SLU-nyhet

Donation till forskning om smärta hos sporthästar

Publicerad: 29 april 2022
Hästkapplöpning Tampa Bay

Hästar visar ofta inte om de är sjuka eller har ont. För hästens ägare kan det därför vara svårt att upptäcka om djuret mår dåligt, och när det väl upptäcks kan det vara för sent att åtgärda. Svenska Djurskyddsföreningen bidrar nu med 1,8 miljoner kronor till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för forskning för att på ett tidigt stadie upptäcka sjukdom och smärta hos häst.

Det ligger i hästars natur att undvika att visa tecken på att de har ont eller är sjuka, vilket ofta gör att sjukdomsförlopp är långt gångna, och irreversibla skador redan har uppstått när de väl upptäcks. Vid akuta smärta, som vid kolik eller plötslig och grav hälta, är det lätt att se att något är fel, men vid kronisk och låggradig värk blir det betydligt svårare att se när våra hästar har ont. Ett sådant fall är Osteoartrit även kallat artros, som är en av de vanligaste orsakerna till ledsmärta och hälta hos häst. Sjukdomen drabbar lederna och har ett långsamt förlopp med en gradvis försämring som till slut kan leda till ledsvikt.

Biomarkörer för tidig upptäckt av sjukdom och smärta

Vid misstanke om att hästen är skadad eller sjuk finns kan man undersöka det exempelvis genom hältutredningar och mätning av hjärtfrekvens och kortisolnivåer i blodet. Ett värdefullt komplement till dessa metoder, för att kunna ställa diagnos innan hästen visar kliniska symptom, är att arbeta med biomarkörer, vilket man gjort för sjukdomen artros. En biomarkör fungerar som en indikator och kan analyseras fram i blod, saliv, ledvätska eller andra kroppsvätskor.

I ett forskningsprojekt som nu får stöd ifrån Svenska Djurskyddsföreningen kommer forskarna även arbeta med biomarkörer som signalerar för smärta hos hästen. Hos människor med artros vet man att signalsubstansen Nerve Growth Factor (NGF), som reglerar flera olika processer i nervsystemet, ökar i leder som drabbats av kronisk inflammation och att ökningen verkar vara sammankopplad med graden av smärta och sjukdomsstadium.

I studien kommer forskarna att bedöma effekten av akut och kronisk hälta (smärta) på koncentrationen av NGF i saliven hos hästarna och undersöka hur dygnsrytm, ålder, kön, utfodring, samt träning påverkar halten NGF. Utöver det kommer böjprov, ledanestesier och objektiv rörelsemätning att används för att bedöma hältgrad och smärtgrad hos hästarna.

Proverna kommer att tas på 100 galopphästar under ett år då träningsintensiteten ökas successivt. Tidigare forskning visar att ca 10 % av dessa kommer att utveckla en ledfraktur på grund av inflammation och underliggande benskleros, det vill säga artros.

Målet med studien är att göra det möjligt att på ett tidigare stadium ge behandling för att förhindra eller bota långvarig smärta. Projektgruppen består av forskare från både SLU, Sahlgrenska sjukhuset och Chalmers tekniska högskola.


Kontaktinformation

Eva Skiöldebrand
Professor vid institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (BVF); enheten för patologi

Telefon: +4618672172, +46706322135
E-post: eva.skioldebrand@slu.se

Stina Ekman, professor
Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU
stina.ekman@slu.se
018-67 11 91

Lillemor Wodmar, ordförande Svenska Djurskyddsföreningen
info@djurskydd.org, 08-783 03 68

Åsa Formo, fundraiser
Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap/Ledningskansliet
Tel: 018 67 25 70, 070 689 30 33 
asa.formo@slu.se