SLU-nyhet

Så blir svenska bin exponerade för växtskyddsmedel

Publicerad: 11 januari 2023
Foto på honungsbi som samlar pollen och nektar från en äppelblomma
Honungsbi som samlar pollen och nektar från en äppelblomma i en skånsk äppelodling i maj. Foto: Maj Rundlöf, Lunds universitet

Växtskyddsmedel används i lantbruket för att få säkrare och bättre skördar. Honungsbin och andra blombesökande insekter exponeras för rester av dessa ämnen när de samlar pollen och nektar i landskapet. Just pollen visade sig innehålla många ämnen och höga halter i jämförelse med nektar och luft, och fortlöpande analys av rester i pollen skulle därför kunna vara ett sätt att övervaka risken med växtskyddsmedel för blombesökande insekter. Det visar en ny studie från SLU och Lunds universitet.

Studien har genomförts på uppdrag av Naturvårdsverket, och resultaten har publicerats i en ny rapport från SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB).

Somrarna 2020 och 2021 placerade projektgruppen honungsbisamhällen på åtta platser runtom i Skåne. Honungsbin söker föda över stora områden och från en mängd olika växtarter, och deras insamlade pollen och nektar användes för att kunna mäta i vilken utsträckning de riskerade att exponeras för olika växtskyddsmedel. Dessutom samlades luftprover in på varje provplats.

Pollen innehöll flest ämnen och höga halter

Studien kastar alltså ljus över bins exponering för växtskyddsmedel via pollen, nektar och luft. För att säga något om riskens storlek är halterna viktade i förhållande till hur toxiska substanserna är för honungsbin.

– Ett intressant resultat är att några få substanser står för den största risken, säger Mikaela Gönczi, föreståndare för CKB. Men för flera av de substanserna har godkännandet för användning nyligen gått ut, så vi kommer förmodligen att se en minskad risk framöver.

Studien visar att pollen är en viktig exponeringsväg, då det innehåller flest substanser av växtskyddsmedel och dessutom ofta i höga halter. Några ämnen hade också hög toxicitet – främst insekticider – och detta innebär sammantaget att pollen kan utgöra en risk för bin. Det ämne som utmärkte sig som det mest riskfyllda i studien, med både höga halter och hög toxicitet för honungsbin, var insekticiden indoxakarb, som dock har blivit förbjuden att använda sedan studien genomfördes. Pollen med höga halter av växtskyddsmedel kom bland annat från växter som blåklint, vallmo och klöver, alltså arter som ofta växer vilt, men också från grödor som äpple.

Fynden i nektar var färre och halterna var lägre än i pollen. Det är positivt eftersom nektar är den huvudsakliga källan till energi för många blombesökande insekter. En sammanställning från Artdatabanken visar att mer än 4000 svenska insektsarter använder nektar och pollen som föda.

Även i luft hittades flera substanser. Den vanligaste, som också förekom i högst halter, var herbiciden prosulfokarb, ett ämne som är förhållandevis ogiftigt för bin. Analysen av luftproverna visar att den växtskyddsmedelsrelaterade risken via luft, ökar ju mer åkermark som finns i området.

De prover som samlades in i början av sommaren innehöll flest växtskyddsmedel och utgjorde en större risk för honungsbin, i jämförelse med prover tagna under mitten av sommaren eller hösten. Resultaten i studien kan tillämpas på andra delar av Sverige med liknande odling och växtskyddsmedelsanvändning. Ove Jonsson, kemist vid SLU:s institution för vatten och miljö, påpekar dock att resultatet troligen är ett värstafallsscenario, eftersom inget annat område i Sverige har så intensivt jordbruk som Skåne.

Luftanalyserna särskiljer från andra studier

Halter av växtskyddsmedel har mätts i skiftande omfattning i flera tidigare studier, både svenska och internationella. Det speciella med just den här studien är att forskarna inte bara analyserade halter i pollen och nektar, utan även i luft insamlad nära bikuporna. Ove Jonsson berättar om luftprovtagningen:

– Inom den nationella miljöövervakningen analyserar SLU växtskyddsmedel i luft på endast en plats och ganska långt från åkermark. Det har vi gjort i flera år, men först i den här studien mäter vi lufthalter riktigt nära intensivt odlade områden.

Kombinationen av analyser av pollen, nektar och luft blev väldigt intressant menar Maj Rundlöf, forskare vid biologiska institutionen på Lunds universitet:

– Eftersom pollinatörer tillbringar en stor del av sitt liv flygande i dessa miljöer är det relevant att undersöka växtskyddsmedel även i luften. Pollen och nektar har undersökts tidigare i relation till bin, medan luft är mindre studerat som exponeringsväg.

Forskarna har också gjort en bedömning av hur människor som bor i de områden som studerades skulle kunna påverkas av att andas in luften med de uppmätta halterna av växtskyddsmedel. Trots att värstafallsscenarier användes vid bedömningen identifierades inga hälsorisker på grund av enskilda växtskyddsmedel eller mixen av växtskyddsmedel.

Honungsbiet som modell för exponering

Studien är gjord med honungsbiet (Apis mellifera) som modellart, som får representera även andra blombesökande insekters exponering för växtskyddsmedel via pollen och nektar. Honungsbin är användbara som modellart för exponering eftersom de kan hållas som tambin och det går att samla större mängder pollen från dem utan att störa bisamhället nämnvärt.

– Om pollen insamlat av honungsbin kan användas för att övervaka växtskyddsmedelsrelaterade risker för blombesökande insekter skulle vi kvantitativt kunna följa upp relevanta policymålsättningar, säger Maj Rundlöf. Nationellt gäller det miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och internationellt diskuterades minskning av miljörisker med växtskyddsmedel under COP15 i december 2022.  

Kontaktpersoner

Maj Rundlöf, forskare
Biologiska institutionen, Lunds universitet
maj.rundlof@biol.lu.se, 070-929 85 24 https://portal.research.lu.se/en/persons/maj-rundl%C3%B6f

Mikaela Gönczi, föreståndare för SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön (CKB), institutionen för vatten och miljö, SLU
mikaela.gonczi@slu.se, 018-67 31 05

Ove Jonsson, kemist
Institutionen för vatten och miljö, SLU
ove.jonsson@slu.se, 018-67 30 61

Rapporten

Ove Jonsson, Maj Rundlöf, Glenn Svensson, Malin Forsberg, Bodil Lindström, Alina Koch, Elin Eriksson, Gustaf Boström & Mikaela Gönczi. Pollinatörers exponering för växtskyddsmedel via pollen, nektar och luft i jordbrukslandskapet. CKB rapport 2022:1.
https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/ckb/publikationer/ckb-rapporter/airbeesafe-ckb-rapport-2022_1.pdf

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Klicka för högupplöst bild. Fotograf ska anges.)

Foto på honungsbi som samlar pollen och nektar från en äppelblomma

Honungsbi (Apis mellifera) som samlar pollen och nektar från en äppelblomma i en skånsk äppelodling i maj. Foto: Maj Rundlöf, Lunds universitet

Foto på bikupor med pollenfällor monterade vid ingångarna

Bikupor vid en av provlokalerna, med pollenfällor monterade vid ingångarna. Foto: Maj Rundlöf, Lunds universitet

Foto på pollen insamlat av honungsbin, i pollenfällor

Pollen insamlat av honungsbin i pollenfällor från fyra bikupor. Det kan vara stor variation i färg mellan pollen från olika växtarter. Foto: Theresia Widhalm, Lunds universitet

Fakta:

Kort om CKB och finansiärer

SLU Centrum för kemiska bekämpningsmedel i miljön, finns på Sveriges lantbruksuniversitet. CKB arbetar med att genom olika studier, modelleringsverktyg och datauppföljningar undersöka hur växtskyddsmedel transporteras i miljön och påverkar ekosystemen, samt att förmedla dessa kunskaper till samhälle och beslutsfattare. I förlängningen ska det leda till att den miljöpåverkan som kommer av användning av växtskyddsmedel ligger inom acceptabla gränser.

Studien är finansierad av Naturvårdsverket, det strategiska forskningsområdet BECC (Biodiversity and ecosystem services in a changing climate) vid Lunds och Göteborgs universitet, samt CKB.


Kontaktinformation