metoden också kan bidra med tidigare okänd kunskap om beteenden och relationer mellan olika arter. Kunskap som i förlängningen kan vara avgörande för förvaltningen av dessa arter, säger Mikael Ovegård.

Inventeringen av utsjöbankarna i Kattegatt ingår i projekt där SLU följer upp och utvärderar fiskeregleringar i marina skyddade områden på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. I det arbetet ingår inventeringar av stor rovfisk med så kallad stereo-BRUV (baited remote underwater stereo-video systems). Kameraövervakning är en skonsam metodik, som både är icke-störande, icke-skadlig och icke-dödlig.

- Tack vare kameratekniken så kan vi inventera fiskarter som är svåra att fånga i fiskeredskap. Och vi kan övervaka fisk i miljöer där man inte kan, får eller vill bedriva provfisken, som till exempel i fiskefredade områden med svaga och hotade fiskbestånd, eller i anslutning till rev, rasbranter och känsliga bottenhabitat, säger Mikael Ovegård.

Läs den vetenskapliga artikeln “Previously undocumented relationship between spiny dogfish Squalus acanthias and juvenile Atlantic horse mackerel Trachurus trachurus revealed by stereo‑BRUV”

Se filmklippet där den lilla taggmakrillen följer pigghajen på Facebooksidan SLU Natur