SLU-nyhet

100 år sedan bävern återkom till Sverige

Publicerad: 27 juni 2022
Bävergnag

Den 6 juli 2022 är det 100 år sedan ett par bävrar sattes ut i Bjurälven. I dag finns det uppskattningsvis 130 000 bävrar i Sverige. SLU:forskaren Göran Hartman kallar det för en av de mest framgångsrika naturvårdsinsatserna någonsin.

På slutet av 1800-talet var bävern utrotad efter sekler av hårt jakttryck. Framförallt för att det gick att göra fina hattar av underullen i deras skinn och för bävergället som användes till medicin. Idag är bäverns karaktäristiska timglasformade gnag på träd och dammar i vattendrag åter vanliga i stora delar av landet.

Mellan 1922 och 1940 importerades 80 bävrar från Norge som sattes ut från Lappland i norr till Småland i söder. Det var Eric Festin chef på  hembygds- och friluftsmuseet Jamtli i Östersund som tog initiativet. Han ville verka för att ”återställa vår förödda djurvärld” – en tidig föregångare till dagens arbete med rewilding och biologisk mångfald. Alla återinplanteringarna lyckades inte men många gjorde det.

Och först ut var alltså Bjurälven, passande nog eftersom Bjur betyder just bäver. Bävrarna köptes från Norge hösten 1921och övervintrade på Skansen i Stockholm. Den 2 juli började deras resa upp till norra Jämtland, en färd som skulle ta tre och ett halvt dygn, med tåg, ångbåt, bil och båtar. En grupp med Festin i spetsen bar bävrarna långa sträckor och bävrarnas låda släpades efter en häst över myrarna. Den 6 juli var de slutligen framme i sin nya livsmiljö.

Viktig art i ekosystemet

I bäverns spår skapas miljöer som är viktiga för många andra arter. Dammar, våtmarker, död ved såväl på land som i vatten är oerhört betydelsefulla för biologisk mångfald och för hur motståndskraftigt landskapet är mot klimatförändringar.

Det är roligt att bävern har kommit tillbaka, säger Göran Hartman, forskare på SLU. Det här är en av de mest framgångsrika naturvårdsinsatserna någonsin. Jag märker också att det finns ett stort intresse från allmänheten. Folk tycker att det är spännande att se bävrar och spåren efter dem.

Ibland blir det problem

Samtidigt uppstår samhällsproblem när bävrar underminerar vägar eller fäller träd över elledningar. Skogsägare drabbas när dämmen lägger brukad skog under vatten, så att den dör. Bäverstammen kan också komma i konflikt med andra naturvårdsintressen. Den vitryggiga hackspetten, som hör till Sveriges mest hotade ryggradsdjur, drabbas när bävrar går för hårt fram i strandnära lövskogar. Lokalt kan bäverdämmen ge problem för den starkt hotade flodpärlmusslan och för vandringsfiskar.

Det finns forskning och erfarenheter att lösa konflikterna kring bäver. Men tyvärr används inte den kunskapen tillräckligt i dag och därför rivs dämmen i onödan både legalt och illegalt, säger Göran Hartman.

Seminarium och bäverwebb

Det är en av orsakerna till att SLU tillsammans med en rad andra aktörer anordnar seminarium och workshop med fokus på den senaste forskningen om bäver den 28-29 september. För att sprida kunskap har projektet också lanserat webbplatsen bävrar.se