SLU-nyhet
Stor fördel med en global klimatpolitik för jordbruket
Publicerad: 08 juni 2022
Jordbruket är en stor källa till växthusgasutsläpp och ett politiskt styrmedel som kan minska utsläppen är en klimatskatt på livsmedel. En ny studie visar att en global beskattning av växthusgasutsläpp från jordbruket, redan vid en låg skatt, ger en betydligt större utsläppsminskning än en ambitiös EU-politik med en hög skatt. En global skatt behöver dock kompletteras med styrmedel för fattigdomsbekämpning, menar forskarna från AgriFood Economics Centre, ett samarbete mellan SLU och Lunds universitet.
Växthusgasutsläppen från jordbruket skiljer sig mycket åt mellan produkter och länder. En klimatskatt som beror på hur stora utsläpp ett livsmedel ger upphov till, skulle styra produktionen mot att ske i länder där utsläppen är låga och mot livsmedel med låga utsläpp. En sådan skatt kan utformas på flera sätt. Den kan vara global och omfatta alla länder, eller regional och omfatta en grupp av länder som vill gå före, som EU. Skatten kan vidare vara lika hög i alla länder, eller differentierad så att länder med lägre BNP per capita får en lägre skatt. Hur skatten utformas visade sig ha stor betydelse för effekten på utsläppen.
En hög skatt (i linje med den svenska koldioxidskatten) som bara omfattar EU leder till en global utsläppsminskning på ca 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år, motsvarande ca 0,15 procent av de globala utsläppen från jordbrukssektorn. En låg global skatt som är lika för alla, vars nivå endast är en tiondel av den svenska koldioxidskatten, leder till en utsläppsminskning på ca 200 miljoner ton koldioxidekvivalenter, motsvarande ca 3,2 procent av de globala utsläppen från jordbrukssektorn. Utsläppsminskningen beror på minskad produktion av sådant som ger upphov till stora utsläpp, främst nötkött i länder utanför EU. Istället ökar produktionen av fläsk, fågel och vegetabilier, som ger upphov till lägre utsläpp per kilo.
– Vi är medvetna om att det finns både politiska och administrativa svårigheter med en global skatt, säger Torbjörn Jansson, docent i nationalekonomi, och en av författarna till studien. Men vår analys visar vikten av att nå ett globalt avtal för jordbrukets växthusgasutsläpp och betydelsen av att skatten är enhetlig. Om alla utsläpp behandlas lika, oberoende av var de sker, kan även en låg skatt ge stora utsläppsminskningar.
Studien visar på en målkonflikt mellan klimat och fattigdom. Ett problem med en global skatt är att utsläppen per kilo produkt ofta är högre i länder med låg BNP per capita, eftersom avkastningen av varje hektar eller djur ofta är lägre där. En global skatt på utsläppsintensiva livsmedel skulle göra jordbruksproduktionen mindre lönsam, höja matpriserna för hushållen, och försämra livsmedelsförsörjningen särskilt mycket i dessa länder. Ett alternativ kan vara att sådana länder helt undantas från klimatskatt, eller betalar en lägre klimatskatt, vid en global klimatpolitik. Studien visar dock att en skatt där länder med lägre BNP per capita får en lägre skatt ger en betydligt mindre utsläppsminskning jämfört med en skatt som är lika hög i alla länder.
– Om fattiga länder får en lägre klimatskatt minskar nyttan av skatten eftersom det skulle innebära att utsläppen beskattas mindre och minskar mindre där de är höga, och beskattas mer där de redan är låga, säger Torbjörn Jansson. En enhetlig och global skatt är bättre för klimatet, men den behöver kompletteras med styrmedel för fattigdomsbekämpning, avslutar han.
Kontaktperson
Torbjörn Jansson, utredare, docent i nationalekonomi
AgriFood Economics Centre och
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
018-67 17 88, Torbjorn.Jansson@slu.se
Artikeln
Nils Malmström, Torbjörn Jansson, Helena Johansson. Fördelar med en global klimatskatt för jordbruket. AgriFood Policy Brief 2022:3.
https://www.agrifood.se/publication.aspx?fKeyID=2084