Kanske kan människoröster från högtalare skrämma bort djuren från järnvägsspåren i framtiden? Forskning på SLU visar att det är mer effektivt än både hundskall och tågets varningshorn. I en annan studie har forskarna tittat på hur älgar och rådjur beter sig när tåget närmar sig. Tidig varning är viktigt. Förhoppningsvis kan resultaten från dessa studier användas för att minska viltolyckorna på järnväg.
I en studie placerade SLU och Trafikverket mobila kameror på tågen.
– Genom att filma djurens beteende från lokförarnas hytt har vi fått ökade kunskaper om hur bland annat rådjur och älgar reagerar på ankommande tåg. I de allra flesta fall flyr djuren från tåget i god tid, till och med innan de blev synliga på videon, säger Andreas Seiler, forskare på SLU.
Antagligen är det i första hand ljudet från själva tåget som gör att djuren upptäcker faran. Men ibland verkar djuren vara omedvetna om tåget och reagerar för sent eller på fel sätt som att springa längs med spåret. Då hjälper det inte heller att tuta med tyfonen eller blinka med strålkastaren.
Troligtvis ger en tidig varning djuren möjlighet att tolka varningssignalen, välja rätt flyktväg och fly i tid. Det var tydligt att rådjuren flydde tidigare om lokföraren använde varningshornet på långt avstånd. Ny teknik som värmekameror eller strålkastare med längre räckvidd kan underlätta för lokförarna att upptäcka djuren tidigt, liksom bättre röjning av buskar och sly.
Under studien skedde 7 olyckor med älg och 11 med rådjur. Totalt filmades 635 händelser med dessa båda arter. För andra djur gick det inte att upptäcka mönster i beteendet på grund av för få videoinspelningar.
Kanske går det att hitta ännu mer effektiva sätt att skrämma iväg djuren. Också det undersöker forskarna på SLU. I en studie som nyligen har publicerats i jämförde de älgarnas reaktion vid hundskall, människoröst, fågelsång och tystnad. Högtalaren aktiverades när det var något som rörde sig framför den.
Det visade sig att älgen lämnade saltstenen i tre av fyra fall om den hörde en människoröst. Det var betydligt oftare än när de hörde andra ljud. Och de älgar som stannade kvar blev mer vaksamma och ägnade mindre tid till att äta.
– I pågående försök har vi också sett att människoröster fungerar bättre än tågens ljudhorn, säger Andreas Seiler.
Den här kunskapen utnyttjas i ett svenskt-norskt samarbetsprojekt (Interreg) där SLU, EnviroPlanning AB, norska RURALIS och NIBIO (The Norwegian Institute of Bioeconomy Research) arbetar tillsammans. Trafikverket satsar nu på en första fullskalig teststation nära Trollhättan för att utvärdera om dessa ljudskrämmor kan säkra planpassager för vilt. Inom projektet ska forskarna också testa att fästa skrämselanordningarna på tågen.
– Det är viktigt att hitta nya metoder för att skydda vilt. Stängsel och faunabroar har i regel god effekt och kan med fördel användas på särskilt olycksdrabbade sträckor. Men de är för dyra för att användas överallt. Därför behöver vi även andra, kompletterande och kostnadseffektiva åtgärder säger Andreas Seiler.
Förutom lidandet för djuren och psykisk påfrestning för lokförare kostar viltolyckorna på järnväg samhället stora pengar. Skador på lok, tågförseningar, eftersök av skadat vilt med mera har uppskattats till 1,5 miljarder kronor (uppskattning från 2014).
Djur på spår – videoanalys av interaktioner mellan djur och tåg - Rapport från projekt Viltsäker Järnväg, Trafikverket Publ. 2022:036,
Inducing Fear using Acoustic Stimuli – A Behavioural Experiment on Moose (Alces alces) in Sweden, Bhardway et al. doi:10.1016/j.jenvman.2022.114992